- Betyg på alla spelare - de de värderas högst.
- Gidlöfs siffror som sticker ut.
- Trots budgetsatsningen: "Mer spännande"
- Oron för forwardsen.
- "Rätt att bryta med dem"
- Hyllar juniorerna.
- Det blir Hedbergs tre viktigaste nycklar.
- Så kan de ställa upp - kedjor och backpar.
- Där hamnar Leksand i tabellen.
Läs mer: Här hittar du analysen av Djurgården.
Läs mer: Här hittar du analysen av Växjö.
Läs mer: Här hittar du analysen av HV71.
Läs mer: Här hittar du analysen av Färjestad.
SÄSONGENS SPELARTRUPP - SPELARE FÖR SPELARE
Betygsskala 1-5 röda Hockeysverigesymboler:
= Oprövad/På gränsen till SHL-klass
= Okej SHL-spelare
= Bra SHL-spelare
= Riktigt bra SHL-spelare
= En spelare på hög Europanivå
{{ PAYWALL LIMIT }}
Målvakter
Snittbetyg: 3,0
Kommentar: För ett år sedan gav jag Mantas Armalis en fyra i betyg, Jakob Hellsten en tvåa - och Marcus Gidlöf betygsattes över huvud taget inte eftersom han då tillhörde J20-laget.
Men det lossnade aldrig riktigt för Armalis. Han var delvis skadad, och presterade inte som vi vant oss vid. Och Jakob Hellsten var - faktiskt - bättre än väntat. Hellsten spelade faktiskt också mest av Leksands målvakter den här säsongen. Hand upp, den som såg det komma. Jag tror heller inte någon såg komma att Armalis skulle spela tredje (!) mest av Leksands målvakter. Faktum var ju nämligen att det inte bara var Hellsten som matchades hårdare, även Marcus Gidlöf klev in och spelade mer än Armalis.
Det ska sägas att de tre burväktarna matchades väldigt jämnt. Hellsten spelade 1169 minuter, Gidlöf 1031 och Armalis 932. En anmärkningsärt jämn fördelning. En annan sak som stack ut var den enorma skillnaden i vinstprocent mellan de tre. Gidlöf vann en klar majoritet av sina matcher: elva av 17. Armalis vann fem av 16. Hellsten vann sex av 19. Det kan inte bara vara en slump.
Gidlöf var också den bäste när det gäller till exempelvis räddningsprocent och GAA, men också om vi ser till de underliggande siffrorna. Det ska dock sägas att även Hellsten låg strax över medel i ligan där. Därför tycker jag Leksand gör sätt som går med dessa båda målvakter den här säsongen. Man gör rätt som inte går ut på spelarmarknaden och försöker plocka en ny uttalad etta. Här har man två målvakter med en brant utvecklingskurva, som båda dessutom visat att de gott och väl håller i SHL.
Jag ger båda en trea i betyg, men jag ser framför allt Gidlöf som en rimlig fyra när säsongen är till ända. Han har ett riktigt rejält genombrott i sig. Och just eftersom man också har Hellsten vid hans sida kommer man inte behöva starta honom 40 matcher och riskera att slita ut honom heller. Jag är inte främmande för att man, åtminstone under säsongens första halva, spelar de båda målvakterna ganska jämlikt. Och sen successivt trappar upp och går med en tydligare etta, som jag tror kommer bli Gidlöf.
Det finns ett gäng unga spelare att hålla ögonen på i SHL den kommande säsongen - men jag blir inte förvånad om Marcus Gidlöf faktiskt är den av dem som sätter allra störst avtryck.
Backar:
Matt Caito
Alexander Lundqvist
Joonas Lyytinen
Stefan Milosevic
Fred Nilsson
Snittbetyg: 2,63
Kommentar: Inför förra säsongen lämnade Olle Alsing och Anton Lindholm och ersattes av Joonas Lyytinen och Axel Rindell. Varken Lyytinen eller Rindell var så bra som man hade hoppats, även om jag tycker den förstnämnda fick lite väl mycket skit och mycket väl kan vara riktigt bra den här säsongen. Något som stack ut med Leksands backfördelning ifjol var att Lyytinen bara spelade femte mest av Leksands backar, och Rindell hade en snittistid som var sjunde mest av backarna. I lika styrka spelade Rindell sjätte mest och Lyytinen sjunde mest. Det såg nog ingen komma inför säsongen. Den här säsongen måste Lyytinen definitivt ta en större roll. Jag har satt ihop honom i ett backpar med Anton Johansson.
