ELITSERIEN/SHL fyller 50 år.
Första matcherna i dåvarande elitserien spelades 5 oktober 1975. Då hade serien tio lag. Mycket har hänt sedan dess och idag står vi med 14 lag i vår högsta serie. Åren innan elitseriens intåg var grundserien uppdelad i ett norr och söder med totalt 16 lag. Därefter spelades ett SM-slutspel och en nedflyttningsserie i just serieform. Dock inte säsongen 1974/75.
Man ville höja nivån på hockeyn i vår högsta serie eftersom det varit väldigt ojämnt mellan de 16 lagen. Publiken valde att stanna hemma då vissa av matcherna kändes avgjorda i förtid samtidigt som ekonomin blev viktigare och viktigare för klubbarna. Säsongen 1974/75 gjordes så en rak serie med 16 lag där topp fyra gick till slutspel, lag fem till åtta blev klara för elitserien medan lag nio och tio och fick kvala till elitserien. Lag elva till 16 åkte helt enkelt ner i det som då skulle komma att heta Division 1.
Hockeysverige.se vill bjuda er på nostalgi från elitserien/SHL:s 50 år. Varannan vecka en artikel om just säsongen 1975/76 och den andra veckan nedslag i olika händelser genom ligans 50-åriga historia.
Mycket nöje. {{ PAYWALL LIMIT }}
DEL 13
Senast Tre Kronor inte deltog i OS var 1976. En stor anledning till det var att elitserien dragit i gång.
Redan säsongen 1974/75 började förberedelserna inför OS i Innsbruck 1976. Bland annat genom att sätta ihop ett OS-lag som skulle vara ett förberedande lag inför turneringen. Förbundskapten för OS-laget var Hans ”Virus” Lindberg. I mars 1975 spelade laget fyra matcher. Man mötte Västtyskland i Garmish Partenkirchen och Oberstdorf, 5-6 och 6-4 samt USA i Örebro och Karlskoga, 7-4 och 5-6.
Laget bestod av spelare från främst lag som inte gått långt i slutspelet och kommande säsong skulle spela i nya Division 1. För att inte bryta mot någon av olympiska amatörreglerna ville Svenska Ishockeyförbundet skicka ett lag bestående av enbart Division 1-spelare till Innsbruck eftersom dessa inte ansågs vara professionella. Dessutom skulle elitserien med 36 matcher plus slutspel och VM i Katowice senare på våren skulle bli en för stor belastning för spelarna i nya elitserien. Och från Förbundshåll stod man fast vid att man ville prioritera elitserien och VM, vilket var ett resonemang som svenska folket skakade på huvudet åt.
Så sent som vid OS fyra år innan, 1972 i Sapporo, hade man främst av ekonomiska skäl räknat OS som ett VM.
Givetvis slog SOK, Sveriges olympiska kommitté bak ut. Ett lag med spelare enbart från Division 1-lag skulle inte vara representativt för Sverige.
Foto: [Ronnie Rönnkvist]
Anders Broström var med i OS-laget:
– OS-laget 1976 minns jag mycket väl. ”Virus” Lindberg var coach och vi va ett härligt gäng som mötte USA här i Sverige och gjorde även en Tysklandsturné med laget. Alla i laget trodde nog att vi skulle till OS, men tyvärr bestämde sig förbundet att inte skicka något lag. Lite snopet.
– Av själva OS-hockeyn minns jag inte speciellt mycket, mer än att Sovjet vann som vanligt.
Foto: [Arkiv]
Ove Rainer var Ordförande i Svenska Ishockeyförbundet ansåg att spelarna i elitserien var proffs och att det skulle bli för komprimerat med OS, VM, elitserien och play-off samma säsong. På våren 1975, efter det så kallade OS-laget spelat sina fyra matcher, valde förbundet att lägga ner projektet och tacka nej till spel i OS. Något som såklart skylldes på SOK:s inställning till att skicka Division 1-spelare till Innsbruck. Så här i efterhand kan man förstå SOK. Division 1-spelare mot Sovjets och Tjeckoslovakiens stjärnor…
Dessutom skulle Canada Cup spelas för första gången under hösten 1976.
Hans Jax var aktuell för spel i OS 1976 och spelade senare under säsongen VM i Polen.
– Det var ju ett obegripligt beslut förbundet tog. Alla andra ländernas spelare var inga snövita amatörer, men Sverige tyckte att endast amatörer skulle få deltaga i OS??? Ett tråkigt beslut! Att vi sedan inte skulle orka var såklart ett svepskäl från förbundets sida.
Foto: [Ronnie Rönnkvist]
Många befarade också att det här kunde bli slutet för OS-hockeyn eftersom även Kanada dragit sig ur turneringen. ”Det liknar numera mest en öststatshistoria” skrev journalisten Ulf Pettersson i Brunnhages Ishockeybok. Samtidigt ville Ordföranden inom Internationella Ishockeyförbundet, tyske Günter Sabetski, att man skulle höja statusen på turneringen genom att begränsa antalet lag till åtta och att man skulle få kvala för att ta sig till Lake Placid-OS 1980. Tanken går såklart att förstå eftersom matcher som Tjeckoslovakien mot Bulgarien (14-1), Sovjet mot Österrike (16-3) och Finland-Japan (11-2) inte direkt höjde statusen på turneringen.
Foto: [Arkiv]
Sverige var ändå representerade i turneringen i form av domaren, Åke Hanqvist, som till och med fick döma toppmötet mellan Tjeckoslovakien och Sovjet.
Hur slutade då turneringen som spelades i en rak slutspelsserie? Jo, Sovjet vann guld. Tjeckoslovakien silver och Västtyskland brons.
Några notiser från turneringen:
* I B-gruppen förlorade Schweiz mot Jugoslavien, Japan och Rumänien. Hockeyn i Schweiz kan man påstå utan att överdriva har lyft sig några steg efter det.
* Frantisek Pospisil, back i Tjeckoslovakien, fälldes för doping efter matchen mot Polen. Han hade fåt i sig kodein efter att ha tagit en medicin. Tjeckerna förlorade poängen. Även om Polen förklarades som segrare fick man inga poäng. Pospisil fick dessutom spela vidare medan Tjeckoslovakiens läkare, Otov Trefne, skickades hem. Kodein stod inte på IIHS:s dopningslista, men väl på IOK:s.
* Poängligan toppades av tre ryssar. Vladimir Sjadrin vann den före Alexander ”Saja” Maltsev och Viktor Sjalimov.
Foto: [Arkiv]
Rolf Ericsson var liksom Anders Broström med i OS-laget:
– Jag minns en del från den händelsen. Säsongen 1974/75 hade man slagit ihop Division 1 norra och södra. I stället var det nu en 16 lags serie. Första tio lagen skulle då gå till nästa års elitserie. De sista sex lagen blev tvångsnedflyttade till Division 1. Vi i Örebro kom på 13 plats.
– För att klara amatörreglerna i OS så ansåg ”någon” att spelare från de sista sex lagen klarade de reglerna. Då togs ett så kallat OS lag ut. ”Nalle” (Björn Johansson) och jag blev uttagna från Örebro. Tränare för laget var ”Virus” Lindberg, dåvarande tränare för Björklöven.
– Laget spelade bland annat två matcher mot Västtyskland i Oberstdorf och Garmisch. Hur matcherna gick minns jag inte. Säsongen därpå, 1975/76, vid OS blev det ändå inget spel för det här laget och inte heller för Tre Kronor.
Foto: [Ronnie Rönnkvist]
I nästa del: Skyttekungen från Slite.
