Erbjudande: Lås upp allt innehåll på hockeysverige.se - hela sommaren för en krona!
Bilder i artikeln från Ronnie Rönnkvist, Fredrik Jax och arkiv. {{ PAYWALL LIMIT }}
Stjärnorna med Kiruna AIF som moderklubb
Eilert ”Garvis” Määttä
Född 1935
VM 1957, 1962, 1963, 1965, 1967”Garvis” var en av fyra bröder Määttä som tog sig fram till högsta serien. Övriga tre var Sören, Östen och Börje.
- Det är ganska stor åldersskillnad på oss fyra, så vi spelade sällan ihop eller mot varandra då vi var yngre. Jag tror jag och Sören spelade ihop någon säsong i juniorlaget i Kiruna. Han flyttade sedan till Södertälje och där spelade vi båda ihop under flera säsonger.
- Börje flyttade till Ryd utanför Tingsryd när han slutade med ishockeyn i Tingsryds AIF. Östen som jag spelade med i Skellefteå AIK flyttade till Växjö, har ”Garvis” Määttä tidigare berättat för hockeysverige.se.
”Garvis” lämnade AIF 1955 för spel i Skellefteå AIK. Där blev han kvar till 1963 då han värvades in av Södertälje. Främsta anledningen var ändå att det fanns andra jobbmöjligheter där. Där spelade han till 1972 då han varvade ner med ett par säsonger som spelande tränare för Åkers IF. Var även tränare för Djurgården då laget tog sig till final säsongen 1978/79. Blev världsmästare i Moskva 1957 och Denver, Colorado 1962. Gjorde totalt fem VM och ett OS.
Eilert Määttä avled 2011.
Lennart ”Klimpen” Häggroth
Född: 1940
VM 1962, 1963
”Klimpen” växte upp i Kiruna, men tog liksom Eilert Määttä med sig resväskan och flyttade till Skellefteå. Det här var 1961. Samma säsong blev han den stora matchvinnaren när Sverige vann guld i Denver, Colorado. I matchen mot Kanada var han mer eller mindre omutlig och utsågs senare till turneringens bästa målvakt. Det blev ytterligare ett VM och ett OS för ”Guld-Klimpen”. Det blev en del problem för honom vid sidan av hockeyn, vilket fick honom att flytta hem till Kiruna 1966. Efter ett par säsonger ”hemma” spelade han mellan 1969 och 1974 för Clemensnäs/Rönnskärs IF.
– Ledarna i Kiruna släppte fram oss unga så vi fick tidigt lära oss att spela seniorhockey. Jag minns ganska väl när vi åkte ner och spelade mot Bodens BK med ett mer eller mindre pojklag och förlorade med 17-1. Bara ett par år senare då vi möttes igen med ungefär samma lag vann vi i stället.
– Det var otroligt många bra spelare som kom från Kiruna då. Tord Lundström, Börje och Stig Salming, Määttä-bröderna (Eilert, Sören, Börje och Östen) och så vidare. Det kom även fram många bra målvakter som jag, Peter Lindmark och Göte Wälitalo. Alla dom här killarna var bra när dom spelade i Kiruna, men man ska komma ihåg att det var först i sina nya lag som dom blommade ut, berättade målvaktslegendaren i en intervju för serien OLD SCHOOL HOCKEY. Lennart Häggroth avled 2016.
Tord ”Norrskensflamman” Lundström
Född: 1945
VM 1965, 1966, 1969, 1970, 1971, 1972, 1973, 1975
Tryggheten själv. Det Tord sa det kunde man lita på. Om inte annat fick Breit Hellmam och Thure Wickberg erfara det då dom skulle värva Tord till Brynäs från Kiruna AIF.
Stämmer historien där det sägs att du inte skrev på något kontrakt då Brynäsledaren Breit Hellman besökte dig uppe vid Riksgränsen för att du hade gett ett löfte om att spela för Brynäs och det fick räcka?
