Leksand klev in i säsongen 1974/75 som regerande svenska mästare. Klubben hade vunnit SM-guld 1969, 1973 och 1974. Brynäs var ute efter revansch då laget tidigare vunnit 1964, 1966, 1967, 1968, 1970, 1971 och 1972. Det var alltså tre säsonger sedan Tommy Sandlins grabbar fick smaka på guld-champagnen. Nu skulle dessutom SM-slutspelet för första gången på många år avgöras via semifinal och finalspel.
Leksand hade fått in en ny målvakt efter det att Christer Abris åkt över till New England Whalers. Hans namn var Göran Högosta och han hade gjort stor succé i Tunabro tidigare. Med sig till Leksand därifrån hade han Roland Eriksson som ett par år senare skulle bli känd för tre kassar på Vladislav Tretiak i VM. Coacher för laget var förra landslagsmålvakten ”Pära” Karlström och blivande förbundskaptenen Bengt ”Fisken” Ohlson.
Avgörande finalen avgjordes - i förlängning
Brynäs, som slutade femma säsongen innan, coachades av Tommy Sandlin och Hans-Ivar Engvall. Klubben hade dessutom fått hem Tord Lundström efter en säsong i Detroit Red Wings och London Lions. Lundström utsågs för övrigt direkt till lagkapten. Brynäs tog sig till final efter att ha vunnit med 2-1 i matcher mot Timrå. Leksand vann sin semifinalserie mot Skellefteå med 2-0 i matcher.
Leksand vann första finalen som spelades i Gavlerinken med 3-2 medan Brynäs vann med 7-6 på Isstadion i Leksand. Avgörande matchen skulle komma att spelas i Scandinavium. Stefan ”Lill-Prosten” Karlsson gjorde 1-0, Bosse Höglund 2-0, Hans ”Lill-Mele” Eriksson 2-1 och Hasse Jax 2-2. Till saken hör att Jax mål tycktes ha gått in via Mats Åhlbergs skridsko och då skulle ha underkänts av domarna Orwar Cerwall och Åke Södergren.
I slutet av tredjeperioden kom Stefan ”Lill-prosten” Karlsson fri med Göran Högosta. Pucken går under Leksandsmålvakten samtidigt som Brynäsforwarden faller över målburen så den lyfte lite från isen varpå pucken gled ut på andra sidan. Domarna menade på att pucken var blockerad av Göran Högosta och dömde då bort målet. I förlängningen avgjorde sedan Göran Högostas kompis från Tunabro, Roland Eriksson.
Göran Högosta hade marginalerna med sig. Foto: Ronnie Rönnkvist.
"Jag blev påkörd"
Men borde Brynäs vunnit guldet?
– Det var press och det blev grötigt framför mål. Jag blev påkörd, men min uppfattning var att det inte var någon puck inne, inte innan Stefan var i målgården i alla fall. Det var en ganska böljande match där det och det var hugget som stucket när det blev förlängning. Då fick Roland till det vilket var kul för oss men jobbigt för Brynäs, säger Göran Högosta till hockeyverige.se drygt 40 år efter den numera klassiska matchen.
– Vi hade landslagssamling dagen därpå (skratt) och det var ju nästan bara leksingar och brynäsare med i Tre Kronor, men det var inga problem.
Göran, skulle det ha varit mål?
– Nej, nej, nej, det skulle inte vara mål.
Skulle Brynäs ha vunnit guldet?
"SKANDAL"
”Lill-Prosten” Karlsson är inte helt oväntat av samma uppfattning som Högosta.
– Herregud… Här kan man väl prata om en skandal! Jag tror alla på hela Scandinavium såg att pucken var inne utom domaren. Jag fick en passning vid blå från, jag tror att det var, Lasse Öberg, kommer fri med Göran och kommer mot mål till vänster från min sida sett. Jag drar pucken långt ut till höger och sedan gick jag tillbaka och lade in pucken.
– Jag var förbi, men då slänger han ut klubbhandsken så det prickar mina skridskor så jag slår i hans benskydd och flyger sedan rätt in i stolpen. När jag är i luften ligger redan pucken i målet. Det var mål helt enkelt och en domartavla utav guds nåde som jag ser det. Folk var tokiga på hotellet som vi bodde på efter matchen. Mycket mer än vad jag och killarna i laget var. Domaren blev ju nästan mordhotad.
"Lill-Prosten". Foto: Ronnie Rönnkvist
Skulle det varit mål?
– Herregud, ja. Det är, som sagt var, en domartavla i min värld. Domarna kom med någon konstig bortförklaring att jag hade varit inne i målgården före pucken eller något liknande. Klart att jag blev förbannad då eftersom vi missade SM-guldet på det domslutet.
Leksands Bengt Lundholm (17) var på isen och såg hela situationen, men så här långt efteråt minns han inte mycket av den.
– Jag har sett bilden, men faktiskt så har jag fullkomligt förträngt det. Jag minns bara det roliga från den matchen, säger Lundholm med ett leende.
– Min roll var att bevaka Lars-Göran Nilsson, som var deras speedkula och som kunde komma med bra fart och med sin korta klubba. Den bevakningen gick väl hyfsat. Det jag också minns var att jag drog på mig två utvisningar i den tredje och sista matchen vilket var ganska nervöst eftersom det kunde ha blivit avgörande.
"BLEV BESTULNA"
Roland Eriksson minns det avgörande målet väl.
– Jag har ju sett några bleka gamla bilder från det målet och det går väl till som så att jag får en passning av Hasse Jax och lägger en backhand mot Benny Westblom i Brynäsmålet och på något vis ramlade pucken in. Efter målet minns jag bara att man var som i ett rus.
När frågan om målet hamnar hos Stig Salming får vi se hans berömda svarta ögon.
– Vi blev bestulna på det guldet. Domarna dömde bort ”Prostens” mål helt felaktigt. Jag tycker det var riktigt dåligt och i förlängningen gjorde sedan Roland Eriksson mål för Leksand.
