De är svensk hockeys största profiler: Plats 350 till 326
Redaktionens Val

De är svensk hockeys största profiler: Plats 350 till 326

Publicerad 03 maj 2023 16:30 | Senast redigerad 06 maj 2023 07:24
Uppemot 15 000 spelare har spelat i den högsta serien sedan 1922. För Hockeysverige Plus läsare rankar Ronnie Rönnkvist de 500 spelare som gjort störst avtryck i svensk hockey på olika sätt.
I dag: Plats 350 till 326.
  • “Det blev 60 stygn och lite nerver blev skadade”
  • Har vunnit fyra SM-guld med Växjö
  • “En av norsk hockeys bästa spelare genom alla tider”
  • Vann OS, VM och Stanley Cup

Desktop ad in article Mobile ad in article {{ PAYWALL LIMIT }}

Jag har inte siffran på hur många som spelat i högsta serien sedan 1922, men det är antagligen uppåt 15 000. Att ranka vem som varit bäst är såklart nästintill omöjligt. I alla fall har jag tagit på mig att plocka ut 500 spelare som gjort avtryck i svensk hockey på olika sätt, spelmässigt, som stark profil e t c. Alltså inte enbart nödvändigtvis dom som varit bäst, även om det såklart är att ganska starkt kriterium. Ni kommer säker tänka ”varför är han inte med?” Det kan såklart vara för att jag är gammal och glömsk, eller att jag tyckte att en annat spelare varit bättre eller gjort ett större avtryck. 

Jag har även gett mig på att göra någon form av ranking av spelarna, även om det känts näst intill omöjligt. Idag bjuder vi på spelarna som jag rankade på plats 350 till 326.

350: Kodie Curran

Från Calgary. Spelade kvar i sin hemma stad där han bland annat spelat Calgary Canucks i AJHL och University of Calgary i CIS. Gjorde en säsong i Danmark och en i Norge han värvades till Rögle. Det blev två säsonger i Ängelholm innan han var redo att testa på NHL-livet, men det blev endast spel i AHL för San Diego Gulls och Providence Bruins. Spelade säsongen 2022/23 för Metallurg Magnitogorsk. Norska ligans bästa spelare säsongen 2017/18. Vinnare av Guldhjälmen 1019/20. Norsk mästare 2018. Dansk mästare 2017.

Kodie Curran. Foto: Bildbyrån

349: Stefan Örnskog

Moderklubb: HV71, vilken han tillhörde till och med säsongen 2000/01. Gjorde dock mellan 1998 och 2000 en och en halv säsong i finska JypHT. OS-guld 1994 i Lillehammer. Svensk mästare 1995. Spelade även två VM. 

Stefan Örnskog. Foto: Bildbyrån

348: Andreas Engqvist

Fostrad i Spånga IS, men flyttade som junior till Djurgården där han debuterade i elitserien säsongen 2005/06. Åkte 2010 över till Kanada och NHL-spel med Montréal Canadiens. Det blev 15 matcher under två säsonger. Gjorde därefter fem säsonger i KHL där han representerade Atlant Mytishchi, CSKA Moskva och Salavat Yulaev Ufa. Återvände därefter till Djurgården, men tvingades avsluta karriären 2019 efter att ha drabbats av allvarliga hjärnskakningar, något som inträffade både under hans tid i KHL och SHL. VM-seplare 2010. 

Andreas Engqvist. Foto: Ronnie Rönnkvist

347: Stefan Karlsson

”Lill-Prosten” kallad. ”Pappa (Erik Karlsson) spelade fotboll i Gefle IF och AIK (40 mål på 43 matcher för AIK) och han kallades för Prosten så det var naturligt att jag blev ”Lill-Prosten”.
– Hur pappa fick namnet är lite kul. Hans bror Folke hade fått en svart lång rock som gick ner till ”knylarna” så han såg ut som en präst. Folke ville inte ha den så pappa fick ta över rocken och blev då Prosten i stället.” Kom fram som stor talang i Brynäs under 1960-talet. Spelade kvar i klubben till och med säsongen 1980/81. Gjorde även en säsong i västtyska Krefelder 1975/76. Vann åtta SM-guld med Brynäs. Spelade sex VM-turneringar. Stefan Karlsson avled 2020. 