– Jo, nog stämmer det, skrattade Tord Lundström när hockeysverige.se ställde frågan till honom.
– Breit frågade om jag ville spela i Brynäs och det ville jag ju. Då var det inte mycket mer att tala om, tyckte jag i alla fall.
När Breit Hellman återvände hem till Gävle efter besöket vid Riksgränsen frågade Brynäs starke man, Thure Wickberg, om den där Tord Lundström skrivit på för Brynäs. Hellman svarade att Lundström själv inte tyckte det behövdes utan att han skulle komma med tåget en dag i augusti. Wickberg blev i sin tur väldigt skeptisk eftersom det var många klubbar som jagade den unga norrbottningen.
När tåget rullade in på station i Gävle och Tord Lundström som sista passagerare klev av tåget kunde både Hellman och Wickberg andas ut. Den i pressen så omtalade spelaren från Kiruna var nu Brynässpelare.
Tord Lundström vann nio SM-guld med Brynäs och spelade i klubben mellan 1964 och 1979. Gjorde även fyra säsonger som tränare för Brynäs. Tord spelade även en halv säsong i NHL för Detroit Red Wings. En skada gjorde att ledningen i Detroit skickade honom till London Lions för att ”spela i kapp sig”, men Tord återvände aldrig till dit efter London. Han spelade åtta VM, två OS och var med i första Canada som spelats, 1976.
Stig ”Stygge-Stigge” Salming
Född: 1947
VM 1975, 1976, 1977, 1978
Storebror till Börje Salming. Ni som känner Stig Salming vet att ”Stygge-Stigge” inte gäller vid sidan av rinken. Men hans svarta ögon i kamperna mot bland andra Phil Esposito blev kända hela vägen över till Nordamerika. Lämnade Kiruna AIF 1968 för spel med Brynäs. Där blev han klubben trogen som spelare till 1981. Därefter tränade han Brynäs mellan 1981 och 1987. Om man kan ”vinna” elitseriens utvisningsliga så gjorde ”Stigge” det säsongen 1976/77. Det var hans mål som satte spiken i kistan då Brynäs vann SM-guld 1980. Totalt vann Stig Salming sex SM-guld, spelade fyra VM samt ett Canada Cup.
– Vi bodde nära isbanan i Kiruna, Matojärvi. Där höll vi grabbar på med olika idrotter nästa jämt och man kan väl säga att det var på rinken i Matojärvi som jag lärde mig grunderna i hockey, berättade Stig Salming bland annat för hockeysverige.se tidigare i en intervju.
– Kiruna AIF plockade sedan upp mig och ett gäng av mina kompisar och tog in oss i klubben. Nu efteråt har man förstått vilka otroligt duktiga ungdomsledare det fanns där uppe. Det var inte bara jag utan en hel grupp av spelare från Kiruna som senare skulle ta sig hela vägen till Allsvenskan.
Lillebror Börje, fanns han hela tiden med i bakhasorna på dig vid den här tiden?
– (Skratt) Ja, det kan man väl säga. Vi spelade hockey utan skridskor på alla tänkbara bakgårdar och ofta var även Börje med.
– Det var inte bara hockey utan även brottning, fotboll och så vidare. Det var en fördel vi grabbar i Kiruna hade, det här med att vi hade chansen att hålla på med flera idrotter samtidigt. Just den här allsidigheten har vi haft mycket nytta av.
Idag är Stig Salming engagerad i Börje Salmings ALS-stiftelse, vilken du kan läsa mer om här: Börje Salmings ALS Stiftelse 1970.
Börje Salming
Född: 1951
VM 1972, 1973, 1979
När vi pratar världsspelare ska vi såklart ha med Börje Salming. Ni vet han och hans bror som fått sitt namn från Salmi-By utanför Kiruna.
– Salmi-by ligger utanför Kiruna. Vår farfar hette Anders Nikolaus och han slog sig ner i Salmi vid sjön Talojärvi. Där av släktnamnet Salming, berättade Börje Salming för hockeysverige.se när vi träffade honom för en intervju.
