- Mats Näslund debuterade för Timrå när de var klara att åka ur.
- Var nära att det blev AIK istället: "Det hängde på den sista matchen"
- Skrämdes kvar i klubben: "Vi vågade väl inte lämna..."
ELITSERIEN/SHL fyller 50 år.
Första matcherna i dåvarande elitserien spelades 5 oktober 1975. Då hade serien tio lag. Mycket har hänt sedan dess och idag står vi med 14 lag i vår högsta serie. Åren innan elitseriens intåg var grundserien uppdelad i ett norr och söder med totalt 16 lag. Därefter spelades ett SM-slutspel och en nedflyttningsserie i just serieform. Dock inte säsongen 1974/75.
Man ville höja nivån på hockeyn i vår högsta serie eftersom det varit väldigt ojämnt mellan dom 16 lagen. Publiken valde att stanna hemma då vissa av matcherna kändes avgjorda i förtid samtidigt som ekonomin blev viktigare och viktigare för klubbarna. Säsongen 1974/75 gjordes så en rak serie med 16 lag där topp fyra gick till slutspel, lag fem till åtta blev klara för elitserien medan lag nio och tio och fick kvala till elitserien. Lag elva till 16 åkte helt enkelt ner i det som då skulle komma att heta Division 1.
Hockeysverige.se vill bjuda er på nostalgi från elitserien/SHL:s 50 år. Varannan vecka en artikel om just säsongen 1975/76 och den andra veckan nedslag i olika händelser genom ligans 50-åriga historia.
Mycket nöje.
Del 1:Historien bakom elitseriens födelse
Del 2:Skellefteå AIK:s osannolika SM-guld 1978
Del 3: Råskinn och poängkungar – Elitseriens första importer
Del 4:Historien om Tommy Sandlin – "Hockeyprofessorn"
Del 5: De meningslösa bronsmatcherna
Del 6: AIK:s senaste storhetstid
Del 7:När ”Mr. Magic” slog igenom med dunder och brak
Del 8:Djurgårdens historiska gulddynasti
Del 9:Mikrofonskandalen – när rivaliteten mellan Leksand och Brynäs nådde sin kulmen
Del 10: Så blev Färjestad en maktfaktor i svensk hockey
Del 11: Elitserielagens första målvakter
Del 12:När Percy Nilsson vände upp och ned på svensk hockey
Del 13:Tre Kronor tackade nej till OS
Del 14:Håkan Loobs omöjliga rekord
Del 15: Polisen fick ingripa mot SSK-backen
Del 16: MoDos gyllene generation
{{ PAYWALL LIMIT }}
Del 17 - de två första lagen att degraderas
Första två lagen att lämna elitserien var Djurgården och Timrå.
Erling ”Eje” Lindström hade tagit laget till silver säsongen 1973/74. Det var inte heller många som trodde att Timrå skulle vara ett av lagen som skulle bli historiska genom att vara det första laget någonsin att lämna elitserien/SHL. Inför säsongen drabbades man av några tunga avbräck då Finn Lundström lämnade för Frölunda, Bo ”Bulla” Berggren gick till HV71 och Jan-Erik ”Biffen” Nilsson, lagets kapten, valde att bli spelande tränare i division 1 för Boden. Janne Kock och Olle Åhman drogs med långtidsskador. Samtidigt visade målvakten Christer Sehlstedt och landslagsspelaren Håkan Pettersson till och från upp storspel.
Även om Timrå hängde med helt okej under säsongen så hamnade man tidigt i streckkampen och från tolfte omgången och framåt låg man på en nionde eller tionde plats. Laget blandade starka prestationer med mindre lyckade. På plussidan kan nämnas att Timrå spelade oavgjort två gånger mot Leksand och slog båda finallagen, Brynäs och Färjestad.
En av lagets mer lyckade värvningar inför säsongen var Kevin O’Shea. Christer Sehlstedt minns kanadensaren.
