AIK U20: "Kommer att spela här i många år"

Publicerad 20 januari 2026 12:30 | Senast redigerad 27 januari 2026 14:19

I en ny tappning på “Framtidens stjärnor” djupdyker Hockeysverige.se i ALLA lag i U20 Nationell. I dag har det blivit dags för AIK U20.

Nyckelfiguren bakom succé-spelarna: "Jätteviktig för AIK"
Framtidshoppen: "I alla fall en av dem kommer att spela i AIK i många år"
Säsongens största utropstecken: "Enorm potential"
Doldis-värvningarna lönar sig för AIK: "Finns guldkorn"
Född 2008 - får nu chansen i powerplay.

Med en lång, lång skadelista i A-laget har AIK fått lufta fler juniorer än väntat under 2025/26. Samtliga har imponerat, men nere i U20 har det delvis bidragit till att man nu ligger näst sist i den jämna norra serien. En position som gör att stockholmsklubben i skrivande stund är på väg mot ett kval.

Men samtidigt finns mer än ett tecken på att klubben lyckats skapa en trygg miljö där spelare tar steg för steg på Ritorp.

Under hösten och vintern har "Gnaget" fått se flertalet oväntade genombrott, utifrån sett. Detta då man fått utdelning i att lyfta spelare inifrån, samt i arbetet med att identifiera "dolda" talanger ute i stockholmsklubbarna. Tillsammans med en väldigt stark målvaktssida har det gjort att man skapat förutsättningar för flertalet genombrott i A-laget. Precis som med Borna Kopac, Elliot Sigrell, Gustav Sjöqvist och Sid Boije.

– Oro är fel ord. Vi jobbar med prestationer och att träna bra varenda dag. Det är det viktiga. Sen har vi inte tagit tillräckligt många poäng, och vill inte ligga där nere, men prestationerna i år har ändå varit okej. Det är små marginaler och det brukar jämna ut sig, säger huvudtränaren Johan Andersson om resultaten.
– Det är en del i juniorhockeyn att prestera och vinna. En annan del är att fostra spelare som förhoppningsvis får spela på Hovet, fortsätter han.

I en stor genomgång synar hockeysverige.se här AIK:s U20-lag - med tilläg av Johan Andersson själv. {{ PAYWALL LIMIT }}

Här kan du läsa allt om alla lag och matcher i U20 Nationell.

Målvakter

Mathieu Raymond, född 2006.
Leon Contreras, född 2007.
Frode Wadströmer, född 2008.

Analys: Med rutinerade Stefan Persson som målvaktstränare har AIK fortsatt sin positiva trend av att få fram några av de bäst presterande burväktarna i U20-serien. Det tycks inte spela någon roll överhuvudtaget att alla tre med speltid 2024/25 (Simon Carlsson, Melvin Lind, Igor Rajalin-Scharp) bytts ut till denna säsong, utan plötsligt står man här med en trio där jag är helt säker på att samtliga kommer att göra avtryck på hög nivå under kommande år.

Nyckeln till det hela? Ja, det är just Persson.

– Det är spelarnas bedrift, men de har en tränare som är väldigt engagerad i deras målvaktsspel och deras liv. Inte för allt smör i Småland skulle vi byta ut Stefan. Jag har svårt att se att det finns någon bättre. Dels för våra målvakter, men också för våra utespelare och tränare här. Stefan är min förebild som tränare. Han är den bästa jag jobbat med i branschen, både i det sportsliga, men också i det mentala, säger Johan Andersson och fortsätter.
– Han är en eldsjäl här i J20, men även för våra ungdomsmålvakter och unga målvaktstränare. Lika mycket som han hjälper spelarna tar fram dem, så han är jätteviktig för AIK.

Varken Leon Contreras eller Frode Wadströmer gjorde någon match med U20-laget under förra fjolåret, men lade då grunderna för dagens framgångar tillsammans med just Persson. Grunder som gjort att den förstnämnde dessutom kunnat debutera i Hockeyallsvenskan, mot MoDo och Vimmerby. Två matcher som 18-åringen lämnade med flera viktiga räddningar och goda intryck på tränare och supportrar. Nere i juniorlaget är det även Contreras som fått vakta kassen vid flest tillfällen. Under dessa är det endast Djurgårdens Hugo Severgårdh, som har en bättre räddningsprocent än Contreras 91.06 (fler än 10 matcher spelade).

