De är svensk hockeys största profiler: Plats 50 till 26
Redaktionens Val

De är svensk hockeys största profiler: Plats 50 till 26

Publicerad 26 juli 2023 12:35 | Senast redigerad 29 juli 2023 16:16
Uppemot 15 000 spelare har spelat i den högsta serien sedan 1922. För Hockesysverige Plus läsare rankar Ronnie Rönnkvist de 500 spelare som gjort störst avtryck i svensk hockey på olika sätt.
I dag: Plats 50 till 26.
  • Bildade kedja med Gretzky: “Vet att det kan vara nervöst att spela med mig”
  • Därför blev det Leksand för legendaren: “Att jag hamnade där var en otrolig tillfällighet”
  • Vann SM-guld med moderklubben: “Tänker varje gång att det där är guldstaden”
  • Hamnade i AIK – tack vare Leif Boork: “Var nästan klar för Hammarby först faktiskt”

Just nu: Testa Hockeysverige Plus hela sommaren - för en krona.{{ PAYWALL LIMIT }}

50, Niklas Sundström

”Susse”. Ofta sedd i samma kedja som Wayne Gretzky under sin tid i New York Rangers. Dessutom tredje länken i den extremt produktiva kedjan tillsammans med Peter Forsberg och Markus Näslund vid Junior-VM 1993. Moderklubb: MoDo AIK. Åkte över till NHL 1995. Representerade under sin tio säsonger i NHL New York Rangers, San José Sharks och Montreal Canadiens. Spelade för Milano under lockouten säsongen 2004/05. Avslutade karriären 2013 efter sju ytterligare säsonger för MoDo HK. Världsmästare 1998. Svensk Mästare 2007. Italiensk mästare 2005. Spelade två VM, två OS samt ett World Cup. 

Foto: Bildbyrån. Niklas Sundström i Montréal Canadiens.

49, Jimmie Ericsson

Tillsammans med Joakim Lindström en av Skellefteå AIK:s viktigaste spelare under 2000-talet, men seniordebuten gjorde han med Södertälje SK i Division 1 säsongen 1998/99. Efter tre säsonger med moderklubben Hästen Hockey valde han spel i Skellefteå där hans pappa Sven spelat under 1970-talet. Spelade där till och med 2019 förutom säsongen 2005/06 då han spelade för Leksands IF och 2014/15 då Ericsson representerade SKA St. Petersburg. Bror till Jonathan Ericsson. Världsmästare 2013. Svensk Mästare 2013 och 2014. Mästare i KHL 2015. Vinnare av Guldpucken 2013. Spelade sex VM samt ett OS.

Jimmie Ericsson.

48, Tomas Sandström

”Tjompen”. Från Fagersta AIK där han spelade i samma juniorlag som bland andra Ulf Samuelsson och Mats Lööv. Tuff, orädd och ett extremt stort irritationsmoment både fysiskt och verbalt för motståndarna.  Gjorde två säsonger i Brynäs IF mellan 1982 och 1984. Därefter följde 15 säsonger i NHL där han representerade New York Rangers, Los Angeles Kings, Pittsburgh Penguins, Detroit Red Wings och Anaheim Mighty Ducks. Gjorde därefter tre säsonger för Malmö IF. Världsmästare 1987. Stanley Cup-mästare 1997. Årets Junior 1982. NHL All Rookie Team 1985. Spelade tre VM, två Canada Cup samt två OS. 

 – Jag blev trejdad från New York Rangers till Los Angeles Kings under säsongen 1989/90. Det hade gått dåligt för Rangers under en tid och klubben ville göra en förändring, vilket är ganska vanligt. Nu ville Rangers ha Bernie Nicholls som hade gjort 70 mål säsongen innan, så han kostade lite.
– Vi hade hört att något var på gång och när jag och min fru fick redan på att jag och Tony Granato skulle flytta till Los Angeles sa vi direkt att skulle vi bo någon annanstans än i New York, där vi bott under sex år, skulle det vara i just Los Angeles.
– Första matchen med Los Angeles skulle vi spela i Vancouver. Innan vi kommit dit visste både jag och Tony att vi båda skulle spela i samma kedja som Wayne Gretzky – samma Gretzky som både jag och Tony kallat ”gubbjävel” när vi möttes. Hur skulle han reagera när vi nu skulle spela tillsammans? Det började verkligen illa i och med vi båda blev försenade och kom in på isen när övriga laget värmt upp ett tag. Då kommer Gretzky fram till oss båda och säger ”Grabbar, jag vet att det kan vara nervöst att spela med mig. Spela bara ert spel så anpassar jag mig i stället efter er”. Och det gjorde han.”

Tomas Sandström.