Stefan Karlsson. Foto: Ronnie Rönnkvist

346: Roger Hägglund

”Bullen” som mitt i karriären testade på att hyra ut cyklar i södra Europa under en sommar och hade en skön distans till hockeyn. Kom från Tegs SK till Björklöven som junior. Debuterade i A-laget säsongen 1977/78. Var 1981 med i Sverige första JVM-guld lag. Lämnade Björklöven för Västra Frölunda 1983 och redan säsongen efter testade han på NHL-spel med Quebec Nordiques. Redan efter en säsong återvände han till Sverige och Björklöven. Blev där också svensk mästare 1987. Spelade kvar i ”Löven” till 1992 då han omkom efter att ha kraschat med sin bil vid Mjölefjärden utanför Umeå. Årets Junior 1979. VM-spelare 1982 och 1983. 

“Bullen”. Foto: Arkiv

345: Kjell-Rune Milton

”Mille” kallad. Liksom Roger Hägglund från Tegs SK. Det var också i den klubbens röda tröja han debuterade i högsta serien säsongen 1967/68. Flyttade till MoDo AIK 1969 och tre säsonger senare till Västra Frölunda IF. Efter VM 1975 gick resan vidare till Kölner EC där han blev kvar under tre säsonger. Spelade mellan 1978 och 1987 för IFK Bäcken, Djerv, Mölndals IF och Lerums BK. Spelade ett OS och fem VM. ” Vi vann mot USA med 10-4 i VM 1969 och jag gjorde tre mål. Det är väl kanske en av mina bästa eller roligaste matcher med Tre Kronor.”

Kjell-Rune Milton. Foto: Ronnie Rönnkvist

344: Nicklas Grossmann

Var etablerad i NHL mellan 2006 och 2017. Spelade då för Dallas Stars, Philadelphia Flyers, Arizona Coyotes och Calgary Flames. Kom från Gnesta IK till Södertälje SK som junior. Återvände till svensk hockey under säsongen 2016/17, men då till Örebro HK. Avslutade karriären med två säsonger i SSK där han idag är fys-tränare. VM-spelare 2009 och 2011. I början av säsongen 2010/11 råkade den storväxta backen ut för en elakartad skada som hade kunnat kosta honom synen. Det var i en match där hans Dallas mötte New Jersey. 
”– Jag minns det som att det vore igår. Jag stod och krigade framför mål och tryckte till (Dainius) Zubrus så han ramlade. Jag fick hans ”grilla” i ansiktet. Just då kände jag inte speciellt mycket. Det är som att få en hammare i huvudet, att det bara pangar till. 
– När jag såg (Trevor) Daleys ansiktsuttryck insåg jag att någonting var galet. Han började vifta på domaren och sedan skjuter dom av mig från isen. När jag åkte förbi bänken och såg att folk tittade bort förstod jag att det nog inte var så bra. Det var ändå inte så märkvärdigt som det såg ut på bilderna. Självklart hade det kunde tagit jätte-illa, mot ögat eller halsen. 
– Vi hade en jättebra kirurg som tog hand om mig. Först kollade jag mig i spegeln och sa till kirurgen ”Kan du fixa ihop det här fort för jag ska in och spela?” ”Nej, det är nog färdigspelat för dig.” 
– Det blev 60 stygn och lite nerver blev skadade. Sedan var det på med galler några dagar och efter det ett ”Dany Heatley-visir” och gå ut och lira.”

Nicklas Grossmann. Foto: Ronnie Rönnkvist

343: Heinz Ehlers

Kom från Aalborg till Leksand 1985. Tog direkt en plats i tränaren, Dan Söderströms, lagbygge. Efter SM-finalerna mot Djurgården 1989 skrev Ehlers på för AIK tillsammans med sin goda vän Robert Burakovsky. Mellan 1991 och 1992 spelade han i Rögle där en av tränarna från Leksandstiden, Christer Abris, var tränare. Spelade därefter i Danmark, Österrike och Tyskland. Avslutade karriären efter två säsonger i Aalborg. Kommer nästa säsong coacha EHC Visp. Spelade nio VM-turneringar. Pappa till Winnipeg Jets Nikolai Ehlers och Odenses Sebastian Ehlers. 