– Leon har gjort det kanon i år. Både här och i de matcherna han har spelat i A-laget har visat att han är en man för framtiden, säger Andersson.

"Smyger i bakgrunden som stort framtidsnamn"

När man sedan blickar mot Wadströmer och Raymond, som delat på andraspaden, blir det tydligt att just målvaktssidan är AIK:s största styrka, både idag och inför framtiden. Frode, född 2008, är uppe på samma siffror som sina jämnåriga landslagsaktuella målvakter, och har faktiskt tidigare tagit plats i blågult, efter TV-pucken. Det är fortfarande en av de största målvaktstalangerna i 08-kullen, och med tanke på att han dag efter dag får jobba med Stefan Persson tror jag att han smyger lite i bakgrunden som ett stort framtidsnamn.

Det som dessutom gör Wadströmer extra spännande är att han redan har storleken och rörelsemönstret av en senior. Faller de andra bitarna på plats kan han bli den första egenfostrade målvakten att slå i A-laget på riktigt sedan Niklas Lundström, Jonas Gustavsson och Gustaf Wesslau.

– Målvaktssidan i AIK ser jättestark ut för framtiden. Alla har en chans att bli professionella, och vi hoppas att i alla fall en av de här kommer att spela i AIK:s A-lag i många år, säger Andersson.

Svenskamerikanen Mathieu Raymond fullbordar den starka trion. Han värvades från Huddinge inför säsongen och har presterat långt över åtminstone min förväntan. Det återstår att se om det finns plats att behålla honom i AIK framöver. Annars kan vi nog räkna med att han fortsätter att göra avtryck i Hockeyettan under kommande säsong. I Wings har det hittills blivit tre matcher på lån.

Frode Wadströmer under TV-pucken 2023. Foto: Bildbyrån/Jens Carlsson.

Backar

Gustav Sjöqvist, född 2006 (seniorkontrakt 25/26).
Wiktor Jerneheim, född 2006.
Patrik Jernfalk, född 2006.
Lukas Schünzel, född 2006.
Nikodemus Wernquist, född 2006.
William Carlsson, född 2007.
Filip Wahlström Gilljam, född 2007.
Karl-Johan Wullt, född 2007.

Analys: På backsidan har AIK fått två stora skor att fylla från förra säsongen. NHL-draftade Darels Uljanskis, nu i OHL, var nämligen den back som då gjorde näst flest poäng i U20-serien. Vilket för övrigt satte ett nytt rekord för en svartgul spelare. Samtidigt har Gustav Sjöqvist till största del tagit en plats i A-laget under 2025/26.

Värvningen av Nikodemus Wernquist har underlättat övergången, men framförallt är det de andra backarna födda 2006 som klivit fram i Uljanskis och Sjöqvists frånvaro. Detta då A-laget behövt en hel del hjälp just på dessa positioner.

Patrik Jernfalk plockades in raka vägen från Nacka, men har överraskat mig stort i att leda laget i alla spelformer med minuter i powerplay och boxplay. Faktum är att endast Örebros Axel Elofsson producerat mer i PP, och totalt i U20-serierna (bland backar). Ett ordentligt genombrott för en spelare som inte spelade TV-pucken, men tagit revansch med en krokig väg via Flemingsberg, Nacka och Mora. Sett till hela laget, och förväntningarna inför, är han det största utropstecknet denna säsong.

– Jag haft Patrik förut (Nacka hockeygymnasium) så vi visste att det fanns en grym potential i den kroppen. Vissa spelare passar i vissa lag, vissa behöver bo hemma. Det är unga killar. Men Patrik har en enorm potential. Det visste vi om, säger Andersson.

"Han kan bidra redan nästa år"

I övrigt har jag blivit mest imponerad av en annan Flemingsbergskille i Lukas Schünzel, som spelat intill Jernfalk.

Att det var 19-åringen, värvad från Leksand 2024, som fick chansen i A-laget när det saknades backar var ingen tillfällighet. Det är en all round-back som fått en bra grundutbildning i "Flempan", som, enligt mig, gör honom till den mest kompletta av U20-killarna. Flytten till AIK har gett en nytändning, och om denna utveckling fortsätter, där han får visa upp både rörlighet och lugn, anser jag att han kan bidra i Hockeyallsvenskan redan nästa år. Om inte i AIK, så i ett lag längre ner i tabellen. Det har han visat redan i år vid sina inhopp i A-laget.