47, Mikael Renberg

En i raden av skickliga spelare från Piteå IF. Kom till Luleå HF 1990, men lämnade för NHL och Philadelphia Flyers 1993. Där kom han snabbt ”tussas” ihop med Eric Lindros och John Leclair i den så kallade kedjan ”Legion of Doom”. Gjorde totalt tio NHL-säsonger. Representerade då även Tampa Bay Lightnings, Phoenix Coyotes och Toronto Maple Leafs. Efter återkomsten till Sverige 2004 spelade Renberg tre säsonger för Luleå samt två för Skellefteå AIK. Världsmästare 1998. Vinnare av Guldpucken 2001. NHL All Rookie team 1994. VM:s All Star team 1993. Elitseriens All Star team 1995 och 2001. Spelade fyra VM samt två OS.

Mikael Renberg.

46, Lasse Björn

Morfar till Douglas Murray. ”Lasse” Björn var under mer eller mindre under Djurgården IF:s storhetstid på 1950 och 60-talet backkollega med nära vännen Roland Stoltz. Började spela hockey med kvartersklubben Cometen. Debuterade i Djurgårdens A-lag 1949 och gjorde sin sista säsong som spelare i klubben 1966/67. Världsmästare 1953 samt 1957. Vann nio Svenska Mästerskap. VM:s bästa back 1954. Spelade sju VM samt tre OS. 

– Jag bodde i ”Myrdalsbarackerna” i Traneberg. Vi bodde sjutton ungar i den där gamla kåken och när vi skulle spela hockey, fotboll eller rugby så var det bara att någon av oss ungar knackade i stupröret, då förstod alla vad som var på gång, skrattar Lasse Björn.
– Det var bara att slänga i sig morsans mat så snabbt man kunde och sedan springa ut på planen. Vi var ett stort gäng som senare kom att bli ganska hyfsade hockey och fotbollsspelare. Bengt ”Bingen” Larsson, Carl-Erik ”Cacke” Andersson, bröderna Hans och Stig Tvilling och Rolf ”Mackan” Pettersson var några år äldre än jag. Tvillingarna, ”Cacke” och ”Bingen” skulle jag senare spela ihop med i Djurgården. ”Mackan” var väl lite bättre än oss andra grabbar och blev värvad till Hammarby som då var topplag. Bertz Zetterberg däremot var i min ålder och vi båda följdes åt till hela vägen fram till Djurgården.
– ”Cacke” bodde för övrigt i samma trappuppgång som familjen Björn och vi lirade oftast på Tranans is. Det var ganska kalla vintrar under kriget så vi klädde på oss ”grickorna” i trappuppgången och sedan hoppade vi på spetsarna i snön fram till planen.

Lasse Björn.

45, Michael Nylander

”Nyllet” är pappa till William och Alexander Nylander. Från Huddinge IK, men gjorde en elitseriesäsong med AIK innan han reste över till NHL 1992. Gjorde 15 NHL-säsonger där han bland annat spelade för Hartford Whalers, Calgary Flames, Tampa Bay Lightnings, Chicago Black Hawks, Washington Capitals, Boston Bruins och New York Rangers. Under sin ”NHL-tid” gjoede han även utflykter till JypHT, HC Lugano, Kärpät, SKA St. Petersburg, Ak Bars Kazan samt Jokerit. Mellan 2011 samt 2015 representerade Nylander ZSC Lions, Kloten Flyers, HC Vita Hästen, HC Bolzano, Södertälje SK (Spelade med sin son William), Rögle BK samt AIK. Världsmästare 1992 samt 2006. Årets Junior 1992. VM:s All Star team 1997. Finsk mästare 2005. Spelade tio VM, två OS samt ett World Cup.

Foto: Bildbyrån. Michael Nylander.

44 , Thomas Rundqvist

”Kocken” kallad. En fältherre på isen och en av svensk ishockeys stora lagkaptener sett över hela den svenska hockeyhistorien. Testade på NHL-spel säsongen 1984/85, men det blev bara två matcher för Montréal Canadiens. Kommer från Vimmerby HC, men spelade för Färjestad BK mellan 1978 och 1993. Avslutade sedan med fem säsonger för VEU Feldkich. Världsmästare 1987 och 1991. Vann tre SM-guld samt österrikiska mästerskapet fem gånger. Vinnare av Guldpucken 1991. Spelade åtta VM, tre OS samt två Canada Cup. 

– "Kocken” kommer faktiskt från en fotbollsspelare som hette Rolf ”Kocken” Andersson som spelade i Jönköping Södra och även i Hammarby på 60- och 70-talet. Jag spelade mycket fotboll när jag var yngre och det fanns väl någon jämförelse.

Thomas Rundqvist.

45, Tommy Salo

Stor målvaktshjälte vid OS 1994 i Lillehammer samt vid VM-guldet 1998 i Zürich. Vid den sistnämnda turneringen höll han nollan i två raka VM-finaler mot Finland. Från Surahammars IF där han växte upp med goda vännen Mikael Karlberg. Via storspel i Västerås IK åkte han över till New York Islanders och NHL 1994. Var där bland annat målvaktskollega till Tommy Söderström. De båda bildade det första svenska målvaktsparet i NHL. Gjorde till säsonger ”over there”. Spelade även för Edmonton Oilers och Colorado Avalanche. Avslutade sedan med en säsong i MoDo HK samt två i Frölunda HC. Spelade åtta VM, tre OS samt två World Cup. OS All Star team 1994. VM:s All Star team 1997, 1998, 1999. VM:s bästa målvakt 1997, 1999. Sveriges All Star team 1997, 1998, 1999. 

OS 1994, Paul Kariya tog sista straffen. Jag kände redan då han tog pucken att han skulle göra en likadan straff som tidigare. Jag var så säker på att jag skulle ta hans straff. När straffskytten tar pucken tittar han sällan på vad målvakten gör. Skulle Kariya dra mig så skulle han antagligen trassla in sig i mig eftersom han var då tvungen att dra så pass långt för att kunna peta in pucken bakom mig. Samtidigt hade jag kontroll på om han skulle skjuta på min klubbsida. Om jag skulle lägga mig ner skulle vinkeln där vara så stor för honom. I stort sett var det omöjligt för honom att göra mål om han skulle komma in tajt på mig. Jag tog bort alla drag Kariya kunde göra eftersom han bara tittade på pucken. 

Jag reste mig upp, jublade och såg sedan att hela laget stormade mot mig. Jag hamnade underst i en hög med 20 hockeykillar som vägde mellan 80 och 100 kilo utan alla skydd. Nu hade killarna dessutom 10-15 kilo skydd på sig. Då fick jag faktiskt panik. Det var ingen skön känsla att ligga där underst i högen. Jag skrek att dom skulle flytta på sig, men det var nog ingen som hörde eftersom alla bara skrek av lycka. Det blev en lång halvminut.

Jag tog faktiskt fem straffar i rad efter första två som jag släppte in. I början, då vi kom hem, var det många som pratade om just den sista straffen som jag låg på isen och räddade. Jag brukade skoja bort det lite och säga att jag ramlade på ett skridskosnöre, så det har jag också fått höra en del. Om någon fortfarande tror att jag ”snubbelräddade” Kariyas sista straff så kan jag bekräfta för er att så var inte fallet. Skridskosnörena satt där dom skulle.

Tommy Salo.

42, Thomas Steen

Från Grums IK. Kusin med Dan Labraaten. Pappa till Alexander Steen. Kom till Leksands IF 1976 där han debuterade i elitserien som 16-åring. Valde spel med Färjestad BK säsongen 1980/81 där han blev svensk mästare. Åkte säsongen därpå över till NHL och Winnipeg Jets. Gjorde 14 raka säsonger i klubben innan han, med en viss besvikelse då klubben skulle säljas, valde att avsluta karriären med fyra säsonger i DEL där han spelade för Eisbären Berlin. Sveriges All Star team 1981 och 1986. Spelade tre VM samt tre Canada Cup. 

Vilken var den bästa kedja du spelade i under dina 14 år i Winnipeg?
– Jag spelade mycket med (Teemu) Selänne under första säsongen han var i NHL. Det här var under tiden jag höll på att lämna över till Selänne, (Alexei) Zhamnov och (Keith) Tkachuk. Jag tog ett steg tillbaka. 
– Selänne var väldigt rolig att spela med och han var enormt bra. Jag hade honom som rumskamrat under hans första säsong. Efter det hade jag Tkachuk en säsong och Zhamnov en annan. På så vis blev vi rätt tajta. 
– Dessutom spelade jag en del med Pat Elynuik. Han var en väldigt rolig och bra spelare. Vi spelade väldigt bra tillsammans innan dom jag nämnde tidigare kom. Lite grann var det vi båda som höll laget uppe. Det var också en rolig tid på sitt sätt.

Thomas Steen.

41, Tomas Jonsson

Från Falu IF, men flyttade som junior upp till MoDo AIK där han inledningsvis fick Lasse Lindgren som fadder. Vann SM-guld med MoDo 1979 innan han åkte över till NHL och New York Islanders. Under sina åtta säsonger med Islanders vann han två Stanley Cup. Avslutade NHL-resan med en halv säsong i Edmonton Oilers. Gjorde därefter åtta säsonger i Leksands IF. Är idag sportchef i Falu IF. Årets Junior 1978. Världsmästare 1991. OS-guld 1994. Vinnare av Guldpucken 1995. Elitserien All Star team 1995. Spelade totalt sex VM. Två OS samt två Canada Cup.

– Lasse (Lindgren) fick dras mycket med mig där uppe första året skrattar Jonsson och fortsätter:
– Jag fick härja ganska fritt allt medan Lasse hela tiden fanns på plats och sopade upp efter mig. Han har givetvis betytt väldigt mycket för mig och om det var i Falun som jag lärde mig grunderna inom hockeyn, så var det under de första åren i Modo som jag lärde mig tänka hockey.

Tomas Jonsson.

40, Ronald Pettersson

”Sura-Pelle” eftersom han kom från Surahammars IF. Var faktiskt back från början, men skolades om till forward då det saknades anfallare i en match med Tre Kronor. Skrev på för Södertälje SK 1955, men värvades ner till Västra Frölunda IF 1960. Spelade i Frölunda till och med säsongen 1967/68 då en skada stoppade honom från vidare spel. Var mellan 1974 och 1976 Svensk Förbundskapten. Världsmästare 1957 samt 1962. Vann två SM-guld. Vinnare av Guldpucken 1960. Sveriges All Star team 1959, 1960, 1962, 1965 och 1967. 

avled 2010.

”Ronald "Sura-Pelle" Pettersson är även dubbel världsmästare. Det första guldet var han med och vann 1957 i Moskva. Där gjorde han nio mål och blev lagets näst bästa målskytt på det före kedjekamraten "Nisse" Nilsson som gjorde tio. Här blev "Sura-Pelle" beskylld av "Lasse" Björn att det var hans fel att det blev just "Helan går" på prispallen.
- Det var så här att det var 20 minusgrader ute när vi stod och vänta på nationalsången och det tog en jäkla tid innan något hände. Då vände sig "Lasse" om och sa – ska vi sjunga något gubbar? Då sa jag - ta Helan går och sedan dess har jag fått höra att det var mitt fel har Pettersson.”

39, Lars-Eric Lundvall

Radarpartner med Ronald ”Sura-Pelle” Pettersson i Södertälje SK, Västra Frölunda IF och Tre Kronor. De båda hade till och med en bensinmack tillsammans i Göteborg. Från IFK Bofors, men valde 1954 spel med Södertälje SK. Gjorde ett kort stopp i IFK Bofors 1957/58 innan han återvände till SSK. Spelade mellan 1960 och 1968 för Västra Frölunda IF. Varvade sedan ner med spel i Vasa HC, Borås HC och IF Demonerna. Då som spelande tränare. Vann SM-guld både med Södertälje och Västra Frölunda. Världsmästare 1957 och 1962. Rinkens Riddare 1965. Sveriges All Star team 1959 och 1960. Spelade totalt sex VM samt tre OS.

Lasse Lundvall avled 2020

Vad har relationen med Ronald ”Sura-Pelle” Pettersson betytt för dig genom åren?
— Mycket. ”Sura” hade allt medfött och hade lösningar på allting egentligen. Andra gången jag flyttade upp till Södertälje, jag var ju hem en säsong till Bofors 1957/58, hade vi kontakt med Anders Bermar i Frölunda.
— På den här tiden var det populärt att ha bensinmackar så jag sa till Anders att okej ordnar du en mack så kommer ”Sura” och jag. Tanken vara att det där skulle hållas tyst om, men det kom ut och blev ett jäkla liv. Frölunda hade fått fram en enkel mack nere på Polhemsplatsen. Det var ju lite pengar också, men det var mer ett startkapital eftersom vi behövde lägenheter och det skulle in möblemang som klubben fick stötta upp med.
— Annars kände jag och ”Sura” varandra väldigt väl redan från tiden i Södertälje. Vi spelade och umgicks mycket tillsammans. Sedan höll vi kontakten hela vägen till att han gick bort.”

Lars-Eric Lundvall och Ronald Pettersson.

38, Lars-Erik Sjöberg

”Laken” kallad då han kom från Laknäs utanför Leksand, men hade även smeknamnet ”Taxen” eftersom han bara var 173 cm. Från Leksands IF där han debuterade i A-laget 1961. Gjorde två säsonger i Djurgårdens IF mellan 1967 och 1967 då han pluggade på GIH. Återvände därefter till Leksand där han blev Svensk Mästare 1969. Spelade mellan 1969 och 1974 för Västra Frölunda IF innan han avslutade med sex säsonger i WHA/NHL för Winnipeg Jets. Blev där första svenska lagkaptenen i NHL. Avco Cup-mästare 1976, 1978 samt 1979. Vinnare av Guldpucken 1969. Rinkens Riddare 1973. VM:s bästa back 1974. VM:s Alla Star team 1974. Sveriges All Star team 1974. Spelade fem VM, två OS samt ett Canada Cup. 

Lars-Erik Sjöberg avled 1987. 

Magnus Sjöberg:
”På hösten, strax innan pappa gick bort, var han och tittade då jag spelade i Almtuna. Jag minns så väl när han satt kvar på läktaren i pauserna eftersom han var för sjuk för att röra på sig. När han satt där…, jag tyckte så synd om pappa då. Det är ett minne som jag alltid kommer att bära med mig.”

Lars-Erik Sjöberg.

37, Ulf Nilsson

”Lill-Pröjsarn”. Hade haft en länge och ännu mycket finare karriär om inte han dragits med skadeproblem under sin tid i NHL. Från Nynäshamns IF. Via AIK kom han till Winnipeg Jets 1974. Bildade där en av världens bästa kedjor genom alla tider tillsammans med Anders Hedberg och Bobby Hull. Spelade mellan 1978 och 1983 för New York Rangers innan han var tvungen att avsluta karriären. Vann Avco Cup två gånger. Spelade två VM samt två Canada Cup. Son till Gösta ”Pröjsarn” Nilsson.

När satte coacherna i Winnipeg ihop er tre i samma kedja?
– Dom hade väl inte mycket att säga till om utan det var Bobby Hull som bestämde vilket han också hade i sitt kontrakt. När vi tränade lite innan träningslägret hade börjat och åkte runt lite med universitetslaget var det nästan som musik. Vi behövde inte prata så mycket om det. Det blev att vi pratade lite om positioner i egen zon, men när vi fick pucken blev allt bara naturligt.
– Bobby ville spela på det sättet med att byta plats och allt sådant, men tidigare hade han oftast krockat med sina lagkompisar eftersom dom inte förstod att fylla hans utrymme som han hade lämnat.
– Sedan är det kul att höra Glen Sather, som spelade mot oss med Edmonton, säga att han byggde Edmontonlaget med Wayne Gretzky och Mark Messier efter Winnipeg Jets modellen och lite även från hur Montreal Canadiens var. Det tycker jag är oerhört stort att få höra från människor som är så stora.

Ulf “Lill-Pröjsarn” Nilsson.

36, Jarmo Myllys

I våra ögon den mest värdefulla finska spelare som spelat i elitserien/SHL. Svensk Mästare med Luleå HF 1996. Dit kom han 1994 från Lukko. Hade dessförinnan även spelat fyra säsonger i NHL där han representerade Minnesota North Stars och San José Sharks. Gjorde sju säsonger i Luleå innan han valde spel i Espo Blues och SaiPa under fyra säsonger. Gjorde även ett kort inhopp i HV71 säsongen 2003/04 där han fick vara med om att vinna sitta andra VM-guld. Världsmästare och VM:s bästa målvakt 1995. SM-liigans bästa målvakt 1988. Finsk Mästare 1985. Finska Guldhjälmen 1988. SM-liigans All Star team 1988, 1994. Svenska Guldhjälmen 1997. Spelade sju VM, två Canada cup, ett World Cup samt tre OS. 

– Vi hade Curre Lindström som coach vid VM 1995 och en nyckel till den här framgången var att han hade fått bygga ett lag under tre års tid. Det var inte många spelar som byttes under de här åren.
– Vi hade gjort en bra turnering i Milano året innan då vi gick till final mot Kanada som vi förlorade mot på straffar. När vi kom till VM i Stockholm hade vi med andra ord ett starkt och erfaret lag. Det var även då som Saku KoivuJere Lehtinen och Ville Peltonen gjorde en fantastiskt bra turnering. Att sedan ta sig till final mot Sverige i Stockholm och dessutom vinna guld är något mycket stort för en finländsk hockeyspelare.

Hur viktig var Curre Lindström för det här guldet?
– Jag tror Curre var exakt vad finsk hockey behövde just då. Visst, Curre var duktig som is- tränare, men framförallt så var han fantastisk på det mentala planet och i omklädningsrummet.
– Han var verkligen mån om varje spelare och han fick oss att förstå att vi kunde vinna stora turneringar. Jag tror alla som var med i vårt landslag under Curres år minns det som en mycket rolig tid.

35, Jonas Bergqvist

En av Leksand IF:s största spelare genom alla tider. Vann VM-guld 1987, 1991 samt 1998. Var även med i Tre Kronors OS-guld-lag i Lillehammer 1994. Kom till Leksand från Rögle BK 1979 och blev kvar i klubben som spelare till 1998. Testade på NHL-spel för Calgary Flames1990. Gjorde 22 NHL-matcher. Gjorde även en säsong i Mannheimer ERC 1990/91. Avslutade karriären som spelare med en säsong VEU Feldkirch. Vinnare av Guldpucken 1996. Sveriges All Star team 1989, 1996. Elitseriens All Star team 1996. 

– Leksand var mitt favoritlag redan som grabb som jag sa tidigare, men att jag hamnade där var en otrolig tillfällighet. Mamma, som var ensamstående då, var ute på dans och sprang på Leksands dåvarande hockeyordförande Tage Eriksson. Tydligen hade dom pratat ihop sig om att jag skulle söka in på hockeygymnasiet i Leksand och så fick det bli.
– Vilket rabalder det blev när ledarna i Rögle förstod att jag skulle lämna klubben. Jag blev utskälld på posten i Ängelholm av Rögleledaren Hilmer Persson, då jag skulle posta övergångspapperna. Visst kan jag förstå Hilmers vrede då han bara ville Rögle väl.

Jarmo Myllys och Jonas Bergqvist.

34, Markus Näslund

Fostrad i samma hockeyverksamhet i MoDo HK som bland andra Peter Forsberg, Markus Näslund med flera. Moderklubben är Örnsköldsvik IF, men spelade under hela sin tid i Sverige för MoDo HK. Åkte över till Pittsburgh Penguins och NHL 1993. Gjorde totalt 15 NHL-säsonger och 1 117 matcher i ligan. Representerade även Vancouver Canucks och New York rangers. Avslutade karriären med en säsong i MoDo 2009/10. NHL:s All Star team 2002, 2003. Spelade fyra VM, två World Cup samt ett OS. 

”Det har betytt jättemycket att fått representera Tre Kronor. Det är något som man drömmer om som barn att få göra. Tyvärr känner jag inte att jag spelat min bästa hockey när jag representerat Tre Kronor.
– Vad det beror på vet jag faktiskt inte och jag skulle hemskt gärna ha vunnit något. Så här i efterhand kan jag känna att det var ett jobbigt beslut när jag tvingades lämna återbud till OS i Turin (2006) då jag var skadad. Jag förstod att det skulle vara sista chansen, men jag hade inget val. I alla fall var det en sådan gång som man hade velat vara med och spelat med det där gänget. Att det blev ett antal silver och inget guld kan jag tycka är tråkigt.”

Markus Näslund.

33, Patrik Sundström

Son till Elon Sundström samt tvillingbror med Peter Sundström. Debuterade i moderklubben, IF Björklövens A-lag, säsongen 1978/79. Lämnade 1982 för spel för Vancouver Canucks i NHL 1982. Gjorde totalt tio NHL-säsonger där han även representerade New Jersey Devils innan han avslutade med två säsonger i Björklöven. Var även med i Sverige första JVM-guld lag, 1981. Vinnare av Guldpucken 1982. Spelade två VM samt två Canada Cup. 

innehar tillsammans med Mario Lemieux ett rekord som fortfarande står sig. I april 1988 gjorde han åtta poäng i en och samma slutspelsmatch för Devils. 
– Nja, det var divisionsfinal mot Washington..., berättade Patrik Sundström i en intervju med Janne Bengtsson på NHL.com.
– Jag ska väl säga att jag inte har några så där jätteklara minnen av matchen. Jag har sett några highlights på video eller på någon hemsida ibland när de ploppar upp eller när man blir påmind om det av journalister. Men så mycket mer är det inte.

Patrik Sundström.

32, Tord Lundström

”Norrskensflamman från Kiruna”. Från Kiruna AIF, men flyttade till Brynäs IF 1963. Spelade kvar i gävleklubben till 1979. Var dock i Detroit Red Wings/London Lions säsongen 1973/74. Vann inte mindre än nio SM-guld med Brynäs och klassas som den kanske största spelaren i klubbens historia. Har såklart tröjan hissad i Gavlerinkens tak. Spelade åtta VM, två OS samt ett Canada Cup. 

Det Detroit Tord Lundström kom till var inte bara känt för biltillverkning och ishockey, utan det var en av de mest kriminella städerna i hela USA. Det finns historier om hur materialförvaltaren i Red Wings blivit rånad över tio gånger under en och samma säsong då han på natten lämnat Joe Louis Arena för att åka hem till familjen.
– Det var en väldig skillnad från ”lapphelvetet” där jag kom ifrån, skrattar Lundström.
– Brottsligheten var väldigt hög där då. Första gången jag tog bilen till gamla hockeyhallen i Detroit blev jag stoppad innanför grindarna och bötfälld för att jag inte hade haft bildörrarna låsta vid rödljusen.
– När jag skulle få min första lönecheck tänkte jag promenera bort till banken som inte låg längre bort än att jag kunde se den. Väl där kom en polis och frågade vad jag gjorde där. Jag ska lösa in min check svarade jag. Okej, då vaktar jag dig och kom ihåg att aldrig göra om det igen. Den här gången har du tur att det inte har hänt dig något.

Tord Lundström.

31, Gabriel Landeskog

Son till Tony Landeskog. Från Hammarby IF. Via Djurgårdens IF åkte han över till Kitchener Rangers 2009. Säsongen 2011/12 debuterade han i NHL för Colorado Avalanche där han nu spelat över 700 NHL-matcher. Var dock skadad hela senaste säsongen. Sveriges yngsta lagkapten i NHL då han endast var 20 år då han fick sitt ”C” på bröstet. Världsmästare 2013, 2017. Stanley Cup mästare 2022. Vinnare av Guldpucken 2022. Årets rookie i NHL 2012. NHL All rookie team 2012. Har spelat fyra VM, ett OS samt ett World Cup. 

Tony Landeskog:

Hur tänker du som pappa när Gabriel 2009 åker över till Nordamerika för att fortsätta sin hockeyutbildning, trots allt är han bara 17 år då?
– Det fanns ju inte riktigt i min bild att man skulle tänka på sig själv. Jag var varken så som person eller som hockeyspelare. Det är en erfarenhet tar med mig så här efteråt från det gjorde att jag tyckte att han skulle ha det bästa förutsättningarna för att han skulle bli bra. Han skulle inte behöva tänka om Hammarby eller Djurgården skulle klara av det åt honom.
– Vi hade diskussioner om det där och hade jag sett till mig själv hade jag helst sett att han var här hemma så jag fick se hockey. Men det kände jag snabbt att det var jag tvungen att bortse ifrån. Det viktigaste var att han skulle få göra den bästa satsning som man någonsin kunde göra. Då ville jag vara med och stötta i stället samtidigt som jag försökte råda honom på alla möjliga sätt.
– Där tycker jag att vi har haft en väldig stort utbyte och hjälp av varandra. Men jag har hela tiden resonerat så här: Även om han inte skulle nå hela vägen när han flyttade över så är det ett äventyr för livet.
– Jag hade också frågan när jag var 15 år om att flytta över och spela juniorhockey på college i Kanada. Nu var jag inte beredd att göra det och inte mina föräldrar heller. Det är inte så att jag gått och ångrat det beslutet, men det gjorde nog till en viss del att jag tyckte att han var mogen att ta det steget om han vill. Jag är jättestolt över att både han och vi tog dom besluten. Det känns helt rätt.”

Gabriel Landeskog.

30, Anders Eldebrink

Kusin med Robert Nordmark. En ikon både i Södertälje SK, vilket är hans moderklubb, och Tre Kronor. Var bland annat med om att vinna VM-guld 1987. Debuterade i SSK:s A-lag som 17-åring säsongen 1976/77. Gjorde sin sista säsong i klubben 1997/98. Spelade däremellan även två säsonger i NHL (Vancouver Canucks samt Quebec Nordiques) och fem säsonger i EHC Kloten. Svensk Mästare 1985. Vinnare av Guldhjälmen 1988 samt 1989. Vinnare av Guldpucken 1985. NLA-mästare 1993, 1994 och 1995. VM:s All Star team 1989. Spelade totalt sex VM, ett OS samt två Canada cup. 

– Det var riktigt kul att få vinna SM-guld med min moderklubb och vi hade ett väldigt bra lag med äregiriga killar, bland annat tre av landets bästa centrar i Anders ”Masken” Carlsson, Peter Wallin och ”Glenna” Johansson. Sedan hade vi bra backar med Bosse Ericson, Uffe Borg, Stefan Jonsson, Peter Ekroth och Thomas ”Malin” Jernberg. Hardy Åström stod i målet. Forwards Reine Karlsson, Conny Jansson, Thom Eklund, Jarmo Mäkitalo…
– Målskyttar, grovjobbare och framspelare. På träningarna kunde det vara krig och tvåmålen var ofta hårdare än elitseriematcherna.

Hur minns du finalserien?
– Givetvis när vi vinner femte matchen nere i Himmelstalundshallen och gick ifrån så stort i andra perioden.
– När jag åker förbi Norrköping i dag tänker jag varje gång att det där är guldstaden. På den tiden spelades alltid avgörande matchen på neutral plan och året efter fick vi stryk i Karlskoga av Färjestad. Det året var vi nästan bättre men Färjestad hade ett väldigt bra lag.

Anders Eldebrink.

29, Anders Hedberg

Debuterade i Svedjeholmen IF:s A-lag som 13-åring, men det var i MoDo AIK han fick sitt stora genombrott. Studier tog honom till Stockholm och Djurgårdens IF 1972. Inför säsongen 1974/75 åkte han tillsammans med Lars-Erik Sjöberg, Curt Larsson och Ulf ”Lill-Pröjsarn” Nilsson över till Winnipeg Jets i WHA. Bildade där en fruktad kedja tillsammans med just ”Lill-Pröjsarn” och Bobby Hull. Från 1978 till det att han avslutade karriären 1985 spelade Hedberg för New York Rangers. Årets Junior 1969 och 1970. Årets Rookie i WHA 1975. Avco Cup mästare 1976 och 1977. Årets gentleman i NHL (Bill Masterton Trophy) 1985. Spelade fyra VM och två Canada Cup. 

"Söndagen den 22 oktober 1967 kom att bli ett väldigt speciellt datum för Anders Hedberg.

– Då tänker du antagligen på den dagen då jag spelade TV-pucken för Ångermanland och debuterade i Allsvenskan för Modo samma dag? Jag hade bestämt mig för att spela TV-pucken med mina kompisar så Allsvenskan fick komma i andra hand. Då ryckte ”Kabben” Berglund in och arrangerade ett flygplan som tog mig från Sundsvall till Örnsköldsvik.

– TV-puckmatchen, som var mot bland andra Börje Salming i Norrbotten (Vinst 6-0), började klockan 13 och Allsvenska matchen, som var mot AIK, började klockan 17. Vi vann TV-puckmatchen mot Norrbotten med 6-1 vill jag minnas och jag var inblandad i alla målen. Men sedan förlorade vi i Allsvenskan mot AIK med 5-3, fast jag fick göra mål på ”Honken” Holmqvist som var vår stora landslagsmålvakt och storstjärna vid den här tiden. Den dagen var självklart en stor dag för mig.

Minns du vilka som du spelade ihop med i debuten med Modo?
– Det kan ha varit Torbjörn Hübinette och Christer Nilsson som jag sedan spelade med resten av säsongen men jag är inte helt säker.”

28, Peter Lindmark

”Pekka” eller ”VBM” som en förkortning på Världens bästa målvakt. Inledde karriären i Kiruna AIF, men valde redan som ung grabb att spela vidare i IFK Kiruna. Värvades till Timrå IK, som då låg i Division 1. Det var också som spelare i ettan han debuterade i Tre Kronor. Värvades till Färjestad BK 1984 där han blev kvar under fyra säsonger innan Percy Nilsson tog honom till Malmö IF. Avslutade karriären där 1997. Världsmästare 1987 och 1991. Svensk Mästare 1986, 1988, 1992 samt 1984. VM:s bästa målvakt 1981 samt 1986. VM:s All Star team 1981 och 1986. Vinnare av Guldpucken 1981. Vinnare av Guldhjälmen 1987. Spelade sju VM, tre Canada Cup samt ett OS. 

"Då jag var liten spelade jag först i Kiruna AIF, men mina kompisar spelade i IFK så jag flyttade över dit väldigt tidigt. Jag var säkert bara tolv eller tretton år då.
– Det var ju rivalitet mellan klubbarna redan i den åldern även om det blev värre när man kom upp och spelade med de äldre lagen.”

Anders Hedberg och Peter “Pekka” Lindmark.

27, Jörgen Jönsson

Bror till Kenny Jönsson. Blev säsongen 2022/23 svensk mästare som tränare för Växjö HC. Innehar svensk rekordet i antalet framträdande i Tre Kronor, 285. Från Rögle BK där han debuterade i A-laget säsongen 1989/90. Spelade mellan 1995 och 2009 i Färjestad BK, men gjorde även NHL säsong i NHL, 1999/00 då han representerade New York Islanders och Anaheim Mighty Ducks. Vid både OS 1994 och 2006 vann han guldet tillsammans med sin bror, Kenny. Vann fem SM-guld med Färjestad, två VM-guld samt två OS-guld. Vinnare av Guldpucken 1997. Elitserien All Star team 2001, 2004 och 2006. Rinkens Riddare 2009. Spelade totalt tolv VM, fyra OS samt ett World Cup. 

Du vann både OS och VM 2006 tillsammans med din bror Kenny, är det höjdpunkterna i karriären?
– Utan tvekan är det bästa året i alla fall. Jag vann SM-guld det året också. På så sätt är det kanske det, men det finns många andra stunder som man kanske varit mer euforisk och glad. I alla fall var det en fantastisk säsong som jag aldrig glömmer.

Du har fått uppleva att möta svenska folket på både Sergels Torg och Kungsträdgården efter att Tre Kronor vunnit guld. Kan du beskriva vad man känner då man står där uppe på scenen?
– Ja, jag har varit på bägge ställena. Första gången är det helt överväldigande. Man känner sig hur liten som helst samtidigt som man känner sig otroligt stolt när man ser vad det betyder för alla.
– Det blir en stor mix av känslor och till slut, man stänger inte av men man tvingas nästan att selektera. För det blir så mycket och upplevelsen är så stark, säger Jörgen Jönsson.

26, Per-Erik Eklund

Från IF Brommapojkarna, men via träning och spel hos Verner Persson i Stocksunds IF kom han till AIK 1982, men fick sitt stora genombrott säsongen 1983/84. Få har varit så överlägsen i en serie och slutspel som Per-Erik Eklund var den säsongen. Blev Svensk Mästare med AIk både 1982 och 1984. Åkte därefter över till Philadelphia Flyers. Stannade till och med säsongen 1993/94. Gjorde i slutet av NHL-resan även några matcher med Dallas Stars. Spelade från 1994 till det att han avslutade karriären 1999 för Leksands IF. Världsmästare 1991. Vinnare av Guldpucken 1994. Vinnare av Guldhjälmen 1995. Elitseriens All Star team 1995. Spelade sex VM, ett OS samt ett Canada Cup. 

– Jag var nästan klar för Hammarby först faktiskt. Det var så att jag och Hammarbys tränare då, Leffe Boork, hade bestämt ett möte på ett fik inne i stan efter skolan. Men Leffe dök aldrig upp. Men även Lasse Norman och AIK hörde av sig så det blev spel där i stället.

Har du fått någon förklaring till varför Leif Boork inte dök upp?
– Ja, det fick jag efter någon vecka, Leffe hade skrivit på som tränare för Djurgården så det var förmodligen anledningen till att han inte kom till mötet.

Jörgen Jönsson och Per-Erik Eklund.

Bilder: Ronnie Rönnkvist, Stickan Kenne, Arkiv