-- Först och främst en fantastisk kille! Det tog ett tag för honom att komma in i vårt spel. Tuff men inte fulspelande, trots att han blev provocerad, inte minst av Ulf Sterner … som själv inte fixade att spela i NHL eller AHL …
Mats Näslund debuterade för Timrå när de var klara att åka ur
När det sedan stod klart att Timrå skulle lämna elitserien var tränaren ”Eje” Lindström övertygad om att Västra Frölunda skulle göra laget sällskap ur högsta serien. Det efter att Timrå vunnit över göteborgarna med 4–2 då det endast återstod fem omgångar, men så blev det alltså inte. Timrå kom i alla fall att sluta sist med 19 inspelade poäng.
Det här var för övrigt den säsong Mats Näslund, med tröja nummer 25, debuterade i Elitserien. Det blev tre matcher för honom den här säsongen.
-- Jag debuterade i elitserien med Timrå då vi var klara för att åka ur, 1976, berättar Mats Näslund och fortsätter:
-- ”Eje” Lindström var tränare och han släppte fram två juniorer mot Södertälje SK. Det var jag och Per Sjölander. Jag minns att jag drog på mig en utvisning sedan jag hakat Arne Carlsson, och han var väl dubbelt så gammal som jag, skrattar Stanley Cup-mästaren med Montréal.
Foto: [Ronnie Rönnkvist]
Vilka var Timrås så kallade stjärnor då du kom upp i A-laget?
– Mina två kusiner, Håkan Pettersson och Stefan Pettersson, spelade där då. Sedan har vi Olle Åhman, Åke ”Tåget” Söderberg och så vidare. Det var hur många fina killar som helst. Bra spelare som inte bara tog hand om och utbildade oss yngre spelare utan även såg till att vi trivdes i laget.
Djurgårdens tränare Hans ”Tjalle” Mild sa inför säsongen att målet såklart var slutspel, vilket vid den här tiden innebar topp fyra. Nu överskattade man sin trupp och trots att Peder Nilsson i målet storspelade och Kenta Nilsson vann poängligan så åkte stockholmarna ur elitserien. Bristen på en stark defensiv var det som till slut fällde avgörandet. Resultat som 4–13 och 4–11 mot Brynäs samt 3–10 mot Färjestad ger en fingervisning om var problemet satt.
Djurgården jagade AIK i botten av tabellen
Men det satt långt inne och det var nära att ett annat Stockholmslag, AIK, skulle bli det lag som fick lämna elitserien. Med två omgångar kvar att spela hade Södertälje, Frölunda och AIK 30 poäng medan Djurgården, under strecket, hade 27. Eftersom man fick två poäng vid seger kunde Djurgården endast komma upp i 31 poäng.
I 35:e omgången slog Djurgården Timrå med 5–4. Backen Janne Andersson gjorde 5–4-målet med fem sekunder kvar. AIK vann över MoDo med 3–2. Backen Lasse Danielsson blev matchvinnare. Södertälje vann över Leksand hemma i Scaniarinken med 4–3. Här var det Mats Waltin som avgjorde i slutet av matchen. Men Västra Frölunda åkte på en rejäl smäll i Gavlerinken och förlorade med 8–2 och var inför sista omgången det lag som Djurgården behövde ta sig förbi. Oavgjort skulle inte räcka eftersom Västra Frölunda hade en betydligt bättre målskillnad.
Västra Frölundas amerikanska back överföll dessutom Brynäs Lars-Göran ”Jajjen” Gerdin efter matchen utanför Gavlerinken och blev avstängd i sista omgången.
Omgång 36 (sista omgången)
Djurgården åkte upp till Leksands Isstadion och gjorde sin plikt och vann mot förra säsongens svenska mästare med 8–6. Kenta Nilsson gjorde två av målen och passade fram till tre. Backen Janne Andersson satte två mål och svarade för två assist.
