Alla tiders svenska All-Star Team – Edmonton Oilers

Många svenskar har gjort starka avtryck i NHL-hockeyn. Många har även blivit ikoner i sina nordamerikanska klubbar. Jag kommer under några veckor framöver plocka ut mitt svenska All-Star Team i några av NHL-organisationerna. Håller du med mig i uttagningarna? Gå gärna in i kommentarfälten på hockeysverige.se:s olika sociala medier och skriv ditt lag.{{ PAYWALL LIMIT }}

Edmonton Oilers inledde sin tid som organisation redan 1971 i WHA. När så NHL och WHA gick samman 1979 följde klubben med. Trots att det är en relativt ung klubb med NHL mått mätt så har Edmonton vunnit Stanley Cup hela fem gånger. Den stjärnparad klubben kunnat visa upp under åren är också imponerande. Exempelvis har  Wayne Gretzky, Mark Messier, Jari Kurri, Paul Coffey, Grant Fuhr, Glenn Anderson, Esa Tikkanen, Craig MacTavish, Curtis Joseph, Kevin Lowe, Chris Pronger, Andy Moog, Ryan Smyth, Kent Nilsson, Jason Arnott, Jacques Plante, Norm Ullman, Lee Fogolin, Jr., Doug Weight, Charlie Huddy, Bill Ranford, Bill Guerin, Vincent Damphousse, Adam Graves och Marty McSorley spelat i klubben.

Hela 28: svenskar har spelat i Edmonton. Först ut var Juha Widing som spelade för klubben säsongen 1977/78 då man fortfarande spelade i WHA. Bara två svenskar har dock vunnit Stanley Cup med Edmonton och det är Kenta Nilsson och Willy Lindström. Givetvis får dom båda plats i mitt All Star team.

MÅLVAKT

Tommy Salo
Kom till Edmonton från New York Islanders 1999. Var klubbens etta på målvaktssidan fram till det att han lämnade för spel en halv säsong med Colorado. På resans gång konkurrerade han ut bland andra Bill Ranford. Avslutade sedan karriären hemma i Sverige med spel för Modo och Frölunda.

Det kanske är på sin plats att sammanfatta Tommy Salos alla turneringar med Tre Kronor. OS 1994 (Guld), VM 1994, World Cup 1996, VM 1997, OS 1998, VM 1998 (Guld), VM 1999, VM 2000, VM 2001, OS 2002, VM 2002, VM 2003 och World Cup 2003. Vi kan väl lägga till JVM 1991.

Hur fick du beskedet att New York Islanders värvat Felix Potvin och att du då skulle flytta till Edmonton Oilers?
– Jag hade på känn att jag skulle trejdas innan deadline den säsongen. Därför packade jag extra mycket kläder när vi skulle åka till Vancouver och spela match kvällen innan deadline. Mycket riktigt fick jag beskedet där att jag var såld till Edmonton så det var bara för min del att resa vidare från Vancouver till Edmonton i stället.

Går det att beskriva hockeyintresset i Edmonton?
– Det var helt sjukt! Hela Kanada är för den delen galet i hockey. Det var hockey 24 timmar om dygnet vilket passade mig väldigt bra.

Redan första säsongen i Edmonton Oilers konkurrerar Tommy Salo ut stjärnmålvakt Bill Ranford.
– Jag fick förtroende direkt i Edmonton och det var nog här jag hade mina bästa år som målvakt. Under fyra år i rad fick jag priset som Edmontons MVP. Ett pris som fansen i Edmonton röstade fram. Det säger en del om hur det gick för mig där. Bill Ranford var på väg ner i sin karriär när jag kom till klubben, men vi fungerade okej ihop även om jag tog över som förstamålvakt.
– Vi gick till slutspel nästa varje år jag var i Edmonton, men varje år föll vi mot Dallas.

Varför lyckades ni inte slå just Dallas?
– Det var alltid tajta matcher, men det verkade inte spela någon roll om jag tog eller släppte in puckarna. Vi förlorade i alla fall.
– Jag tror anledningen till att vi inte gick längre i slutspelet var att vi hade lite för många unga spelare i laget. Vi var för orutinerade helt enkelt.

I mitten av säsongen 2003/04 lämnar Tommy Salo Edmonton Oilers för spel hos Colorado Avalanche.
– Det var deras General Manager som ringde och sa att jag skulle komma till Colorado och ta hand om Peter (Forsberg).
– Det var helt okej i Colorado, men jag önskar att jag fått spela lite mer. Jag tycker inte att deras förstamålvakt (David Aebischer) var speciellt märkvärdig. Nu var han förstamålvakt och jag andramålvakt. Det var bara att acceptera att det var bestämt så redan innan jag kom till Colorado.

Runner-up: Viktor Fasth

BACKAR

Oscar Klefbom
Kanske överraskande för många, men Klefbom är med sina 36 mål och totalt 163 poäng på 394 matcher den som gjort flest poäng av alla svenskar i Oilers. Ofta underskattad, men 28-åringen från Karlstad har varit mer eller mindre ordinarie under åtta säsonger i klubben. Han kom dit 2013 och tillhör fortfarande organisationen. En axelskada gör att det är osäkert om han kommer kunna fortsätta spela.

Oscar Klefbom var med i det JVM-lag som vann guld 2012. Han var även med i VM 2015. Moderklubben är Hammarö.
– Jag vill fortsätta att spela hockey, men jag vill också kunna leva utan smärta under resten av livet. Jag vill kunna klä på mig utan att det gör ont, jag vill kunna göra vardagliga saker som att bära hem matkassarna från affären, med mera. Hockeyn är viktig, men när den påverkar ditt privatliv och du inte kan sova om nätterna på grund av smärtan och inte kan lyfta armen, så är det jobbigt mentalt. Det tar på krafterna, berättade Oscar Klefbom vid en presskonferens i april 2021.

Adam Larsson
Här stod valet mellan Olausson och Adam Larsson. En ”var tvungen" hamna som ”runner-up”. Det fick bli Olausson. Larsson debuterade i NHL för New Jersey redan säsongen 2011/12. Han kom till Edmonton 2016 och var klubben trogen fram till och med den senaste säsongen. Under fyra säsonger var han Edmontons assisterande kapten. Säsongen 2021/22 kommer han spela för Seattle Kraken.

Pappa Robert Larsson spelade under sin aktiva tid i elitserien med Skellefteå. Han var en av Adam Larssons största supportrar. Robert Larsson avled 2018. Han blev 50 år.  Adam Larsson var med i det VM-lag som vann guld 2018. Totalt har han spelat tre VM. Moderklubb: Skellefteå AIK.

Runner-Up: Fredrik Olausson

FORWARDS

Willy Lindström
Gjorde två och en halv säsong för Edmonton mellan 1983 och 1985. Hann då med att vinna Stanley Cup inte mindre än två gånger. Vid vinsten 1985 spelade han i en kedja tillsammans med Dave Hunter och Kevin McClelland. 1986 hette kedjekompisarna Glenn Andersson och Mark Messier. Han kom till Edmonton från Winnipeg 1982. Där hade han varit med om att vinna WHA tre gånger. Efter tiden i Edmonton gjorde han två säsonger i Oittsburgh innan han rundade av karriären med tre säsonger i Brynäs. Under två av dessa säsonger var han lagets kapten.

Willy Lindström spelade två VM-turneringar, 1973 och 1974, men framförallt var den grumsfostrade nu 70-åringen, med 1976 i det första Canada Cup som spelats. Dock satte en skada stopp för mycket av hans spel i den turneringen. Innan avresan till WHA spelade han i Västra Frölunda tillsmmans med bland andra brodern Evert Lindström.

- Vi var i Vancouver och spelade mot Canucks. På morgonen skulle vi flyga tillbaka till Winnipeg. Vi grabbar går in i fiket på flygplatsen i Vancouver. Då kommer ”Fergie” (John Ferguson, General Manager i Winnipeg) och säger att han vill prata med mig. Det här var tre timmar före ”dödlinjen”. Han säger att dom hade gjort en deal, men han hade ju skojat med mig om det där många gånger innan. Han brukade säga när jag inte spelade bra att ”Willy, nu får jag nog trejda dig, du gör ju inga mål längre, vad fan är det med dig”.
– Jag trodde att det var samma sak igen på flygplatsen, att han drev med mig eftersom vi hade fått stryk mot Vancouver. ”Äh, sluta ”Fergie”. ”Du har Saltsy, Glen Sather i telefon där borta”. Jag ser ju en telefon som hänger, men jag tänker fortfarande att han driver med mig. Jag tar telefonen och skriker HELLO! I andra ändan hör jag ”Hej, det här är Glen Sather”. Jag kunde bara säga hej hej och sedan blev jag tyst. ”Vi har gjort en deal med John Ferguson. Vi skickar Laurie Boschman till Winnipeg för vi vill ha dig. Du kommer passa in i vår spelstil. Vi ses imorgon på träningen”

Hur upplevde du det här?
– Det var tårar naturligtvis eftersom jag hade spelat i Winnipeg under nästan sju år. Sedan trodde jag inte att det skulle komma någon trejd tre timmar innan ”dödlinjen”. Jag kom hem, min fru (Britt) hade hört det på ”news” innan jag hade hunnit hem. Hon sa ”Herregud, ska vi sälja hus och allting”? Inte nog med det, jag skulle vara på träning i Edmonton morgonen efter. 10.30 skulle jag var på is.
– Jag hafsade ihop lite kläder i en stor väska och hockeygrejerna. Sedan stack jag och såg inget mer av Winnipeg. Min fru fick ta hand om allt det här med att sälja huset. Naturligtvis fick hon hjälp. Jag hade då Don Baizley som advokat och han bodde i Winnipeg. Han hjälpte till och han är den bästa advokat man kan ha, vilket många säger. Sedan kom hon med lasset till Edmonton lite senare.

En av spelarna i Edmonton som Willy Lindström blev bekant med väldigt tidigt var Wayne Gretzky. En nära vänskap som håller i sig ännu idag.

– Jag fick spela med Jari Kurri och Wayne Gretzky direkt då jag kom dit. Det var tio matcher kvar i grundserien. Det gick jättebra och naturligtvis gjorde jag mycket poäng (6+5) Det gör man ju bara man spelar med Wayne ha ha…
– Vi fortsatte inte spela då vi gick in i slutspelet. Då blev jag placerad med Glenn Anderson och Mark Messier. Det var Edmontons andrakedja. Förstakedjan i slutspelet blev i stället Gretzky, Kurri och Pat Hughes.
– Gretzky är gudfar till min son Liam. Det var mycket tack vare att Gretzkys flickvän och min fru också kom väldigt bra överens. Det blev naturligt och vi har ännu i dag en bra kontakt, säger Willy Lindström som sedan drar sig till minnes en väldigt speciell händelse med Wayne Gretzky under tiden i WHA.
– Vi mötte Indianapolis Racers, en bortamatch. Gretzky var inte mer än 17-18 år. Han hade just kommit dit, men Bobby Hull låg på och ville ha honom till Winnipeg. Det fanns en möjlighet att det skulle gå eftersom han inte skrivit något riktigt kontrakt med Indianapolis. Rudy Pillows var general manager då. Jag vet att Gretzky kom till vårt hotell för jag såg honom där. Sedan fick vi höra att Pillows tyckte han var för liten och klen så han skulle aldrig lyckas i WHA. Winnipeg strök honom ur sina papper och det blev aldrig någonting, vilket kanske var lite synd med tanke på vilken storstjärna han blev.

Du var med och vann två Stanley Cup-titlar, vilken kände du dig mest delaktig i?
– Det var som Glen Sather sa till mig då han tog mig till Edmonton, att jag hade den spelstilen som han ville ha, en skridskoåkare som kan göra mål. Därför kom jag också in i laget ganska snabbt. Allt kändes naturligt för mig.
– Den första Stanley Cupen, 1984, det är den jag värderar högst. Det största var annars när vi vann den första Avco Cup, men då visste jag ju inget annat. När jag sedan fick chansen att jämföra NHL och WHA så var det Stanley Cup som var störst. Där var den första väldigt speciell eftersom vi fick stryk mot Islanders första året och sedan slog vi dom året därpå. Vi vann på hemmaplan och det var sagolikt, säger Willy Lindström med ett leende.

Willy Lindström i Tre Kronor-tröjan.Bildbyrån

Kent Nilsson
Visst, Kenta gjorde bara en halv säsong 1986/87 och ett fåtal matcher säsongen 1994/95. Men hans betydelse i slutspelet för Edmonton när klubben vann Stanley Cup 1987 har bland andra Wayne Gretzky vittnat om. ”Jag visste att Nilsson skulle vara en spelare som kunde vända en match själv”

I slutspelet svarade han för sex mål och totalt 19 poäng på 21 matcher. Bara Wayne Gretzky, Mark Messier, Glenn Andersson och Jari Kurri var poängbättre hos Stanley Cup-vinnarna. Han var även med om att vinna WHA med Winnipeg 1978 och 1979. Under sina totalt 553 NHL-matcher svarade han för 264 mål och totalt 686 poäng.

”Mr Magic” fostrades i Ösmo, men tog som junior steget över till Djurgården. När han var tillbaka till stockholmsklubben säsongen 1992/93 fick han vara med och vinna SM-guld. Säsongen innan Kenta Nilsson åkte över till WHA och Winnipeg 1977 spelade han sin enda säsong för AIK. Han spelade dessutom tre Canada Cup och lika många VM-turneringar.
- Andra säsongen i Minnesota blev jag trejdad till Edmonton då jag vägrade skriva på kontraktet i Minneapolis (Minnesota). Jag kände att jag nu skulle få chansen att vinna Stanley Cup och sedan vända hem till Europa. Hade jag fått ett bättre kontrakt i Edmonton hade jag nog ändå stannat där ytterligare en säsong.
– Jag hade ett bra kontrakt, men (Glen) Sather var snål. Det blev bra ändå eftersom jag sedan åkte till Italien ett år, hem en sväng och efter det tre år i Schweiz.
– Vi hade ett grymt lag i Edmonton och det är nog sista gången världens fem bästa spelare spelade i samma lag, Gretzky, Kurri, Messier, Coffey och Fuhr.
– Då räknar jag ändå inte in (Esa) Tikkanen, (Reijo) Routsalainen, Andy Moog… Ett grymt lag, men det tog ändå sju matcher att vinna. Dom sju stenhårda matcherna spelade vi dessutom på 15 dagar.

Hur upplevde du det lagbygget som gjorde att ni var ett bättre lag än övriga i NHL?
– Det var duktiga och jäkligt drivna hockeyspelare. Gretzky var verkligen fantastisk. Han var bäst på planen i varje match. Dessutom bodde jag först hemma hos honom innan vi flyttade in på ett lägenhetshotell.
– Vid sidan av, dom som ledde laget var bland andra Kevin Lowe, Mark Messier… Jag skulle ändå säga att det var bra karaktärer allihop. Det var inte heller några problem alls för mig att komma in i det här gänget. Jag fick spela hela den säsongen i en kedja tillsammans med Messier och (Glen) Anderson.
– Vi gick till final mot Philadelphia Flyers och det blev sju stenhårda fighter. Ingen som inte varit med om det kan inse vilken gastkramning detta är. Den sjätte matchen föll vi mycket på grund av en riktig femminutersutvisning som Glenn Anderson drog på sig i slutperioden. Messier skällde ut honom något fruktansvärt i omklädningsrummet, så när coacherna kom in för att göra detsamma sa Messier: ”Ni behöver inte säga något. Det är redan klart”.

Det måste varit speciellt att få fira ett Stanley Cup?
– Ja, det kommer jag ihåg väl. Jäklar vilken fest det var, skrattar Kenta Nilsson och fortsätter:
– Hela stan kokade och alla i och kring laget var ute på ett ställe tillsammans och firade. Det var grymt. När man vet att man kommer att vinna, den känslan går inte att beskriva, men sedan blir det mer som en vanlig fest.
– Det var verkligen bara glädje. När (Glenn) Anderson gjorde 3-1 då visste jag att det klart. Den känslan går inte att beskriva.

När du stod på skottrampen hemma i Ösmo som grabb, kunde du då tänka dig att Kent Nilsson skulle vinna Stanley Cup en dag?
– Nej, på den tiden funderade jag inte ens på om jag skulle få spela i NHL. 

Robert Nilsson
För första gången plockar jag in far och son i samma All Star team.

”Robban” gjorde fyra säsonger i Edmonton mellan 2006 och 2010. Skador gjorde att det bara blev 199 matcher för honom, men på dom matcherna gjorde han imponerande 31 mål och totalt 98 poäng. Efter tiden i Edmonton valde han spel i Ryssland där han blev Gagarin Cup-mästare i KHL 2011 med Salavat Yulaev Ufa. Han avslutade sedan karriären med fem säsonger i Zürich.

Moderklubben är faktiskt Kloten där pappa Kent spelade under flera år. En stor del av sin hockeyuppfostran fick han sedan i Leksand och Djurgården innan han reste över till NHL. Robert Nilsson var med i VM 2008 och 2011.

Runner-Up: Magnus Pääjärvi

Far och son Nilsson tar plats.Ronnie Rönnkvist / Bildbyrån