Luleå leder SM-finalen med 3-2 i matcher och har nu två matchbollar för att ta hem guldet. En stor snackis har varit Luleås effektivitet och målvaktsspel som har varit avgörande i lagets framgångar.
Efter fem spelade finalmatcher har Luleå ett målmässigt övertag (vi räknar bara mål när båda lagens målvakter är i kassen) i lika styrka med 14-9 och i powerplay med 6-2.
Hur har det blivit så? Vi tittar närmare på anledningarna bakom. {{ PAYWALL LIMIT }}
Skott och räddningsprocent i de båda spelformerna ser ut så här för respektive lag i finalen.
Brynäs: 6,7% i lika styrka och 9,5% i powerplay.
Luleå: 15,4% i lika styrka och 33,3% i powerplay.
Med sådan enorm skillnad i utdelning behöver Brynäs kompensera med ett massivt spelövertag för att jämna ut villkoren. Tittar vi på det totala antalet avslut i matcherna så ser vi också att Brynäs har ett kraftigt övertag där. I lika styrka har Brynäs smått otroliga 74 avslut per 60 minuter, att jämföra med Luleås 42 avslut/60. I powerplay har Brynäs 117 avslut/60 mot Luleås 68.
Ibland är slutsatsen i hockey inte svårare än att ett lag har medstuds och ett annat hamnar i en måltorka. I det här fallet tror jag dock inte att svaret på gåtan är riktigt så enkel. Låt mig utveckla.
Till att börja med kan vi titta på tidpunkten i matcherna när lagen tar sina avslut. Eller snarare, vid vilken ställning i matchen kommer avsluten. Titta på följande nedbrytning av avslut per ställning. Vi tittar här på alla avslut och “Andel” visar hur stor del av lagets totala antal avslut som kom vid respektive ställning.
Luleå har varit i ledning stora delar av den här finalen och det blir tydligt när vi ser hur avsluten fördelas. Luleå har tagit majoriteten av sina avslut vid ledning i matcherna medan Brynäs har en övervägande andel avslut vid underläge. I hockeyanalys pratar man om “score effects”, vilket är ett koncept som nog de flesta som följer hockey kan köpa in sig på. Nämligen att lag i underläge spelar mer desperat och tar fler avslut än lag i ledning som kan vara mer avvaktande och välja sina lägen. Därför blir inte bilden helt rättvisande när vi tittar på totalen och konstaterar att Brynäs har skjutit så väldigt mycket mer än Luleå. Det här kan vi dock justera för genom att vikta avsluten så att avslut i underläge blir mer värda och avslut i ledning blir mindre värda. För den som är intresserad så har jag skrivit om den exakta metoden för hur jag gör det här: https://hockeysiffror.se/blog/adjustments
Även med den justeringen så har Brynäs dock skjutit betydligt mer än Luleå i finalerna. Då kommer vi till nästa punkt som är väldigt intressant i sammanhanget, nämligen vilka avslut lagen tar och framförallt varifrån på isen de tar dem.
Tidigare i veckan hade chefredaktör Måns en mycket intressant artikel på ämnet där han bland annat pratade med Brian O’neill som sa följande:
– Alla har snackat om det där med effektiviteten hela säsongen. Jag har hört så mycket om det här med ”expected goals” och ”expected this”. Vi kommer inte ta onödiga skott på utsidan och jag tror många i laget tänker på samma sätt.
Hans pik mot expected goals behöver vi inte lägga så mycket vikt vid, men det kan ändå nämnas att expected goals kom till just för att ta hänsyn till det som han säger, det vill säga att alla skott inte har lika stor sannolikhet att bli mål och att skott på utsidan därför är “mindre värda” än låt säga ett avslut från slottet.
Det riktigt intressanta här är dock hans kommentar om hur Luleå väljer att ta sina avslut. För det är tydligt att Luleå väljer sina lägen och prioriterar kvalitet över kvantitet. Vi kan titta på lagens skottkartor för att få en bild över det.