Heinz Ehlers. Foto: Bildbyrån

342: Conny Evensson

Dom flesta av oss ser tillbaka på Conny Evensson som coach och Förbundskapten. Han var i den rollen med om att vinna VM-guld 1991 och 1992. Han kom också att bli en av våra mest omtyckta coacher, men han hade även en fin karriär som spelare. Bodde första nio åren i Rännberg ovanför Torsby. Flyttade sedan till Hagfors där han bodde bara 200 meter från Monica Zetterlund. Där blev det spel med IK Viking. Flyttade 1965 till Malmö FF för att säsongen därpå skriva på för Färjestad. Där fick han Anders ”Acka” Andersson som tränare. En person som Conny Evensson hyllat som en av dom viktigaste hockeypersoner han träffat. Avslutade karriären 1975 för att sedan inleda en mycket framgångsrik tränarkarriär. Vann tre SM-guld och två mästerskap i Schweiz som tränare. 

Conny Evensson. Foto: Ronnie Rönnkvist

341: Mats Lindgren

Fick inte speciellt mycket uppmärksamhet i Sverige för sin fina NHL-karriär. Spelade mellan 1996 och 2003 för Edmonton Oilers, New York Islanders och Vancouver Canucks. Det blev totalt 387 NHL-matcher, 54 poäng och totalt 128 poäng. Årets Rookie i elitserien 1993/94. Kom från Skellefteå AIK/HC men valde spel i Färjestad BK mellan 1993 och 1995. Avslutade karriären 2003, då som spelare i Vancouver. OS-spelare 1998. Är idag utvecklingsansvarig för unga spelare i North Shore Warriors

Mats Lindgren. Foto: Bildbyrån

340: Robert Rosén

Nybliven svensk mästare med Växjö. För övrigt hans fjärde med smålandsklubben. Kom från Alvesta SK till Växjö Lakers HC 2005. Då klubben fortfarande låg i Hockeyallsvenskan valde han att 2010 skriva på för MoDo för att redan säsongen därefter flytta till Stockholm och spela för AIK. Trots att han bara spelade en säsong i klubben är han fortfarande ett namn många i AIK minns med ett leende på läpparna. Flyttade sedan tillbaka till Växjö där han fortfarande spelar. Gjorde även två säsonger i KHL för HC Sochi mellan 2018 och 2020. Vann elitseriens poängliga 2012.

Robert Rosén. Foto: Bildbyrån

339: Kent-Erik Andersson

Var nära att få mjälten spräckt i en VM-match mot Kanada 1977 efter en spearing av Carol Vadnais. Från Örebro SK. Flyttade till Färjestad 1971. Fick efter VM 1977 proffskontrakt med Minnesotha North Stars där han blev lagkamrat Per-Olov Brasar och Roland Eriksson. Trejdades 1982 till New York Rangers. Efter att ha haft Madison Square Garden som hem under två säsonger återvände han hem till Färjestad där han avslutade sin karriär med att vinna SM-guld 1986. Guldpuckvinnare 1977. Spelade två VM och ett Canada Cup. 

Kent-Erik Andersson. Foto: Arkiv

338: Hannu Lassila

Folk som sett Hannu Lassilas målvaktsspel för Färjestad i slutspelet 1981 kommer nog aldrig glömma det. Han plockade till och med puckarna som kom på klubbhandssidan. Kanske det mest spektakulära målvaktsspel någonsin i ett SM-slutspel. Pappa till tidigare Djurgårds och Växjö-målvakten, Teemu Lassila. Hannu Lassila kom till Sverige och Troja-Ljungby 1977. Värvades sedan till HV71 och två säsonger efter det var det dags för SM-guld med Färjestad. Återvände till Finland och IFK Helsingfors efter guldsäsongen. Spelade två VM och ett Canada Cup. 

Hannu Lassila. Foto: Bildbyrån

337: Bertil Karlsson

”Masen” kallad. Uppväxt i Strömsbro, men hans pappa kom från Smedjebacken i Dalarna. Därav smeknamnet.  Skridskoskicklig och stentuff back som var med och VM-guld 1962 i Denver, Colorado. Spelade för Strömsbro IF till och med säsongen 1967/68. Gjorde därefter två säsonger med Brynäs där han blev svensk mästare 1970. Avslutade sedan karriären med spel under tre säsonger i Storviks IF. Spelade tre VM-turneringar. Lillebror Torsten Karlsson spelade även han för Strömsbro. Bertil Karlsson avled 2011.