– Det är jätteglädjande. Det har varit mycket skador i A-laget, det vet alla. Och då är det jättekul att våra unga spelare från AIK får chansen att spela mot jättebra motstånd, och gör det bra. Sid Boije har slagit sig in, Nikodemus har nästan slagit sig in, och så vidare, säger Johan Andersson om juniorerna som redan fått chansen.
– Sen är det långt ifrån alla som får spela på Hovet, så förhoppningsvis kan vi fostra duktiga division 1- och division 2-spelare också. Det är en stor del av det här jobbet som inte får glömma oss bort. Att hjälpa i att fostra spelare till A-lagshockeyn i Sverige oavsett vilken nivå det är på, fortsätter han.

I övrigt har AIK tvingats hantera ett tungt tapp på backsidan mitt under 2025/26. Henry Nicolaysen, som gjort hela resan upp från U16, inledde säsongen med spel i sommarens Hlinka Gretzky Cup, och har länge knackat på den där landslagsdörren. Från och med november tillhör han dock istället Södertälje.

Patrik Jernfalk i Hockeyallsvenskan. Foto: Bildbyrån/Kenta Jönsson.

Forwards

Borna Kopac, född 2005 (seniorkontrakt 25/26).
Leyton Bergfors, född 2006.
Tim Lindström, född 2006.
Douglas Lööv, född 2006.
Hugo Råsten, född 2006.
Eddi Sandberg, född 2006.
Elliot Sigrell, född 2006 (seniorkontrakt 26/26).
Kian Alvarsson, född 2007.
Sid Boije, född 2007.
Max Eriksson, född 2007.
Petr Minar, född 2007.
Mattias Nyberg, född 2007.
Daniele Wagner, född 2007.
Neo Nordstrand Jansson, född 2008.
Elliot Östervall Lewis, född 2008.

Analys: Även på forwardsidan har AIK haft en del att ersätta då producerande spelare som Matteo Wagner och Harry Ahlberg försvunnit (födda 2005), medan Borna Kopac blivit en del av A-laget. Till följd av detta kan dock klubben glädjas över att man fått se ett av årets största genombrott i U20-serien.

Mattias Nyberg, född 2007, från Råsunda, fostrad i Solna och AIK, har nämligen exploderat i moderklubben denna höst och vinter. Trots endast tre matcher i U20 förra året har han varit självskriven i förstakedjan och producerat hela 29 poäng på 22 matcher, varav 13 är mål från egen klubba. Sett till hans 50 poäng i U18 förra året är det kanske ingen jätteöverraskning, men att han redan nu skulle vara med i toppen av skytteligan såg jag inte framför mig.

De stora styrkorna är skottet och dragningarna, men i omställningsspelet är han redan en av Sveriges bästa för sin ålder. Rakheten, att alltid gå mot mål, och att älska att göra mål, har dessutom jämförts med en sådan som Richard Gynge. Någon som Nyberg nu kan få möjlighet att jobba med i och med den tidigare skyttekungens nya roll i AIK.

Tyvärr har Nyberg drabbats av sjukdom och lär därmed bli borta en längre tid. Men därefter bör han, med sina 185 centimeter, vara en av de som knackar på dörren till A-laget. Om allt faller på plats tror jag att han kan bli en stor publikfavorit i framtiden.

– Vi har vårt sätt att jobba i AIK. Dels på HG-träningarna när vi har separata forward- och backpass. Sen jobbar vi mycket med att skydda pucken, ingångar och hur vi attackerar målet. Hur man blir målskytt, inte bara fysiskt utan även i huvudet, berättar Johan Andersson om jobbet bakom framgångarna för en sådan som Nyberg.
– Sen har vi Daniel Broberg som skillstränare, som är jätteduktig på att lära ut hur du blir trygg i matchsituationer, med press och under stress. Han hjälper killarna jättemycket.

Doldis-värvningarna lönar sig: "Finns guldkorn"

När Nyberg dock saknats under december och januari har det istället blivit tydligt att Sid Boije, Petr Minar och Daniele Wagner är de man vill luta sig mot offensivt. Boije vet de flesta redan om vad han kan göra i och med rollen i A-laget, men de andra två är fortfarande relativt okända.