Peder Nilsson:
-- Det var en väldigt jämn serie och vi hade ganska många poäng (nia med 31 poäng, åttan AIK hade 32) då vi åkte ur. Det hängde på den sista matchen. Det skilde inte heller många poäng (sju poäng) för att vi skulle gå till slutspel, men vi åkte ur i stället.
-- Vi hade även ett ganska bra lag och jag vet att det gick ganska bra för mig ändå. Jag minns att jag spelade samtliga 36 matcher den säsongen.
-- Björn Palmqvist, som var en av stöttepelarna, sa direkt: ”Har jag varit med och spelat ner laget ska jag också vara med och spela upp det igen.” Det här blev något som genomsyrade oss i laget och inställningen var direkt att vi skulle tillbaka.
Björn Palmqvist:
-- Det var fruktansvärt jobbigt givetvis eftersom vi hade ett bra lag på gång. Men jag kommer ihåg när det mer eller mindre stod klart att vi skulle få kliva ner en serie efter det att vi förlorat mot Frölunda i Göteborg. Då höjde jag rösten och sa åt killarna att nu jävlar ser alla här till att vi blir kvar och tar upp Djurgården till elitserien igen. Det var ju vi som hade dragit ner laget i division 1.
-- Det gav väl ett ganska bra resultat och jag tror att det bara var Kenta Nilsson som lämnade laget. Säsongen efter var vi tillbaka i elitserien igen.
Foto: [Ronnie Rönnkvist]
Stig ”Stickan” Larsson:
-- Det var rätt tungt, men trots allt så stannade nästan hela laget kvar för att ta oss tillbaka till elitserien. Det var bara ”Kenta” Nilsson och Lars-Göran Nilsson som lämnade oss för spel i AIK.
-- När det gäller ”Kenta” så har han alltid varit djurgårdare. Anledningen till att han gick till AIK var för att komma till NHL så småningom.
-- Lars-Göran hade kommit till oss från Värmland (Färjestad) och hans ambition var hela tiden att spela elitseriehockey här i Stockholm så det var inte mycket att säga om.
Skrämdes kvar i klubben: "Vi vågade väl inte"
Hans Särkijärvi och Björn Palmqvist lär ha ställt sig upp i omklädningsrummet efter sista matchen och sagt att den som lämnade klubben skulle han personligen … och så vidare.
– Det skulle inte förvåna mig. Själv hade jag inga sådana tankar eftersom det var mitt första år i klubben. Samtidigt var det inte så många som lämnade så vi vågade väl inte, skrattar ”Säcken” och fortsätter:
– Uppriktigt sagt minns jag inte så mycket av den säsongen. Elitserien var väldigt jämn och det skiljde bara sju poäng för oss upp till fjärdeplatsen som hade inneburit slutspel.
– Då minns jag mer att det var väldigt tufft säsongen därpå då vi skulle ta oss tillbaka. Det handlade om den här anspänningen, att Djurgården verkligen skulle vara i den högsta serien. Vi ska inte sticka under stolen med att det hela tiden var tuffa och viktiga matcher.
En spelare som trots Björn Palmqvists brandtal lämnar Djurgården efter säsongen är skyttekungen i elitserien, Kenta Nilsson.
– Vi lade nog inte så jättemycket vikt vid det. Kenta var draftad på den tiden och det var nog här första gången man började titta på hur viktigt det var med draften. Jag misstänker att det hade mycket med sådant att göra, men att gå från Djurgården till AIK … Jag tror inte det hade varit populärt i dag i alla fall.
Foto: [Ronnie Rönnkvist]
Sören Johansson:
-- Det var första året som elitserien spelades och jag minns det som en oerhört tung säsong. ”Kenta” vann poängligan trots det, vilket visar på vilken stor spelare han var, men vi åkte som sagt ur …
-- Vi hade nog inte tillräckligt bra lag. Minns jag inte helt fel så var det jäkligt tajt om poängen och det avgjordes först i slutet av serien. Det var ju aldrig så att vi var avsågade eller slagpåsar i serien.
Nästa vecka: Växjös framgångssaga