Rindell är inte längre kvar. Det är inte heller Patrik Norén eller Eddie Larsson. Eller Marcus Karlström, som anslöt sent. Istället har Stefan Milosevic och Olle Strandell kommit in. Plus att Victor Johansson är med och kämpar om en plats från start. Leksand har helt klart fått en billigare backsida, och det är klart att framför allt Patrik Norén kommer saknas. Men jag tycker faktiskt det här är en mer spännande backsida än den ganska trötta och osexiga backsida man hade för ett år sedan. Här finns det utrymme för spelare på uppgång i karriären att ta en större roll. Och med tanke på den situation Leksand är i ekonomiskt behöver man värva lite kantstötta spelare som exempelvis Olle Strandell, som nu kommer hem och får en ärlig chans att etablera sig i SHL. Han får bara en tvåa i betyg men jag tror definitivt han kan vara en trea innan säsongen är över.
Jag utgår dessutom ifrån att Anton Johansson kommer vara ännu bättre i år, detsamma kan sägas om Joonas Lyytinen, och sen finns det ju några "du vet precis vilken nivå du får av dem"-backar i form av Matt Caito som alltid håller hög klass och Alexander Lundqvist som alltid håller okej klass. Jag hör dessutom att det finns en optimism om att Fred Nilsson verkligen ska etablera sig på allvar den här säsongen, också.
Jag vill stanna till vid Stefan Milosevic. Jag ger honom en trea i betyg trots att han bara gjort några enstaka strömatcher i SHL. Det beror på att jag hört så otroligt mycket gott om honom. Han hade också sanslöst vassa underliggande siffror i HockeyAllsvenskan ifjol. Han kommer absolut inte vräka in poäng i Leksand, men jag tror verkligen han kan komma in och bidra med stabilitet och se till att de mer rutinerade backarna som lämnat klubben inte kommer saknas.
Och som jag varit inne på tidigare behöver Leksand bygga ett annorlunda, mer prisvärt, lag. Man ska inte ge sig in i några budkrig i onödan. Och med de förutsättningarna tycker jag ändå Thomas Johansson löst den här knepiga situationen på ett hyfsad sätt. Med lite tålamod kommer man i Leksand kunna se den här backsidan växa under säsongen.
Forwards:
Peter Cehlarik
Arvid Eljas
Gabriel Fortier
Andro Kaderli
Marcus Karlberg
Jon Knuts
Oskar Lang
Max Veronneau
Snittbetyg: 2,77
Kommentar: Leksand har i mångt och mycket jobbat med samma forwardskärna i flera år. Men till den här säsongen har Marek Hrivik, Justin Kloos, Lucas Elvenes, Patrik Zackrisson och Martin Karlsson försvunnit. Det är ganska många Leksandsmatcher som försvinner med den kvintettens uttåg. Med risk för att verka tjatig beror det såklart delvis på den kämpiga ekonomiska situationen, men jag tror också man kände att det helt enkelt behövdes ett litet omtag. Leksand hade stagnerat, kort och gott. Tendenserna har funnits där ett par år och förra säsongen blev det på något sätt definitivt.
Känslan har varit att Leksand varit fast i typ 2020 och räknat med att de som var absoluta toppspelare i SHL då även ska vara det nu. Och det är otroligt farligt att romantisera det förflutna när man ska bygga ett SHL-lag.
Därför tycker jag Thomas Johansson gör rätt som går skilda vägar med flera "trotjänare". Hrivik, Zackrisson och Karlsson, framför allt. De hade helt enkelt gjort sitt. Däremot är det klart att Justin Kloos och Lucas Elvenes hade kunnat spela roller även i årets Leksandslag. Och det är klart det måste svida en del att se dem gå till HV71 och Växjö istället. Men jag kan förstås räkna ut varför ingen av dem spelar i Leksand den här säsongen.
Med alla dessa borta består Leksands forwardskärna nu av Jon Knuts, Oskar Lang, Kalle Östman, Peter Cehlárik och Max Veronneau i första hand. Det är de fem som ska driva laget. Och både Cehlárik och Veronneau måste visa att de fortfarande kan vara toppspelare i SHL. Men det är nog sista chansen för dem att visa att så är fallet. De behöver nå en bit över 30 poäng, upp emot 40, om jag ska fortsätta se dem som förstakedjespelare i SHL.
Nyförvärven är betydligt färre än spelarna som lämnat. Gabriel Fortier, Nolan Stevens och Michael Lindqvist är de enda nya forwardsen. Däremot är ju både Dennis Altörn och Andro Kaderli med från start den här säsongen. Och fler unga spelare kommer underifrån (mer om dem senare). Så det är klart att Leksands forwardssida, spelare för spelare, är klart sämre än ifjol. De två bästa forwardsen, plus Marek Hrivik, är borta. Men precis som med backsidan får man se glaset som halvfullt och tänka att det istället finns utrymme för andra spelare att ta större roller.
