- Kan bli första målvakten i Triple Gold Club.
- Två dubbla Stanley Cup-mästare kliver in – om Kanada vinner guld.
- Tre svenska veteraner har chansen att skriva historia.
- Kan komma in – efter långa vägen tillbaka efter skadehelvetet.
- En SHL-spelare på listan – Brynäsbacken med imponerande meritlista.
- Två finska hårdjobbare knackar på dörren.
OS 2026:Spelschema | TV-tider | Grupper & tabell | Resultat | Allt om Tre Kronor |
Bli plusmedlem – för tre kronor!
Ta del av allt vårt premiummaterial hela februari, till ett riktigt superpris (ord.pris 79kr/mån).
Det var svensken Szymon Szemberg, tidigare informationschef på internationella ishockeyförbundet, som kläckte idén på en Triple Gold Club.
För omkring 25 år sedan, i samband med arbetet med IIHF:s mediaguide inför vinter-OS 2002 i Salt Lake City, fastnade Szemberg för ett särskilt fotografi. Bilden var tagen under OS i Lillehammer 1994 och föreställde svenskarna Håkan Loob, Mats Näslund och Tomas Jonsson – de tre första spelarna som hade lyckats med den unika bedriften att vinna OS-guld, Stanley Cup och VM-guld.
Det var då idén föddes: detta borde bli ett officiellt och permanent erkännande inom IIHF. Varje gång en spelare fullbordade den ”trippeln” skulle han formellt tas upp i ett mycket exklusivt sällskap.
Szemberg presenterade idén för IIHF:s dåvarande generalsekreterare Jan-Åke Edvinsson, som omedelbart gillade förslaget. Där och då lades grunden till det som snart skulle bli känt som Triple Gold Club.
30 spelare har tagit plats i Triple Gold Club
Även om Triple Gold Club introducerades officiellt 2002 dröjde det till vinter-OS i Vancouver 2010 innan den första formella ceremonin hölls. Den 22 februari 2010 samlades samtliga dåvarande 22 medlemmar i klubben på House of Hockey i Vancouver – ett datum som inte var valt av en slump.
Vid ceremonin representerades de tre stora titlarna av hockeyns tyngsta namn:
IIHF:s president René Fasel, NHL:s kommissionär Gary Bettman samt den fyrfaldige OS-medaljören Vladislav Tretiak, som företrädde de olympiska spelen.
I dag består Triple Gold Club av 30 spelare från fem nationer: Kanada, Sverige, Ryssland, Tjeckien och Finland. Inför OS 2026 i Milano finns dessutom 13 spelare som kan skriva in sig i historien – förutsatt att deras nation vinner herrarnas OS-guld. Bland dem finns målvakten Darcy Kuemper, som vid spel i minst en match kan bli den första målvakten någonsin i Triple Gold Club om Kanada vinner guld.
Här är en genomgång av spelarna som har chansen att kliva in Triple Gold Club vid händelse av ett OS-guld 2026.
Foto: [BILDBYRÅN {{ PAYWALL LIMIT }}]
Kandidaterna till Triple Gold Club
Kanada
Darcy Kuemper, mv, Los Angeles Kings
Marc-André Fleury förväntades bli den första målvakten att ta plats i Triple Gold Club när han avslutade karriären med att ställa upp i hockey-VM i våras. Kanada kom till Stockholm med ett superlag – men åkte på en chockerande förlust mot Danmark i kvartsfinalen. Därmed saknas det fortfarande en målvakt i det här exklusiva sällskapet.
Kan Darcy Kuemper bli den första i stället? Ja, möjligheten finns onekligen där, även om det är mycket som måste falla på plats. Förutom att Kanada ska vinna guld måste Kuemper få speltid i turneringen, vilket är långt ifrån säkert då han konkurrerar med Jordan Binnington och Logan Thompson om speltid.
Kuemper vann VM-guld 2021 och Stanley Cup med Colorado Avalanche året därpå.
Nathan MacKinnon, c, Colorado Avalanche
En av hockeyvärldens absolut största stjärnor är redo att skriva in sig i historieböckerna. 30-åringen har en av sina mest produktiva säsonger i karriären och trendar mot 140 poäng – och kan mycket väl vinna sin andra Hart Trophy som NHL:s mest värdefulla spelare.
Nathan MacKinnon vann VM-guld tillsammans med bland andra Sidney Crosby i hockey-VM i Prag 2015 och Stanley Cup med Colorado Avalanche 2022. Blir det OS-guld nu kommer han bara att ytterligare cementera sin position som en av 2000-talet allra främsta hockeyspelare.
Foto: [Geoff Burke-USA TODAY Sports]
Brad Marchand, fw, Florida Panthers
"Råttan" kan det här med att vinna. Han var alldeles i början av NHL-karriären när han vann Stanley Cup med Boston Bruins 2011. 14 år senare fick han uppleva segerns sötma igen då han blev chocktrejdad till Florida Panthers och vann med dem. VM-guldet var han med och bärgade i Moskva 2016. Utöver det har han varit med om att ta två JVM-guld och både World Cup och 4 Nations med Kanada.
Nu återstår alltså bara ett OS-guld för 37-åringen, som trots en del skadebekymmer har en riktigt bra säsong i NHL med över en poäng per match. I det här kanadensiska OS-laget får han antagligen nöja sig med en roll längre ned i hierarkin. Men vilken lyx att kunna sätta en sådan spelare i en tredje- eller fjärdekedja.
Sam Reinhart, fw, Florida Panthers
Ännu en Florida-spelare med vind i seglen. Sam Reinhart har verkligen visat upp sin fulla prakt efter flytten från Buffalo Sabres till Florida. De senaste åren har han varit en av NHL:s mest pålitliga tvåvägsspelare, men framför allt klivit fram stort under Panthers bägge resor till sina Stanley Cup-segrar. Eller vad sägs om 21 mål på 45 slutspelsmatcher senaste två åren?
På meritlistan har 30-åringen ett VM-guld från Moskva 2016. Nu står ett olympiskt guld på spel och Reinhart är en schweizisk armékniv som coachen Jon Cooper kan använda i vilken forwardsroll som helst, vare sig det handlar om att spela i en toppkedja eller längre ned i hierarkin där hans fina defensiva egenskaper kommer väl till sin rätt.
Foto: [Sam Navarro-Imagn Images]
Mark Stone, fw, Vegas Golden Knights
Apropå starka tvåvägsforwards... Mark Stone är precis den där typen av forward som du vinner med. Definitivt ingen raket på rören, men en spelare med otrolig smartness och placeringsförmåga. Med åren har han också blivit väldigt produktiv, vilket förklarar att han har goda möjligheter att få en framträdande roll i det kanadensiska OS-laget.
Stone vann VM-guld med Kanada 2016 och bockade av sina andra stora titel när han fick lyfta Stanley Cup som kapten för Vegas Golden Knights 2023. Nu får han anses ha goda möjligheter att fullborda sitt hattrick i OS.
Sverige
Victor Hedman, b, Tampa Bay Lightning
Så får Victor Hedman äntligen sitt OS. Efter den chockerande petningen av Pär Mårts vid OS i Sotji för tolv år sedan kliver 35-åringen in i sitt första vinterspel i Milano. Och det i tveksam form efter att ha gått skadad stora delar av säsongen 2025/26. Han må inte längre vara den där naturliga toppbacken som han skulle ha varit under många år, men han besitter värdefull rutin och ledaregenskaper som gör honom värdefull för Tre Kronor och Sam Hallam.
VM-guldet tog hans 2017 när Sverige besegrade Kanada efter straffar efter finalen i Köln. Därefter har det blivit två Stanley Cup-titlar med sitt Tampa Bay Lightning, 2020 och 2021. Vid vinsten 2020 utsågs han till hela slutspelets mest värdefulla spelare efter att ha svarat för en dominant insats på deras blålinje. Ska man våga hoppas på ett svenskt OS-guld nu – och en plats i Triple Gold Club? Det känns avlägset, men större mirakel har skett i OS-sammanhang.
Oliver Ekman Larsson, b, Toronto Maple Leafs
Ännu en svensk veteranback som fått smaka på segerns sötma vid ett par tillfällen. Efter ett par tuffa år i Vancouver blev Ekman Larsson utköpt från kontraktet med Canucks sommaren 2023. I stället hamnade han i Florida Panthers och lyckades där få fart på karriären – men framför allt vinna Stanley Cup. Därmed plockade han sin tredje tunga titel i karriären efter att ha vunnit VM-guld med Tre Kronor både 2017 och 2018. Ekman Larsson gör dessutom sitt andra OS efter att ha varit med redan i Sotji 2014 och tagit silver med Sverige då.
34-åringen kommer till Milano i god form. Även om hans Toronto Maple Leafs har haft ett riktigt tungt år har Ekman Larsson själv svarat för en riktigt stark säsong och varit en av lagets bästa spelare. Det är en form som vi hoppas att han ska kunna konservera in i OS-turneringen.
Foto: [Johanna Lundberg / BILDBYRÅN]
Gabriel Landeskog, fw, Colorado Avalanche
Ännu en svensk som gör sitt andra OS – och har chansen att kliva in i Triple Gold Club. Gabriel Landeskogs tuffa väg till årets OS är ett kapitel för sig. Efter Stanley Cup-segern med Colorado 2022 dröjde det nästan tre år och en rehabresa utan dess like för att ta sig tillbaka till spel i NHL. Lägg därtill att han för en dryg månad sedan ådrog sig en revbensskada som länge såg ut att kunna stoppa honom från spel i Milano. Just därför känns hans medverkan i den här turneringen extra speciell.
Utöver sin Stanley Cup-triumf har Landeskog, som tog OS-silver med Tre Kronor i Sotji 2014, två VM-guld sedan tidigare från 2013 och 2017.
Tjeckien
Michal Kempný, b, Brynäs IF
Ja, vi jobbar in en SHL-spelare här också. Michal Kempný har kanske inte imponerat på det sättet han förväntades göra i Brynäs, men hans meritlista är det bara att buga inför. Som odraftad back värvades han 2016 till ett Chicago Blackhawks som försökte hitta nästa växel efter sina tre Stanley Cup-segrar (2010, 2013 och 2015). Det var dock inte där han blev mästare i NHL. I stället krävdes det en trejd till Washington Capitals för att allt skulle falla på plats. I "Caps" fann tjecken kemi med toppbacken John Carlson och spelade en viktig roll när klubben vann sin första Stanley Cup 2018.
2022 återvände han till Europa för spel hemma i Tjeckien och det var i hemlandet han fick uppleva VM-guldet i Prag 2024. Det känns som ett långskott att Tjeckien ska kunna vinna OS-guld, men Kempný har onekligen förtjänat sin plats i det här sällskapet med en lång och fin karriär.
Foto: [SOPA Images Limited/Alamy Live News]
Ondrej Palat, fw, N Y Islanders
Ondrej Palat är en spelare på nedgång, men bakom sig har veteranforwarden en NHL-karriär långt bättre än någon kunnat drömma om. 2011 draftades han av Tampa Bay Lightning i sjunde rundan – två år efter sitt ursprungliga draftår. Därefter kom den smarte tvåvägsforwarden att bli en nyckelspelare för laget under många år. Han var också en av Lightnings ledande spelare när de gick till tre raka Stanley Cup-finaler 2020-2022 – och inkasserade två Stanley Cup-ringar längs vägen.
Efter flytten till New Jersey Devils 2023 gick det trögare, men 2024 var han en del av det tjeckiska lag som tog hem VM-guldet på hemmais. I NHL blev han nyligen trejdad från New Jersey till New York Islanders och det tycks ha gett hans karriär lite av en nytändning. Kan han ta med den gnistan in i OS?
Finland
Niko Mikkola, b, Florida Panthers
Ibland är det värvningarna under radarn som gör skillnad. Florida Panthers plockade upp Niko Mikkola som free agent sommaren 2023. I den finske backbjässen fick de en spelare som varit ett viktigt fundament i deras starka defensiv under de båda Stanley Cup-vinsterna 2024 och 2025. Hans värde för klubben speglas i det åttaårskontrakt värt 40 miljoner dollar som klubben skrev med Mikkola i oktober och som gör att han är kontrakterad över de närmaste åtta åren.
Redan 2019 var Mikkola en del av det på pappret anonyma finska landslag som sensationellt vann VM-guld i Bratislava, Slovakien, efter att ha slagit Sverige i kvartsfinal, Ryssland i semifinal och Kanada i finalen. Motståndarna var fyllda med NHL-stjärnor medan finländarna kom till spel med två (!) NHL-spelare i form av Henri Jokiharju och Juho Lammikko. Det är sådana tillfällen som påminner en om att man aldrig kan räkna ut Finland.
Foto: [Joel Marklund / BILDBYRÅN]
Eetu Luostarinen, fw, Florida Panthers
Den enda finska spelaren som slagit sig in i Triple Gold Club så här långt är Valtteri Filppula, som tog sig in via OS-guldet i Peking 2022. Eetu Luostarinen hoppas kunna göra honom sällskap. Defensivspecialisten fick, som så många andra som gjort samma resa, sitt stora lyft när han kom till Florida Panthers organisation. Där har han varit en stark komplementspelare under de båda Stanley Cup-segrarna senaste två säsongerna, inte minst ifjol när han utgjorde en riktigt vass tredjekedja med landsmannen Anton Lundell och Brad Marchand.
VM-guldet kom 2019 i Slovakien när Luostarinen var blott 20 år och fortfarande spelade hemma i moderklubben KalPa i Liiga. Knappt sju år senare är han en rutinerad och framför allt meriterad 27-åring som har chansen att kliva in i en av hockeyvärldens mest exklusiva sällskap.
Triple Gold Club – samtliga medlemmar
| Spelare (nation) | Stanley Cup | OS-guld | VM-guld |
|---|---|---|---|
| Tomas Jonsson (SWE) | 1982, 1983 | 1994 | 1991 |
| Mats Näslund (SWE) | 1986 | 1994 | 1991 |
| Håkan Loob (SWE) | 1989 | 1994 | 1987, 1991 |
| Valerij Kamenskij (RUS) | 1996 | 1988 | 1986, 1989, 1990 |
| Aleksej Gusarov (RUS) | 1996 | 1988 | 1986, 1989, 1990 |
| Peter Forsberg (SWE) | 1996, 2001 | 1994, 2006 | 1992, 1998 |
| Vjatjeslav Fetisov (RUS) | 1997, 1998 | 1984, 1988 | 1978, 1981, 1982, 1983, 1986, 1989, 1990 |
| Igor Larionov (RUS) | 1997, 1998, 2002 | 1984, 1988 | 1982, 1983, 1986, 1989 |
| Aleksandr Mogilnij (RUS) | 2000 | 1988 | 1989 |
| Vladimir Malachov (RUS) | 2000 | 1992 | 1990 |
| Rob Blake (CAN) | 2001 | 2002 | 1994, 1997 |
| Joe Sakic (CAN) | 1996, 2001 | 2002 | 1994 |
| Brendan Shanahan (CAN) | 1997, 1998, 2002 | 2002 | 1994 |
| Scott Niedermayer (CAN) | 1995, 2000, 2003, 2007 | 2002, 2010 | 2004 |
| Jaromír Jágr (CZE) | 1991, 1992 | 1998 | 2005, 2010 |
| Jiří Šlégr (CZE) | 2002 | 1998 | 2005 |
| Nicklas Lidström (SWE) | 1997, 1998, 2002, 2008 | 2006 | 1991 |
| Fredrik Modin (SWE) | 2004 | 2006 | 1998 |
| Chris Pronger (CAN) | 2007 | 2002, 2010 | 1997 |
| Niklas Kronwall (SWE) | 2008 | 2006 | 2006 |
| Henrik Zetterberg (SWE) | 2008 | 2006 | 2006 |
| Mikael Samuelsson (SWE) | 2008 | 2006 | 2006 |
| Eric Staal (CAN) | 2006 | 2010 | 2007 |
| Jonathan Toews (CAN) | 2010, 2013, 2015 | 2010, 2014 | 2007 |
| Patrice Bergeron (CAN) | 2011 | 2010, 2014 | 2004 |
| Sidney Crosby (CAN) | 2009, 2016, 2017 | 2010, 2014 | 2015 |
| Corey Perry (CAN) | 2007 | 2010, 2014 | 2016 |
| Pavel Datsiuk (RUS) | 2002, 2008 | 2018 | 2012 |
| Jay Bouwmeester (CAN) | 2019 | 2014 | 2003, 2004 |
| Valtteri Filppula (FIN) | 2008 | 2022 | 2022 |
* Mike Babcock är den enda coachen/förbundskaptenen som kvalificerat sig för Triple Gold Club via VM-guld 2004 (Kanada), Stanley Cup 2008 (Detroit Red Wings) och OS-guld (Kanada) 2010 och 2014.