Bertil Karlsson. Foto: Arkiv

336: Håkan Åhlund

Från Örebro IK. Debuterade i klubbens A-lag som 16-åring säsongen 1983/84. Efter att ha storspelat i Örebro säsongen 1987/88 (47 poäng på 36 matcher) värvade Percy Nilsson honom till Malmö. Där fick han vara med om att vinna SM-guld både 1992 och 1994. Lämnade Malmö 1997. Spelade därefter för JypHT, Ausburger Panthers, Revier Löwen Oberhausen, Timrå, Storhamar, Örebro och Malmö. Har coachat både Oskarshamn och Malmö i SHL. VM-spelare 1993. 

Håkan Åhlund. Foto: Ronnie Rönnkvist

335: Carl Söderberg

Moderklubb: Malmö Redhawks. Draftad av St. Louis Blues 2004. Spelade i Malmö till och med säsongen 2010/11. Gjorde därefter två säsonger i Linköping innan han åkte över till NHL och Boston Bruins som hade plockat upp hans rättigheter. Spelade mellan 2015 och 2019 för Colorado Avalanche. Säsongen 2019/20 spelade Söderberg för Arizona Coytes och säsongen därpå inledningsvis för Chicago Blackhawks, men avslutade den samma med spel för Colorado Avalanche igen. Senaste två säsongerna har han spelat i SHL för Malmö. Världsmästare 2017, men även World Cup-spelare 2016. 

Carl Söderberg. Foto: Ronnie Rönnkvist

334: Alexander Wennberg

Från Boo IF till Djurgårdens IF och sedan vidare till Frölunda HC. Slog igenom som stor talang i Sverige och flyttade över till NHL och Columbus Blue Jackets 2014. Efter det har rubrikerna hemma i Sverige, märkligt nog, inte varit lika stora. Detta trots att han etablerat sig i NHL och säsong efter säsong stått för starka prestationer. Spelade säsongen 2020/21 för Florida Panthers, men sedan 2021/22 för Seattle Kraken. VM-spelare 2016 och 2019. Årets Junior och vinnare av Eliteprospects Award 2014. 

Alexander Wennberg. Foto: Bildbyrån

333: Åke Lilljebjörn

”Slajdarn från Ludvika”. Världsmästare i Wien 1987. Gjorde efter tiden i Ludvika två säsonger i Mora innan Brynäs värvade honom. Där blev det sex säsonger innan resan gick vidare till AIK, Västra Frölunda HC och Leksands IF. Spelade mellan 1995 och 1997 för Reims och Düsseldorf innan han återvände till Leksand för en säsong. Avslutade karriären med spel för Meran/Merano, Vålerängen och London Knights. Italiens mästare 1999. Spelade två VM och ett Canada Cup. 

Åke Lilljebjörn. Foto: Ronnie Rönnkvist

332: Johnny Oduya

Tvåfaldig Stanley Cup-vinnare med Chicago Blackhawks. Tuff, orädd och inte blyg för att säga vad han tänker och tycker. Från Hammarby IF. Åkte över till USA för att spela hockey fösta gången säsongen 2000/01. Då blev det spel i QMJHL innan han återvände till Bajen. Spelade mellan 2003 och 2005 för Djurgården och sedan en säsong för Frölunda HC innan han åkte över till Frölunda HC. Skrev 2006 på för New Jersey Devils. Etablerade sig direkt i NHL och blev kvar i världens tuffaste liga till och med säsongen 2017/18. Spelade förutom för New Jersey Devils även för Atlanta Thrashers, Winnipe Jets, Chicago Blackhawks, Dallas Stars, Ottawa Senators och Philadephia Flyers. Spelade två OS och ett VM. Elitseriens mest utvisade spelare 2003/04. 

Johnny Oduya. Foto: Ronnie Rönnkvist

331: Per-Åge Skröder

En av norsk hockeys bästa spelare genom alla tider. Moderklubben är Sparta från Sarpsborg. Flyttade 1998 till Sverige och Västra Frölunda HC. Avslutade säsongen 1999/00 i Linköping, men valde spel i HV71 säsongen därpå. Efter fem säsonger i HV71 gjorde Skröder en säsong i Södertälje SK innan han 2006 skrev på för MoDo HK. Blev kvar i MoDo till och med säsongen 2016/17. Svensk mästare 2004 och 2007. Utsedd till Norges bästa spelare 2002 och 2009. Spelade 13 VM-turneringar och två OS. 

