- Borde det införas lönetak? "Ett naturligt steg"
- Ska ligan ta ett större ansvar för de skenande kostnaderna?
- "Medlemmarna i föreningarna måste ställa krav"
- "Hela samhället är för individualiserat"
- "En levande läktarkultur kommer att ta ishockeyn framåt, inte dyra stjärnvärvningar"
Black Friday på Hockeysverige!
Passa på – just nu får du ett årsabonnemang för endast 399 kr (ord. pris 659 kr).
{{ PAYWALL LIMIT }}
Leksand har ekonomiska problem. Lika så Mora, Almtuna och så vidare. Oftast beroende på för höga löner i olika former för spelarna. Är det dags för ett lönetak eller vilka andra utvägar ser du ur problemet?
Tommy Boustedt, tidigare generalsekreterare på förbundet. Numera scout för Detroit.
– Inte lönetak. Däremot noggrannare budgetarbete. Också då en bättre styrning och kontroll av ekonomin och att budgeten följs.
Christopher Heino-Lindberg, tidigare SHL-målvakt. Numera expert på hockeymorgon.
– Lönetak är inte fel. Det skulle såklart hjälpa konkurrensen och göra så att vissa klubbar inte skjuter ut sig ”för hårt” för att hänga med i racet
Robin Olausson, hockeysverige.se
– Ja, om spelarna själva lobbar för att ha offentliga löner, något som har diskuterats mer och mer på sistone, så är väl ett lönetak ett naturligt steg. Men samtidigt så vet jag inte hur väl ett lönetak skulle fungera inom svensk hockey.
– Jag tror inte att det skulle vara den optimala lösningen eftersom priserna trissas upp även när det finns ett lönetak. Andra eventuella lösningar, som ett importtak, skulle dock riskera att skada kvalitén, vilket såklart inte är ett bra alternativ det heller.
Martin Jansson, hockeysverige.se
– Nej, jag skulle snarare säga att det är många klubbar som behöver vakna och bli bättre på att få in de pengarna man behöver till sin budget. Om vi tar Leksand som ett exempel har man gått åt helt fel håll när det kommer till biljettpriser senaste åren. Något som gör att publiksiffrorna har sjunkit drastiskt och intresset i Dalarna minskat. Samtidigt som både Almtuna och Mora har problem med att locka folk på sina matcher.
Foto: [Bildbyrån]
Är det dags att SHL som liga synar varje avtal i förhållande till den budget och kapital klubben sitter på?
Tommy Boustedt:
– Nej, men medlemmarna i föreningarna måste ställa krav på en ordentlig ekonomistyrning.
Christopher Heino-Lindberg:
– Nej, jag tycker inte man behöver ha en SHL-polis som tittar på vad alla klubbar gör och sen kan föra information vidare. Det är upp till klubben att anställa rätt folk som vet hur man budgeterar och hur man håller sig till budgeten som är satt. Jag tycker inte SHL ska behöva göra jobbet åt bra betalda personer på ekonomi.
Robin Olausson:
– Nej, det tycker jag inte ska behövas. Det är upp till varje klubb att själva styra sin egen ekonomi och göra sina prioriteringar. Där ska inte SHL behöva kliva emellan och "rätta" klubbarnas felbeslut.
Martin Jansson:
– Jag tycker inte att ligan ska gå in och bestämma vilka kontrakt och inte som klubbarna får skriva. De är "vuxna" och ska kunna agera efter det
Riskerar vi att få en sämre liga om vi stryper importernas ”sign off-bonusar”?
Tommy Boustedt:
– Nej. Satsa i ställer mer ungt och svenskt.
Christopher Heino Lindberg:
– Det finns en risk, absolut. Lönerna kommer bli betydligt lägre för importerna och då kommer nog många spets spelare välja andra ligor i Europa. Samtidigt har vi så bra tillväxt på egna produkter att vi skulle ha en mycket bra liga oavsett ”dyraste importerna” eller inte.
– Sen är det ju en förhandlingssak hos sportchefer att försöka skriva tolvmånaderskontrakt utan ”sign off”. Men som sagt: Det blir dyrare för klubben och mindre pengar i fickan till spelaren. Så det är ett problem.
Robin Olausson:
– Självklart kan det vara så. Samtidigt så vet SHL-lagen om att de inte kan konkurrera med Schweiz när det kommer till löner, så det kanske vore bäst att sluta försöka. Lönerna i Schweiz är så pass mycket högre att svensk ishockey bara straffas om klubbarna försöker matcha de beloppen. Därför får man inse sin plats i näringskedjan.
Martin Jansson:
– Möjligt. Men jag tycker nog inte att det spelar så stor roll. Jag tror att alla supportrar faktiskt tycker det är roligare när det kommer upp svenska och egna talanger i stället för dyra importer.
– De allra flesta som följer ligan, utom några pampar, skiter nog fullständigt i om SHL är världens nästa bästa liga eller inte.
Har svensk, men även internationell hockey, blivit för pengafixerat och för lite klubbkänsla?
Tommy Boustedt:
– Ja, till en viss del. Men det är nya tider nu, så det är svårt att ändra på det.
Christopher Heino-Lindberg:
– Ja. Hela samhället är för individualiserat och fokus ligger på individuella karriären och pengar in. ”Don’t hate the player, hate the game”.
– Unga spelare ska till NHL snabbast möjligt och tackar klubben för skyltfönstret medan äldre amerikanska spelare åker till Europa för ett äventyr och att fylla på pensionspengarna. Kanske är spelare som Jakob Silfverberg en sista generation att tacka och ge tillbaka till klubben som gav dom NHL-möjligheten.
Foto: [Bildbyrån]
Robin Olausson:
– Den frågeställningen finns väl inom de flesta sporter 2024. Jag tycker inte att det är ett så stort systematiskt problem utan det är skillnad på individer och individer. Vissa kommer att värdera pengar mer och välja klubb baserat på vilka som erbjuder mest, medan vissa andra värdesätter klubbkänslan före pengar. Så har det alltid varit och jag tror inte att det är något som har förändrats den senaste tiden.
Martin Jansson:
– Absolut är det nog så. Återigen kommer jag tillbaka till att svensk idrott inte handlar så mycket om kvalité som om passion. Kolla på hur mycket folk Allsvenskan i fotboll drar trots att kvalitén på planen är minst sagt medioker.
– Så flaggförbud och andra supporterfientliga idéer är de stora hoten på sikt som jag ser det. En levande läktarkultur kommer att ta ishockeyn framåt, inte dyra stjärnvärvningar.