Petr Minar har, likt Jernfalk, blivit ett rejält fynd från en av de mindre stockholmsklubbarna, i detta fall Sollentuna, och snittar upp mot en poäng per match. Detta trots att 2024/25, som var hans första säsong i Sverige, endast innehöll spel i J18 Region. Där AIK hamnat i näringskedjan, när Djurgården plockar de flesta stortalanger kring TV-pucken, är det precis dessa värvningar som man behöver göra. Till nästa säsong kan han vara den som leder laget poängproduktionen.

– Petr Minar har gjort det kanonbra. Det är en toppenkille som jag tycker har tagit stora steg. Det är ett ganska stort kliv att gå från Sollentuna U18 till Nationell U20, säger Andersson och fortsätter.
– Vi har alltid koll på Stockholmsregionen och om det finns några spelare där som skulle kunna spela på en högre nivå. I det här fallet så är det uppenbart att båda två (Minar och Jernfalk) mer än platser för de är framstående spelare. Så det finns absolut guldkorn där i regionala serierna.

Johan Andersson fortsätter sedan med att ta upp A-lagets inlånade back Edvin Isén som ett exempel på att inte alla kan ta den snabba vägen till seniorhockeyn, likt stortalanger som Viggo Björck.

– Spelarna som spelar där ska veta det, att dörren är inte stängd. Det vet jag om från tiden i Nacka. Kolla upp var Edvin Isén spelade när han var 19 år. Det skrivs mycket om den andra resan. Föräldrar tror att det är det normala, och att det inte går om det är på ett visst sätt när man är 15, 16 år. Det stämmer inte. Edvin Isén är ett jättebra exempel på det.

Skadedrabbade nyckeln: "Räknar med genombrott"

Daniele Wagner är den andra av dessa ledande spelare som jag vill höja ett varningens finger för.

När både han och storebror Matteo Wagner kom på tal i AIK hörde jag en hel del om att Daniele möjligen hade ännu högre potential. Men under denna första tid i klubben har han varit skadedrabbad, och inte riktigt fått visa det spel som gjort honom till kapten och nyckelspelare i det schweiziska U18-landslaget. Han har fortfarande storleken emot sig lite, men med lite mer kontinuitet räknar jag med ett genombrott där han snittar runt en poäng per match över längre tid och får chansen i A-laget nästa säsong.

– Han har varit väldigt otur de sista åren, så nu tar vi i trä för att han får vara hel och spela, för han har en massa hockey i sig, säger Andersson.

08:an får redan chansen i powerplay

Jag tycker även att sådana som Max Eriksson och Eddi Sandberg ska nämnas som viktiga rollspelare i och med sina minuter i special teams, men när vi rundar av forwardsidan är det svårt att komma ifrån 08:orna som redan nu tar för sig på U20-nivå i Neo Nordstrand Jansson och Elliot Östervall Lewis.

När dessa spelat ihop tycker jag att de bidragit med både rakhet och energi. Neo är mer kraftfull, stark och bra på skridskorna, men har även näsa för mål. Något han visat genom att snitta ett mål per match när han varit nere i U18. Elliot Östervall Lewis har gjort färre matcher med U20, men har fått spela minuter i PP intill sådana som Boije och Sjöqvist. Jag tycker att det finns lite likheter med Linus Rudslätt Debou, som nu gör succé i Skellefteå efter flytten från AIK, och jag blir inte förvånad om han exploderar till kommande år.

Nere i U18 Region är Lewis, med 2.0, en av de som snittar flest poäng per match, och i grunden är det en väldigt skicklig offensiv spelare som hittar lösningar i trånga situationer. Han kan hålla ifrån mot större spelare för att skapa ytor för andra, och även avsluta själv, till exempel från vänster i powerplay. Helgen då tre U20-assist trillade in mot Björklöven och MoDo gav en försmak på vad han kan göra i en större roll, och i längden hoppas jag att AIK vågar satsa på honom.

– De passar väldigt bra tillsammans, och har gjort det superbra i U18 hela hösten - och jättebra när de var med i U20 som de har varit med mycket nu, säger Andersson om den unga duon.