Vad betydde den rivalitet som fanns mellan Kiruna AIF och IFK Kiruna?
– Jag var givetvis och tittade på alla derbyna mellan AIF och IFK. AIF var ju arbetarklubben och IFK den lite finare. Jag var väl inte speciellt insatt i det där eftersom jag var mest intresserad av att få spela hockey.
– Det var fantastiskt roliga matcher och både IFK och AIF var topplag i det som hette division 2 då och som motsvarar Hockeyallsvenskan idag. När ”Stigge” kom med i AIF:s A-lag blev jag ju ännu mera taggad och ville komma med jag också. Det var här spelarna fanns som jag kunde se upp till. Sedan var det ju klart att det var mycket snack på stan inför dessa derbyn, precis som det ska vara.
Idag är det få svenska ishockeyspelare som nämns med en sådan respekt världen över som Börje Salmings. Han flyttade efter brorsan, Stig, till Brynäs 1970. Redan efter tre säsonger i Gävle, och en del besök på Blå Grottan, testade han och Inge Hammarström lyckan i NHL. Få trodde att han skulle lyckas, men det skulle dröja till 1990 innan han återvände till Sverige och då för spel för AIK. Börje Salming hann med att vinna två SM-guld innan avresan till Toronto. Vad man sällan tänker på är att han faktiskt avslutade sin NHL-karriär med en säsong i Detroit. Vid Canada Cup 1976 fick han dubbla ”Standing ovations” i Toronto och då mot nationer som USA och Kanada. Han togs dessutom ut i turneringens All Star team. Det trots att Sverige slutade näst sist.
– Vi hade ett jäkla fint lag och hela turneringen var grymt bra. Det var första gången som alla dom bästa spelarna i världen var samlade i en och samma turnering, så det här var väldigt stort. Jag var på toppen av min karriär och visst gjorde jag en bra turnering.
– När vi skulle spela hemma i Toronto mot USA fick jag den här ”standing ovation” vilket har uppmärksammats stort här hemma i Sverige. Där borta var inte sådana här tillfällen helt ovanliga. Jag tror att det blev väldigt omtalat här hemma eftersom det inte fanns någon direkt rapportering från NHL till Sverige. Det kunde hända att någon tidning i New York skickade några resultat till en svensk tidning. Svenskarna förstod helt enkelt inte att det hade gått ganska bra för mig och Inge i Toronto.
– Självklart var det här ett stort ögonblick för mig men när jag stod där på isen så tyckte jag nog mest att det var pinsamt.
Det blev även ett OS samt tre Canada Cup.
20 november 2022 avled Börje Salming i sviterna av ALS. Något som uppmärksammades på alla ishockeyarenor runt om i Sverige då han samma kväll hedrades med en tyst minut. Få som följt hans hockeykarriär, men även hans kamp mot sjukdomen, kunde hålla tårarna tillbaka i den stunden.
Mats ”Ullis” Ulander
Född: 1954
VM 1985
Jo, trots att många förknippar Mats Ulander med Boden så var det faktiskt i Kiruna AIF allt började.
– Vi hade ishockeyplaner överallt och det alltid fanns någon att spela med. När jag var tio år kom jag med i knattelaget i Kiruna AIF. Då var ofta två kanadensare, Mike Mazur och Mike Desilets med och åkte lite med oss. Även Tord Lundström var med och tränade oss ibland innan han stack till Brynäs. Faktiskt så har min mamma suttit barnvakt åt ”Todde” Lundström, berättar Mats Ulander med ett skratt.
- Min pappa försvann från mig när jag var sex år efter att han och mamma skilt sig. Mamma träffade en ny man som jobbade på SJ i Kiruna. Vi flyttade senare till Boden eftersom han fick ett nytt jobb där.Efter tiden i Boden följde tio raka säsonger i AIK och två SM-guld. Spelade därefter bland annat även i Rögle, Manglerud, Lustenau, Graz och Tyresö. Var under två säsonger assisterande coach assisterande coach år Curre Lindström i Lettland.