Det vi ser är alltså respektive lags avslut, i alla spelformer. Blå prick indikerar avslut och röd prick betyder mål. Det blir lite grötigt med så många prickar men vi ser tydligt en skillnad i mängd mellan de två skottkartorna och också att Luleå fokuserar på området precis framför mål, det “inre slottet”, men också att dom håller avsluten mer centrerat än Brynäs. Brynäs har givetvis också många avslut i slottet men också betydligt fler av typen som O’Neill beskrev som “onödiga skott på utsidan”.
Vi bryter ner det i siffror i tabellform. Här tittar vi bara på lika styrka.
Ju mer vi filtrerar ner det på kvalitet, desto mer jämnar siffrorna ut sig och när vi tittar på skott på mål från inre slottet så ser vi att Luleå till och med har fler än Brynäs. För inre slott och utsida har jag använt samma definition som på min hemsida vilket motsvarar dom här områdena:
O’Neill hade ett till intressant citat i tidigare nämnda text:
– Ibland när du skjuter från utsidan kan det till och med bli en turnover om målvakten räddar och det är ett enkelt skott.
Jag vill ta det ett steg längre och mena att det med största sannolikhet blir en turnover. O'Neill pratar om räddade skott men av de 134 skott från utsidan som Brynäs har tagit har bara var tredje (33,3%) träffat mål, resten har gått utanför eller i block. Både Luleå och Brynäs har fått ca 40% av sina skott utifrån blockade.
Så nu har vi brutit ner lagens avslut i ställning i matchen och varifrån skotten togs. När vi justerar för det, och några övriga variabler och matar in det i en regressionsmodell och tittar på historisk data så får vi fram expected goals, eller xG som det oftast benämns. Jag använder min egen modell som är byggd för hockeysiffror.se och får då fram en justerad xG i lika styrka för lagen på 11-10 till Brynäs. Det skulle betyda att Brynäs har gjort ca 2 mål färre än “förväntat” och att Luleå har gjort 4 mål fler än vad xG indikerar.
All xG är dock inte identisk. Den xG som vi tittar på efter matcher och över en säsong är summan av xG för alla avslut. Det betyder att 20 avslut med 0,05 i xG (5% sannolikhet att bli mål) och 5 avslut med 0,2 i xG(20% sannolikhet att bli mål) båda innebär en total av ett förväntat mål. I verkligheten fungerar det inte riktigt så. Har du skjutit 19 avslut med 0,05 i xG innebär inte det att det är högre sannolikhet att det tjugonde skottet blir mål.
Det kan därför vara intressant att titta på “förväntad skott%” vilket vi får fram genom att dela totala xG med antal avslut. I min modell använder jag oblockerade skott (Fenwick) för xG så vi använder det.
Där har Brynäs 5,5% förväntad Fenwick skottprocent, mot Luleås 7% i lika styrka. Den faktiska procenten är 4,2% för Brynäs och 10,8% för Luleå så det är fortfarande en underprestation från Brynäs och en överprestation från Luleå men det är viktigt att ha med sig att Luleå kommer förväntas ha en högre skottprocent än Brynäs i och med deras sätt att värdera avsluten.
Det här är heller inget nytt fenomen för Luleå. Både i övriga slutspelet och i grundserien låg man i topp i förväntad skottprocent
Luleå har dock en enorm utdelning både i form av målskytte och målvaktsspel i finalen och i slutspelet i stort, det kommer vi inte ifrån. Sju spelare i Luleå har spelat mer än 100 minuter och har 20% eller högre i skottprocent i lika styrka. I grundserien var det tio spelare i hela ligan som kom upp i dom nivåerna. Dock ska sägas att tre av de fem med högst procent mycket riktigt spelade i Luleå.
Vi ska dock ha med oss att Luleå medvetet jobbar för att ha en hög skottprocent i sitt sätt att spela och ska inte dra för stora slutsatser av det massiva övertaget i totala avslut som Brynäs har i finalen.