Per-Åge Skröder. Foto: Bildbyrån

330: Nichlas Falk

Har sin tröja hissad på Hovet i Stockholm. Ceremonin blev dramatisk då han mitt under sitt tal svimmade. Nu gick allt ändå bra. En av många framgångsrika spelade från Huddinge IK. Värvades till Djurgården 1995 och gjorde sin sista säsong i klubben som spelare 2011. Alltså 16 säsonger senare. Världsmästare 1998. Svensk Mästare 2000 och 2001. Spelade fyra VM-turneringar. Var under många säsonger en av elitseriens bästa tekare. Är idag tränare för Västerviks IK. 

Nichlas Falk. Foto: Ronnie Rönnkvist

329: Jonathan Pudas

Kanske är det så att vi ännu inte sett det bästa av Jonathan Pudas trots att han är 30 år. Inte bara en riktigt skicklig back utan även en stark personlighet. Från Kiruna IF. Spelade som junior i Skellefteå AIK, men tog ingen plats i A-truppen. Valde då spela i Karlskrona. Där blev det tre säsonger innan Brynäs plockade in honom. Gjorde två säsonger i Gävle innan Skellefteå hämtade hem Pudas igen. Gjorde en säsong i Jokerit 2020/21, men återvände säsongen efter till Skellefteå där han nyligen avslutade säsongen med att spela SM-final mot Växjö. Har spelat två VM och ett OS. SHL:s bästa back 2022 och 2023.

Jonathan Pudas. Foto: Ronnie Rönnkvist

328: Mikael Samuelsson

Med i den exklusiva ”Triple Gold Club”. Det vill säga att han vunnit OS, VM och Stanley Cup. Kommer från IFK Mariefred, men flyttade till Södertälje SK som junior. Åkte år 2000 över till San José Sharks organisation. Blev kvar i NHL till lockouten 2005. Hann då med spel även för Florida Panthers och New York Rangers. Efter två säsonger i Schweiz (Geneve/Servette och Rapperswil-Jona), men även en sejour i SSK återvände han till NHL där Detroit Red Wings blev hans hemvist under tre säsonger. Därefter väntade En säsong i Vancouver Canucks och en i Florida Panthers innan han 2012 återvände till Detroit Red Wings. Avslutade karriären 2015 efter en säsong med Djurgårdens IF. Spelade ett OS och två VM. 

Mikael Samuelsson. Foto: Ronnie Rönnkvist

327: Daniel Rydmark

Vunnit OS, VM och tre SM-guld. Från Surahammars IFF där han gick i samma skola som bland andra Mikael Karlberg och Tommy Salo. Gick på hockeygymnasiet i Västerås, men flyttade redan som junior vidare till Färjestads BK. Värvades 1990 av Percy Nilsson till Malmö där han spelade tll och med säsongen 2003/04 förutom inledningen av säsongen 1995/96 då han spelade för Los Angeles Kings farmarlag, Phoenix Roadrunners, och mellan 1998 och 2000 då han respresenterade Västerås IK. Avslutade karriären med en halv säsong var i Hästen Hockey och Borås HC. Spelade två OS och ett VM.

Daniel Rydmark. Foto: Bildbyrån

326: Staffan Kronwall

Bror till Niklas Kronwall. Från Järfälla HC utan för Stockholms norra utkanter. Efter att fått sitt genombrott som junior i Huddinge IK värvades han till Djurgårdens IF 2002. Lånades ut tre matcher till Brynäs 2005 efter att ha fått följa flera av Djurgårdens matcher från sidan av isen. Debuterade i NHL för Toronto Maple Leafs säsongen 2005/06. Trejdades två säsonger senare till Washington Capitals och säsongen efter det vidare till Calgary Flames. Spelade 2010/11 åter för Djurgårdens IF, men efter en säsong i SHL skrev han i stället på för Severstal Cherepovets i KHL. Mellan 2012 fram till det att Staffan Kronwall avslutade karriären spelade han för Lokomotiv Yaroslavl. Världsmästare 2013. Spelade totalt fyra VM och ett OS. 

Staffan Kronwall. Foto: Ronnie Rönnkvist

TV: “Något jag får leva med”