Om vi kollar på nyförvärven tror jag både Stevens och Lindqvist kommer vara bra. Stevens var en SHL-spelare redan ifjol, även om han spelade i HockeyAllsvenskan, och jag tippar att han kommer bli en succé utifrån förväntningarna. Lindqvist kan få en nytändning efter en tuff säsong i Färjestad där hans roll var klart mindre än vi vant oss vid. I Leksand blir han en nyckelspelare. Den värvning jag är lite mer skeptisk till är Fortier. Han har inte visat upp några dundersiffror i AHL och känslan är att han plockats från en hylla som är under flera av de andra spelarna som kommit in från farmarligan.
I mina kedjekonstellationer har jag Lukas Vejdemo som center mellan Lindqvist och Cehlárik i vad som får stå som förstakedja, när Vejdemo är tillbaka från sin skada. Jag har sedan Veronneau, Stevens och Fortier i andrakedjan, och en helsvensk tredjekedja med Karlberg, Östman och Lang. Det är - faktiskt - en ganska vass tredjekedja med SHL-mått mätt. Så även om jag kan verka gnällig går det ändå att bygga en helt okej topp-nia.
Forwardssidan är byggd på ett helt annat sätt än de senaste åren. Men det behöver inte vara fel. Framför allt var det ju nödvändigt i Leksands läge. Men allt som allt innebär det här att Leksand faktiskt slutar på sistaplats i min snitt-tabell.
Totalt snittbetyg: 8,40 (Plats 14)
Fem snabba om Leksand
Tummen upp: Starka juniorer
En svag ekonomi och en på pappret svag trupp gör att Leksand kommer ha mer användning än många andra lag av sina egenproducerade talanger. Vi såg Gidlöf, Altörn och Kaderli ta klivet upp i A-laget förra säsongen. Denna säsong lär vi få se Victor Johansson spela en hel del A-lagsmatcher. Och under försäsongen har August Lissel och Tinus Luc Koblar verkligen tagit för sig. Dessutom finns Zaki Crookes i kulisserna, redo att testas på allvar om tillfälle ges. Så även om Lissel, Koblar och Crookes formellt sett inte tillhör A-truppen kommer de definitivt få chansen i SHL den här säsongen.
Leksands J20-lag har de senaste tre åren gått till final, kvartsfinal och semifinal så det är tydligt att man i alla fall gör något rätt. Och i det läge de riskerar att hamna i i SHL den här säsongen kommer den starka juniorverksamheten också definitivt vara till gagn för A-laget.
Tummen ner: Svårt att stå emot paniken
I min snitt-tabell hamnar Leksand som en gaska tydlig jumbo. Och även om man knappast kommer bli en slagpåse som hängs av ganska snabbt hoppas jag att man internt ändå har en målsättning att undvika kvalspel, snarare än något annat. För även om Leksand skulle överprestera har jag svårt att se dem bli något bättre än ett åttondelsfinalslag. Det finns inget scenario där det här laget skräller sig till en topp sex-plats, liksom.
Och även om de flesta ändå är införstådda med att Leksand kommer vara ett lag för de nedre regionerna av SHL-tabellen är jag rädd att man kommer drabbas av panik om så blir fallet. Att åka ur SHL är så otroligt kostsamt, och det brukar leda till att man gör någon värvning man inte borde göra, sparkar någon tränare som inte borde sparkas och så vidare. Det blir så pressat från sponsorer och supportrar. Trycket blir för stort.
Och jag är ärligt talat rädd för att det kommer bli svårt att stå emot paniken även för Leksands del, om vi nu utgår från att man blir ett bottenlag.
Han blir poängkung: Max Véronneau
Det var inte helt lätt att peka ut en poängkung i detta Leksand. I den bästa av världar blir Michael Lindqvist eller Gabriel Fortier poängkung, för då betyder det att de verkligen blivit lyckade nyförvärv, men jag tror ändå på Max Véronneau.
Även om tiden då han gjorde 30 mål definitivt är förbi är han ändå en vass offensiv spelare i SHL, som trots allt gjort 36 och 28 poäng de två senaste åren. De där 36 poängen tror jag definitivt han kommer kunna upprepa den här säsongen. Och det kan mycket väl räcka till en intern poängligaseger.
Jag tippar att Veronneau gör 18+18 och gör en bättre säsong än han gjorde ifjol. Med den ständiga brasklappen: "Om han får vara skadefri, vill säga".