Peter ”Pekka” Lindmark
Född: 1956
VM 1981, 1982, 1985, 1986, 1987, 1989, 1991
För många är ”Pecka” Lindmark IFK:are, men det var faktiskt så att han inledde sin hockeyresa i Kiruna AIF.
- Då jag var liten spelade jag först i Kiruna AIF, men mina kompisar spelade i IFK så jag flyttade över dit väldigt tidigt. Jag var säkert bara tolv eller tretton år då.
– Det var ju rivalitet mellan klubbarna redan i den åldern även om det blev värre när man kom upp och spelade med de äldre lagen.
Han debuterade i Tre Kronor innan han hade spelat i elitserien. Då spelande för Timrå som han kommit till 1979. Säsongen 1981/82 fick han göra debut i högsta serien. Mellan 1984 och 1988 blev det spel med Färjestad och två SM-guld. Sedan lyckades Percy Nilsson, utan att egentligen veta vem ”Pecka” var, värva honom och Mats Lusth till Malmö där han fick vara med om att vinna ytterligare två SM-guld. Som 40-åring lade han klubbhandsken på hyllan 1997. Världsmästare 1987 samt 1991. Spelade även ett OS och tre Canada Cup.
Göte Wälitalo
Född: 1956
VM 1982, 1983
Skrönan säger att Peter Lindmark lämnade Kiruna AIF eftersom han blev petad av Göte Wälitalo. Sanning eller inte… Vi låter det vara en skröna. Duon Lindmark/Wälitalo fick spela Canada Cup tillsammans 1981 under Anders ”Ankan” Parmströms ledning.
Peter Lindmark:
- I alla fall umgicks jag inte med Göte i Kiruna. Inte speciellt mycket i alla fall. Jag höll till med mina kompisar medan Göte höll till med killarna från AIF.
– Det var föst då vi började spela i landslaget tillsammans som vi även började umgås vid sidan av en del.
Göte Wälitalo lämnade Kiruna AIF inför säsongen 1980/81. Till saken hör att han redan säsongen 1973/74, då AIF spelade i högsta serien (allsvenskan), var med som reservmålvakt två matcher bakom Bengt Waaraperä då Freddy Lindfors var sjuk. Mellan 1981 och 1988 var Wälitalo given förstamålvakt i Björklöven. Där var han bland annat med om att skriva historia 1987 då ”Löven” vann sitt första och hittills enda SM-guld. Spelade två Canada Cup och ett OS. Var efter karriären under många år målvaktstränare i Björklöven.
Hans ”Säcken” Särkijärvi
Född: 1957
VM 1985
”Säcken” debuterade i högsta serien för AIF säsongen 1973/74. Redan då blev han omtalad som en 17-åring som svarade för två mål och totalt fem poäng på sex matcher för ett lag som över huvud taget hade svårt att sätta puckarna. Debuten var mot Tingsryd borta i en match som hemmalaget vann med 10-3.
– Jag minns inte speciellt mycket från just den matchen. Vi spelade i det som hette kvalificeringsserien efter jul. När vi spelade mot Örebro gjorde jag mina första mål (två mål och två assist). Det var som en julafton eftersom det var samma dag som jag fyllde 17 år. Jag minns att Des Moroney spelade i Örebro så då förstår ni att det här var länge sedan, skrattar Särkijärvi.
– Att mött Des Moroney är ganska häftigt, men jag tycker det är ännu häftigare att ha mött ”Honken” (Leif Holmqvist).
Efter tiden i AIF har han varit en av dom absolut mest jobbiga spelare att möta i elitserien mellan 1975 och 1989. Först i Djurgården där han vann SM-guld 1983 och sedan Södertälje. Även i Kringelsta blev det SM-guld. Närmare bestämt 1985. Han avslutade sin tid som spelare 1991 efter en säsong var i Sollefteå och Lidingö. Har efter spelarkarriären tränat bland annat Södertälje, Skellefteå, Djurgården och Linköping i elitserien/SHL.
