Bli plusmedlem - för tre kronor!
Ta del av allt vårt premiummaterial hela februari, till ett riktigt superpris (ord.pris 79kr/mån).
Det finns nästan inget mellanting när det gäller deadline-veckovärvningar. Antingen är det tilltänkta spetsvärvningar, någon stjärna dyker plötsligt upp på marknaden. Typ Theodor Lennström 2022. Eller för den delen Samuel Johannesson i år. Toppspelare som landar hos lag med ambition att gå långt i ett slutspel. Eller Leksands jättevärvning Filip Larsson, en toppspelare som skriver på för ett lag som annars löper stor risk att åka ur i ett sista desperat försök att rädda kontraktet.
Då ska det helst också handla om spelare som skriver på för flera säsonger - inte bara den här våren.
Eller så kommer breddvärvningarna från Finland eller HockeyAllsvenskan. I år fick vi bland annat se Ludvig Larsson och Samuel Solem i den kategorin. Ludvig Larsson debuterade i kväll för Linköping. Men Solem? Han tog inte plats på 13 forwards i Djurgårdens lag.
Robert Kimby förklarade efter matchen att han ville ge spelarna som gjort det bra före uppehållet chansen. Och det köper jag på ett sätt. {{ PAYWALL LIMIT }}
13 andra forwards gick före
Men det sätter ju också fingret på att det inte direkt är en tilltänkt game-changer Djurgården lagt slantarna på. Och att man gott hade kunnat klara sig utan den värvningen, eftersom det ändå är så få matcher kvar.
Den närmast helt oprövade Theo Stockselius gick före. Likaså den för dagen 40 år fyllda Linus klasen, som tog plats som extraforward. Solem fick inte spela, trots att spelare som Charles Hudon, Jacob Josefson och Arvid Costmar inte kom till spel för Djurgården.
Och plötsligt är det bara åtta matcher kvar. Kanske på hela säsongen. Det är nämligen inte givet att Djurgården går till slutspel, även om chanserna såklart är goda och avståndet till elvan LHC lär kännas hyfsat betryggande. Om de går till slutspel kan jag nästan garantera att man som allra, allra längst snubblar sig till en kvartsfinal. Och att man i en sådan kommer vara helt chanslös - oavsett vad motståndet på andra sidan heter. Det troliga är att Djurgården åker ut redan i åttondelsfinal.
Hade Samuel Solem värvats in i januari, i en period av absolut kris i Djurgården, med kanske 15 omgångar kvar och ett kvalstreck som smygandes - då hade det varit en annan sak. Men nu värvas han in, för ganska stora pengar, i ett läge där han som mest kommer spela åtta grundseriematcher och kanske någon enstaka slutspelsmatch - för han kommer inte bli kvar nästa säsong. Och ska jag vara ärlig är det långt ifrån säkert att norsk-svensken kommer platsa i Djurgårdens lag. Det jag kan säga är att han inte kommer hinna sätta ett sånt avtryck så att Djurgårdens tabellplacering påverkas.
Förstår inte Djurgårdens agerande
Det här är ingen kritik mot Solem. Han valde att förlänga med Östersund i samband med flytten till Djurgården och det är klart att man tar chansen om den dyker upp. Och Östersund gör såklart också helt rätt som får in lite extra pengar och hyr ut sin forward i de sista sju matcherna på deras säsong. Östersund är nämligen nästan i exakt samma läge som Djurgården. De kommer inte riskera att behöva kvala - och i ett slutspel finns det inte en chans att de gnetar sig fram längre än till en kvartsfinal. Jag är tveksam till om Östersund ens slutar topp-tio.
Det är Djurgårdens agerande jag inte riktigt förstår.
Om Djurgården nu upplever att Samuel Solem verkligen kan göra skillnad för dem, så pass stor skillnad att de är beredda att lägga en ganska ansenlig summa pengar på honom, då är det såklart bara att kasta in honom i laget så fort det bara går. Ge honom chansen att matchas in i det hela. Det är trots allt bara några få veckor kvar till slutspelet. Varför inte ge honom chansen i en bortamatch mot klubben som fostrat honom, om han nu är en spelare som Djurgården gillar? Vilket det måste vara med tanke på pengarna han kostade. Enligt Expressen kostar forwarden 400 000 kronor i övergångssumma, plus att de tar över hans (visserligen låga) lön.
Just idag hade Solem dock inte gjort varken till eller från. Brynäs var klart bättre, det var inte samma klasskillnad som senast Djurgården var här då Brynäs vann skotten med 52-14, men det var ändå en större skillnad än man kan förvänta sig när det är tabellsjuan mot det som var tabellåttan som möttes.
Brynäs är bra just nu
Men Brynäs är riktigt bra just nu. Trots en del tunga avbräck är man ett välfungerande och välmående lag, som allt mer börjar hitta rätt. Och jag är säker på att inget av topplagen är speciellt sugna på att möta det här laget i ett slutspel. Det är nämligen ett lag som allt mer närmar sig den nivå som tog dem till SM-final förra året.
I princip samtliga backar spelar på en nivå som är klart högre än i höstas, det är framför allt anmärkningsvärt att se vilket lyft exempelvis Mattias Norlinder fått, och så har man fått igång Kieffer Bellows som värvades för att vara en av de ledande spelarna. Han är en av Brynäs bästa forwards, match efter match. Och i mål har plötsligt Erik Källgren gjort tre raka starka insatser och vunnit sina fem senaste starter. Han är inne i sin kanske bästa period i Brynäströjan.
Hittar han den formen även om en månad, när det är slutspel, kommer Brynäs bli ruskigt svårslagna.