Statistik – så har det gått för AIK U20

Intern poängliga:

Mattias Nyberg - 29 poäng.
Patrik Jernfalk - 25 poäng.
Petr Minar - 19 poäng.
Sid Boije - 19 poäng.

Intern skytteliga:

Mattias Nyberg - 13 mål.
Patrik Jernfalk - 10 mål.
Petr Minar - 9 mål.

Powerplay: Med 24 powerplay-målet framåt är AIK, likt A-laget långt fram i spelformen. 24.74 procent är tredje bäst i serien just nu.
Boxplay: Antalet insläppta i boxplay är 22, vilket ger 77.08 procent. I norra serien ger det en mittenplacering i PK.

Spelarna som kommer underifrån

Vi har redan varit inne på både Nordstrand Jansson och Östervall Lewis, som redan nu är uppe i U20. De toppar både den interna poäng- och skytteligan nere i U18 och är de som man bygger kring längre ner i åldrarna. Men där bakom finns också sådana som Rasmus Kennlöv och Arvid Ermeskog. Den jag dock vill stanna upp lite extra vid är Christian Furuvik.

Forwarden som är lillebror till Dmytro Timashov har redan hunnit representera en hel del klubbar sedan U16, men är fortfarande 17 år. Genombrottet i Flemingsberg tog honom till final i TV-pucken, en plats i U16-landslaget, samt flytt till MoDo, men efter endast ett år försvann han till Kanada och QMJHL. Nu, från och med november, har AIK gett Furuvik en väg in i svensk hockey igen. Med både storlek och skott har han förmåga att vara bland de bästa i 08-kullen. Det jag dock hoppas på nu är att han får kontinuitet i AIK. Då kan poletten trilla ner kring helheten. Då kan han bli en av klubbens större talanger, och någon att satsa på över tid.

I övrigt står sig AIK bra även på målvaktssidan i U18, där Anze Sarlah, född 2009, spelat sig till en chans i U17-landslaget under denna säsong. Medan Viking Simon är den stora talangen i 10-kullen som man hoppas på inför framtiden. Efter höstens TV-puck då han var kapten för Stockholm Nord har han debuterat i blågult vid första landslagssamlingen, och blivit ordinarie på U18-nivå.

Viking Simon i U16-landslaget. Foto: Bildbyrån/Daniel Eriksson.

Tre takes på AIK U20

Frode Wadströmer kommer etablera sig i A-laget.

Sedan TV-pucken 2023 då Frode Wadströmer spelade Stockholm Nord till ett guld har det varit tydligt för mig att han kommer att få en fin framtid. Hittills är det bara åtta matcher i U20-serien, men över dessa har han visat att AIK bör skapa en väg där han får möjlighet att så småningom etablera sig i A-laget. Med matcher som den mot Djurgården U20 i oktober, där Wadströmer räddade 42 av 43 puckar har han visat en hög högstanivå, och med Stefan Persson intill sig räknar jag med en fortsatt fin utveckling. Jag hoppas och tror att han går en lång och fin framtid till mötes på seniornivå.

Ett tydligt exempel på att det kan löna sig att lita på de mindre klubbarna.

Vi har redan pratat en hel del och Patrik Jernfalk och den imponerande säsong han gjort. Men det som sticker ut för mig i detta är att de mindre klubbarna bör få ett större ansvar. Med den hets som finns idag flyttar många talanger till större föreningar tidigt, men är utbildningen verkligen så mycket sämre i J20 Region? För vissa fall, likt Jernfalk, tror jag det kan vara mer lönsamt för större föreningar att låta dem vara kvar och utvecklas, hålla kontakten, och sedan ta steget vid ett senare tillfälle.

Elliot Östervall Lewis kommer att ta stora steg under våren.

Här är ett av namnen som jag tycker att man ska hålla lite utkik efter inför framtiden. Elliot Östervall Lewis används precis på det sättet han ska göra när han är uppe med U20, och med Nyberg borta finns det minuter att ta. Med lite tur på vägen kommer han att kunna ta stora steg under våren och föra över sitt spel från U18-nivå. Räkna med att den där tröjan i U20 är hans, och att han kommer att visa varför.

Source: AIK U20 @ Elite Prospects

Den här artikeln handlar om:

Gustav Sjöqvist Sid Boije Aik Hockey

Dela artikel: