29 juni 2016 - dagen som skakade om NHL
Redaktionens Val

29 juni 2016 - dagen som skakade om NHL

Publicerad 29 juni 2021 14:30 | Senast redigerad 03 juli 2021 07:52
29 juni 2016 är ett av de mest omtalade datumen i NHL:s moderna historia. Inom loppet av en halvtimme kom inte en, inte två, utan tre enorma spelarnyheter som skakade om en hel hockeyvärld. På femårsdagen av det klassiska datumet minns Måns Karlsson tillbaka på 23 galna minuter - och konsekvenserna det fick för framtiden.

Det är september 2015. P.K. Subban har levererat tre enorma säsonger i rad. 2013 vann han både backarnas poängliga och Norris Trophy, och de två säsongerna som följde därefter slutade han sexa respektive trea i backpoängligan. Han är på toppen av sin karriär och det självklara affischnamnet i Montréal Canadiens, tillsammans med Carey Price. Han är den stora publikfavoriten - och är inte bara älskad i Bell Centre utan i hela Montréal.

Kärleken från stadens invånare skulle gå från stor till större, när Pernell Karl Subban berättar att han kommer donera närmast ofattbara tio miljoner dollar till ett barnsjukhus i staden. En gest som nästan saknar motstycke i NHL:s historia. Och en gest som många ser som P.K Subbans egen "no trade-klausul". Trots hans enorma stjärnstatus hade han nämligen inte en sådan inskriven i kontraktet. General manager Marc Bergevin kunde när som helst trejda honom vart som helst. Men efter Subbans enorma donation och hans genuina intresse för samhället fanns det inte en chans att han kunde tvingas bort från Canadiens.

Eller?

*****

Trejdryktena fortsätter omgärda Subban. Han fortsätter leverera på isen och gör 51 poäng på 68 matcher säsongen därpå. Samtidigt sägs han vara en distraktion i omklädningsrummet. Hans upptåg gillas inte av alla och general manager Marc Bergevin sägs ha tröttnat. Coachen Michel Therrien sägs ogilla sin stjärnback och det menas också att det skapades friktion när Therrien bänkade stjärnan i februari, efter ett par svaga ingripanden från den tidigare Norris Trophy-vinnaren. 

Samtidigt går Bergevin den 23 juni 2016 ut och försäkrar alla om att han inte försöker trejda bort stjärnbacken.

"Jag lyssnar inte ens på några erbjudanden. Jag har fått samtal om honom, men jag försöker inte göra mig av med PK Subban. Det kan jag säga", sade han på en presskonferens.

Subban hade vid tillfället gjort näst flest poäng av samtliga backar de fem senaste åren, endast överglänst av Erik Karlsson

"Jag ska aldrig säga aldrig. Om någon erbjuder mig halva deras lag måste man såklart få det att funka på något sätt. Men det är inte min intention att trejda honom", klargjorde Marc Bergevin.

"Vi har aldrig sagt något dåligt om PK. Han håller sig upptagen vid sidan av isen, men han presterar, han kommer alltid i tid och gör allt rätt. Så oavsett vad han gör vid sidan av isen är det rätt för honom".

Dagen därpå, på NHL-draften, är budskapet detsamma.

"Alla snackar om en trejd som aldrig ägt rum och som förmodligen aldrig kommer äga rum. Jag har folk som ringer om honom, men det är inget jag kan rå för. Han är en världsback som kommer vara en "canadien" för en lång tid framöver".

Vi vet alla att det inte blev så.

*****

"Vi visste vad vi gjorde, men vi hade ingen aning om vad alla andra sysslande med"

Orden är Ray Sheros. Han var vid tillfället general manager för New Jersey Devils, och hade ett par månader tidigare fullbordat en trejd som vilken annan dag som helst hade varit den stora snackisen. Ja, det hade varit den stora snackisen för veckor, månader framöver.

Ray Shero satt, precis som alla andra general managers, och väntade på den första juli. Efter draften, som skedde veckan innan, är den första juli den stora sommarmilstolpen i NHL. Då inleds free agency frenzy. Då är det okej att skriva kontrakt med de spelare som blir unrestricted free agents (UFA). Inför den första juli 2016 handlar precis allting om Steven Stamkos. Tampa-kaptenen skulle av allt att döma testa den fria marknaden, och det talades om att en övergång till Toronto Maple Leafs var mer eller mindre klappad och klar. Förutom Stamkos var Milan LucicLoui ErikssonAndrew LaddDavid Backes med flera de största namnen på marknaden.

Med andra ord: Det var Steven Stamkos som gällde. Sen kom ingenting, sen kom ingenting, sen kom ett tomrum till, sen kom ingenting - och sen kom resten av spelarna. I efterhand kan vi sitta och skratta åt de hutlösa kontrakt Lucic, Eriksson och gänget skrev. Den klena free agent-marknaden gjorde att det snarare var via trejds de stora övergångarna skulle ske den här sommaren. Den 29 juni, bara två dagar innan free agent-fönstret öppnade, såg det fortsatt ut att vara lugnt på marknaden. Det sipprade fortfarande ut uppgifter om att P.K. Subban trots allt var på väg bort, men Bergevins starka dementier gjorde att ingen nog innerst inne trodde att han skulle trejdas bort. Speciellt inte efter den berömda tiomiljonerdollarsdonationen.

Bara fem dagar tidigare hade ju Bergevin sagt att Subban skulle bli kvar i klubben en lång tid framöver.

Montréals GM:s ord gjorde att fokuset den 29 juni 2016 flyttades från P.K. Subban till en annan kanadensisk stjärna i en kanadensisk klubb: Taylor Hall.

Edmonton Oilers hade ett år tidigare draftat Connor McDavid och hade dessutom spelare som Leon DraisaitlRyan Nugent-Hopkins och Jordan Eberle under kontrakt. Det fanns ett överflöd av skickliga forwards, men de lovande backarna lyste med sin frånvaro. Taylor Hall hade gjort en bra säsong, med 65 poäng på 80 matcher, men sades också vara en problematisk lagspelare som var svårcoachad. Han pekades därför ut som mest trolig att trejdas.

Taylor Hall.

Taylor Hall.



Ryktena kom under eftermiddagen, svensk tid. Bara några minuter senare var Taylor Hall trejdad. Han var vid tillfället 24 år och hade under två av sina sex hela NHL-säsonger snittat över en poäng per match. Vilken världsback hade Edmonton lyckats få i utbyte? Kris LetangKevin Shattenkirk? Jättelöftet Matt Dumba

Nej. När krutröken hade lagt sig kom beskedet att Taylor Hall hade trejdats mot svenske Adam Larsson. En defensiv back som några år tidigare hade gått så högt som fyra i draften, men som inte ansågs hade levt upp till hajpen kring honom. "Okej. Adam Larsson och vad mer?", var den initiala reaktionen när uppgifterna kom in.

Då skrev Bob McKenzie den numera legendariska tweeten:

NHL skakades om. Ingen trodde riktigt på vad som just hade hänt. En potentiell världsforward byttes bort, en mot en, och i utbyte fick Edmonton en visserligen bra NHL-back. Men knappast någon med Norris Trophy-potential.

Edmontons general manager Peter Chiarelli blev hånad och hatad.

"Peter bad om mer, såklart, men som lönetaket fungerade var vi tvungna att stå emot", säger Ray Shero och syftar till att Hall hade en lönetaksträff på nästan två miljoner mer än Larsson.

Trejden gick igenom 21:34 svensk tid. 

******

Frågan är om hockeytwitter varit med exalterad och hånfull än de var minuterna efter den omedelbart ökända tweeten. Edmontons GM Peter Chiarelli skulle mer eller mindre arkebuseras, brännas på bål, ställas upp på stadens torg och få tomater kastade på sig. Han skulle ut från staden, provinsen och helst landet.

Taylor Hall, den tidigare draftettan, var bortbytt. Och i utbyte hade man bara fått en halvanonym svensk från New Jersey. Hockeyvärlden hade knappt sett en mer ensidig trejd sedan Joe Thornton bytte klubb från Boston till San Jose ett decennium tidigare.

Ingen anade då att det bara var början på en halvtimme vi aldrig sett, varken förr eller senare.

Bara 20 minuter senare briserade en bomb som nästan saknar motstycke i NHL-historien. Två av världens bästa backar, två franchisespelare, två ansikten utåt för en varsin organisation, trejdades plötsligt mot varandra.

David Poile och Marc Bergevin hade lyckats hemlighålla att de under flera dagars tid diskuterat en blockbuster som skulle förändra strukturen på Nashville och Montréal. Det var i samband med draften, ni vet när Bergevin satt Subban skulle bli kvar en lång tid framöver, som Nashvilles GM Poile helt plötsligt slängde ur sig att han kunde tänka sig att trejda Shea Weber.