Ledarna: Johan Hedberg och Thomas Johansson
Thomas Johanssons vara eller icke vara var en stor snackis förra säsongen. Till slut valde han att skriva på ett nytt kontrakt och nu är det han som ska bygga även det "nya" Leksand. Jag har redan varit inne på det, men jag tycker han ändå fått ihop ett skapligt gäng efter förutsättningarna - även om det på pappret är SHL:s svagaste lag med relativt bred marginal. Och en ganska rejäl kontrast jämfört med de lag han kunde bygga för några år sedan, då Leksand hade SHL:s kanske häftigaste spets och spelade en ishockey som man inte gjort på flera decennier. Jag tror också att hans satsning på Johan Hedberg som ny huvudtränare var helt rätt. Det var nog den allra bästa tränaren Leksand kunde fått in i det här läget. Även om hans gloria kanske hamnat lite på sniskan efter ett par tuffa år i Örebro och Färjestad.
Efter ett par lite märkliga år på tränarsidan, där Björn Hellkvist försvann mitt under en säsong och sedan skrev på för Björklöven och Leksand istället valde att inte ta in någon ny tränare utan lät Hellkvists assisterande ta över, har man nu en renodlad head coach. Satsningen på Challe Berglund och Mikael Karlberg kan beskrivas som något som väl blev lyckat till en början, men som över tid inte var optimalt. Samtidigt var Leksand inte riktigt så dåliga som tabellpositionen antydde ifjol. Man var som sämst när det gällde som mest och vaskade en given slutspelsplats genom att inte ta en enda poäng de sista fem matcherna, men sett till de underliggande siffrorna var man åtminstone ett åttondelsfinalslag. Även om man var sämre än året dessförinnan.
Jag har använt mig av hockeysiffror.se för att plocka fram expected goals i lika styrka, och där var Leksand ett mittenlag. Ett lag som var average och låg och skvalpade kring de där 50 procenten. Precis som vanligt sänktes man dock av ett för svagt powerplayspel. Att få powerplayet att lyfta blir en nyckel för Hedberg, David Printz och nye assisterande tränaren Niklas Perssons del. Leksand har varit näst sämst i ligan de tre senaste åren. Har man då inte samma fina spel, eller produktion för den delen, i fem mot fem-spelet som man en gång hade kan ju ett svagt PP-spel vara hela skillnaden mellan ett missat slutspel och en kvartsfinalplats i den här jämna ligan.
Den andra nyckeln för Hedberg blir att hjälpa de unga spelarna att lyckas. Där har han ett starkt track record från åren i Mora och det finns faktiskt några gemensamma nämnare från det Mora-laget och årets Leksandslag. Precis som i Mora krävs det att spelare utvecklas mer än förväntat och presterar bättre än förväntat för att Leksand ska bli att räkna med. Det får väl kanske symboliseras av just Olle Strandell, som spelade sig till ett SHL-kontrakt just när han hade Hedberg som tränare. Nu ska han ta ett lika stort kliv - men den här gången verkligen etablera sig i SHL. Jag har satt ihop honom med Matt Caito i ett första backpar för att ge honom så bra förutsättningar som möjligt att verkligen bli en SHL-back en gång för alla.
Den tredje stora nyckeln för Johan Hedberg blir att hitta en jämnhet och stabilitet i Leksands spel. Förra säsongen var man stundtals bra, men stundtals helt under isen. Förra säsongen var stjärnorna under stundom toppenbra - och vissa perioder var man helt osynliga. Vad det beror på är svårt att säga, men det blir en utmaning för Hedberg att få ihop en stabilitet över en hel säsong. Men lyckas han med det kan han få lite av en personlig revansch och för första gången lyckas som coach även på SHL-nivå.
Leksand gick back med 21 poäng (!) från säsongen 23/24 till 24/25. Johan Hedberg måste kort och gott få stopp på blödningen den här säsongen.
Så kan de ställa upp:
Målvakter:
Gidlöf (Hellsten)
Backpar:
Caito - Strandell
A. Johansson - Lyytinen
Milosevic - Lundqvist
(V. Johansson, Nilsson)
Kedjor:
Lindqvist - Vejdemo - Cehlárik
Veronneau - Stevens - Fortier
Karlberg - Östman - Lang
Kaderli - Knuts - Altörn
(Lissel, Eljas, Luc Koblar, Crookes)
Tabelltipset:
- Färjestad, 10,24 i snittbetyg
- Växjö, 9,63 i snittbetyg
- HV71, 9,19 i snittbetyg
- Djurgården, 9,18 i snittbetyg
- Leksand, 8,40 i snittbetyg