Mikael Andersson
Född: 1959VM 1987
Gjorde säsongen 1978/79, som 19-åring, 28 mål och totalt 48 poäng på 23 matcher i Division 1 för Kiruna AIF. Han sågs redan då som en jättetalang som bland annat spelat två J20-VM. Efter succén i Kiruna värvade Tommy Sandlin honom till MoDo. 1983 plockade Sandlin över Micke till Björklöven där han var med om att vinna SM-guld 1987. Mellan 1988 och 1992 bodde han i Göteborg och spelade för Västra Frölunda innan han avslutade med två säsonger ytterligare i Björklöven. Efter spelarkarriären har han bland annat coachat Luleå, Timrå och Björklöven. Spelade även Canada Cup 1987 och OS 1988, men var framför allt med i Tre Kronors guldlag i Wien 1987.
- Jag har många starka minnen från min uppväxt med AIF, men det som sticker ut rent sportsligt nu är att Jag/Vi hade en fantastisk ungdomstid i Kiruna AIF där vår årgång födda 1959 och 1960 vann både Pojk SM Guld -76 och JSM Guld -79. Vi vann båda finalerna mot Djurgården som hade många spelare som fick fina karriärer. Bland andra Håkan Södergren, Tommy Mörth och Thomas Eriksson, berättar Mikael Andersson för hockeysverige.se.
Lars Karlsson
Född: 1960
VM 1987
Pappa Bengt var tränare för det Kiruna AIF som spelade i högsta serien 1973/74. Lasse Karlsson debuterade själv i AIF:s A-lag säsongen 1976/77. Just Lasse och ovan nämnda Mikael Andersson sågs som lagets två stora framtidsnamn. Inför säsongen 1979/80 kom han under ”Pära” Karlström och Roland Bonds vingar i Leksand, men 1984 bestämde han sig för att flytta norr över och till Björklöven. Där vann han SM-guld 1987 tillsammans med Kiruna-killarna Mikael Andersson och Göte Wälitalo.1993 avslutade han elitkarriären och satsade på yrket som brandman. Trots det gjorde han några inhopp hos Lycksele i Division 2. Lasse Karlsson var med i Tre Kronors guldlag 1987. Han spelade även ett Canada Cup och ett OS. 1987 utsågs han för övrigt till TV-puckens bästa back och erhöll då ”Lill-Strimma stipendiet”.
Din a-lagsdebut i Kiruna AIF – vad minns du bäst av den?
– Ingenting, haha… däremot minns jag mitt första derby mot IFK. Det var en helt fantastisk känsla när man gick under läktarna ut på planen och hallen var fylld med 3 500 åskådare. IFK och AIF var som hund och katt på den här tiden och det snackades om dom här derbyna i flera veckor ute på stan.
Vi ska såklart också lyfta en av våra största spelare på damsidan och som är från Kiruna AIF.
Emma Eliasson
Född: 1989
VM 2005, 2007, 2008, 2009, 2011, 2013, 2016
Spelade även tre OS. Efter tiden i AIF spelade Emma Eliasson även MoDo, Brynäs och Munksund/Skuthamn som sedan blev Luleå. Hon var med i det Damkronorna som skördat den största framgången hittills, OS-silvret i Turin 2006. Svensk Mästare med Luleå 2016. Riksseriens bästa spelare och back samma säsong. Säsongen 2012/13 ”vann” hon utvisningsligan. Endast vid en ålder av 28 år avslutade hon sin karriär.
– Jag valde helt enkelt att sluta för att vardagen hade under en period varit ganska ohållbar och att alternativkostnaden blev för hög. Jag ville skapa utrymme för annat i mitt liv och satsa på studierna, har Emma Eliasson tidigare berättat för hockeysverige.se