Shea Weber

Shea Weber


Shea Weber var på många sätt Subbans motsats. Den enda likheten var väl egentligen att de var, och är, två hårdskjutande backar med bra powerplayegenskaper. I övrigt var de som natt och dag. Medan Subban ansågs vara högljudd och skapa distraktioner var Weber den mogna lagpappan. En ledare som få andra. En person som stod stadigt, hur mycket det än blåste. Han hade spelat för Nashville sedan 2005, och varit lagkapten i sex säsonger. Han var mer eller mindre Nashville Predators, och ansågs vara den siste som David Poile skulle vilja trejda. Men när P.K. Subbans namn dök upp kunde inte Poile släppa tanken på att göra det otänkbara. 

Samtidigt var Montréal pressade. Den första juli var inte bara speciell för de spelare som skulle bli free agents. Den första juli 2016 skulle också P.K. Subbans "no movement-klausul" ticka in. Då skulle han bli mer eller mindre otrejdbar. Innan dess var Marc Bergevin alltså tvungen att bestämma sig för vad han skulle göra. Skulle han göra sig av med Subban, eller skulle han behålla honom och bygga honom som den stora franchisespelaren? Skulle han hoppas på att det där åttaårskontraktet, värt nio miljoner dollar per år, skulle vara bra över tid?

Till slut bestämde både han och David Poile sig för att genomföra den närmast osannolika trejden. Och en redan övertaggad hockeyvärld var chockade. De flesta var dessutom överens om att David Poile hade vunnit trejden med 100-0. De hade inte bara fått den backen som var bättre vid tillfället. De hade dessutom fått en back som var sex år yngre. Och som inte det vore nog skulle ju Subbans kontrakt löpa ut 2022, vilket ansågs klart görbart. Shea Webers monstruösa 14-årskontrakt värt 7,8 miljoner dollar per år skulle inte löpa ut förrän 2026. 

2026 fyller Shea Weber 41 år. 

Hur tänkte Montréal? Och framför allt: Hur bra skulle en redan otrolig backsida i Nashville bli med PK Subban i laget? Och var Shea Weber verkligen värd "ett halvt lag", som Bergevin tidigare sades vilja ha i utbyte?

Klockan var nu 21:54 svensk tid.

*****

"Okej, både PK Subban och Taylor hall är trejdade. Då kan vi flytta över fokuset till första juli".

Lite så kändes det. Två följetonger hade nu tagit slut. Två strulputtar hade trejdats och hockeyvärlden var chockad - inte minst på grund av det till synes skrala utbytet.

Blickarna riktades nu mot Steven Stamkos och hans blivande klubbval. Stamkos ansågs vid tillfället vara en av världens bästa spelare. Han hade just gjort 36 mål i NHL och hade på meritlistan dessutom en säsong med 60 mål, en säsong med över 50 mål och ytterligare två över 40. Hans klubbval skulle kunna förändra strukturen i hela ligan.

Stamkos och hans Tampa hade gått till final året innan, men förlorat mot dynastin Chicago Blackhawks. Det sägs att Lightning efter den finalen hade undersökt möjligheten att trejda kaptenen, för att inte riskera att stå tomhänta om han skulle lämna som free agent året därpå. För det var de vibbarna man hade. Stamkos skulle lämna den klubb som valde honom etta i draften 2008. Ryktena omgärdade Tampakaptenen hela säsongen. Ordet "distraktion" har använts flitigt i den här texten - men är det någonstans det verkligen kan användas är det kring fallet Steven Stamkos. 

Steven Stamkos.

Steven Stamkos.Foto: Isaiah J. Downing-USA TODAY Sports


Allt handlade om Tampakaptenens framtid. Efter de på många sätt smärtsamma uppbrotten från både Vincent Lecavalier (utköp) och Martin St. Louis (trejd till New York Rangers) fick Tampa inte tappa ännu en franchisespelare.

Det finns väldigt få detaljer kring vad som faktiskt pågick. Om Stamkos verkligen ville överge Tampa. Om han pressade dem. Om det var ett knep av agenten att dra ut på det så länge som möjligt, för att få Tampa Bay att erbjuda några dollar till.

Det vi vet är att Steven Stamkos framtid stakades ut den 29 juni, klockan 21:57. Då, bara 23 minuter efter hans senaste klassiska tweet, var det återigen Bob McKenzie som avslöjade den enorma nyhet som varit NHL:s stora snackis i månader (med undantag för 23 minuter just den här kvällen).

Ironiskt nog blev det som varit det stora samtalsämnet hela säsongen bara den tredje största nyheten den kvällen, när allting blev officiellt. Men frågan är dock om inte Steven Stamkos kontraktsförlängning i slutändan blev den nyhet från den 29 juni 2016 som hade störst inverkan på framtiden. Det kontrakt han skrev, åtta år á 8,5 miljoner dollar, ansågs vara ett billigt kontrakt som sen satte tonen för både Victor Hedman och Nikita Kutjerov när de skrev sina kontrakt. 

Det lade i sin tur grunden till Tampa Bays storhetsperiod.

*****

"Jag tycker att laget blivit bättre. Vi har redan så många lovande forwards och vi behövde verkligen en toppback som är rightare. Jag tror också Adam får ett rejält genombrott i år och förhoppningsvis får jag chansen att spela med honom och bilda kemi. Samtidigt förstår jag reaktionerna. Taylor har varit vår bäste spelare de senaste åren, men det är också svårt att säga vad han har bidragit med. Han spelade aldrig sina bästa matcher mot de tuffare lagen, där vi verkligen behövde det. Däremot var han fantastisk när vi mötte de lite sämre lagen. Nu är det helt enkelt upp till andra lovande forwards som McDavid och Draisaitl att steppa upp och visa upp sig ännu mer. Det ska bli spännande att se"

Orden är Oscar Klefboms. Edmontonbacken uttalade sig om trejden mellan Taylor Hall och Adam Larsson i en intervju med hockeysverige.se. Intervjun blev omtalad hockeyvärlden över, och Klefbom tvingades göra en ny intervju där han fick förklara sig. Så känsligt läge var det.

Två år efter trejden till New Jersey vann Taylor Hall Hart Trophy som NHL:s MVP. Adam Larsson hade visserligen varit en nyckelspelare i Edmonton, men det kändes allt mer givet att New Jersey vann den trejden överlägset. Hall drog närmast ensam New Jersey-loket och lyckades mot alla odds ta dem till slutspel.

När vi nu spolar fram tiden ytterligare tre år kan vi konstatera att Taylor Hall hunnit trejdas till Arizona, skrivit på för Buffalo och trejdats till Boston. Han är nu klubblös och hans framtid är osäker. Adam Larsson är å sin sida kvar i ett ständigt underpresterande Edmonton.

Taylor Hall och Adam Larsson.

Taylor Hall och Adam Larsson.


P.K. Subban vs Shea Weber ansågs vara nästan lika ensidig. När Subban sedan spelade drömhockey och så när förde Nashville till Stanley Cup-titeln, samtidigt som Shea Weber kraftigt dalade i prestation och hade ständiga skadeproblem, kändes den trejden lika tiltad åt ett håll.

Nu sitter P.K. Subban som expert i TV på Stanley Cup-finalen. En Stanley Cup-final där Shea Weber inte bara spelar, utan dessutom är en nyckelspelare och lagkapten för ett av lagen. Subban spelar inte ens kvar i Nashville utan för nu en ganska anonym tillvaro i New Jersey. Hans kontrakt anses vara otrejdbart. När Nashville valde att göra sig av med honom fick de ett par andraval i utbyte.

Vad som händer när Subbans kontrakt går ut om ett år vet ingen.

Montréal och Tampa Bay möts i Stanley Cup-final. På ena sidan står Shea Weber och hoppas att han, i sin roll som lagkapten, ska bli den första som får lyfta pokalen när finalserien är slut. På andra sidan står Steven Stamkos och hoppas på samma sak. Två av huvudpersonerna från den där galna dagen för fem år sedan är två av hockeyns huvudrollsinnehavare även idag, men av helt andra skäl.

Shea Weber.

Shea Weber.

Kom inte och säg att de där 23 osannolika minuterna den 29 juni 2016 inte kom att påverka de kommande åren i NHL.

Och kom inte och säg att de där trejderna som genomfördes då blev precis som du hade trott för fem år sedan. Vad som hände efteråt kunde knappast någon ha förutsett.

KÄLLOR: NHL.COM, SPORTSNET, ELITEPROSPECT.COM, YOUTUBE.COM

BILDER: Bildbyrån, USAToday-sports, All Over Press