{{ PAYWALL LIMIT }}
* Bredden på spetsen
I slutspelet har det varit spelare som Joel Ratkovic Berndtsson, Freddie Larsson och Elliot Ekefjärd som gått i bräschen för offensiven snarare än de som var stjärnor i grundserien. Det är en styrka. Samtidigt har det som på papperet är en förstalina börjat komma mer och mer ju längre slutspelet har lidit. Liam Engström gör lysande insatser och Kalle Carlsson och Lukas Sjöblom presterar betydligt bättre spel än vad de fått betalt för i poängkolumnerna ännu. Inget lag kan visa upp en så bred spets som Karlskrona och det känns som att många spelare är igång och ganska heta.
* Den totala bredden
Men det är inte bara bredden på själva spetsen som imponerar i KHK det här slutspelet. Tränaren Peter ”Piva” Johansson har kunnat unna sig lyxen att sätta duktiga spelare på läktaren och har än så länge ett väldigt brett material att tillgå. Mot både Borås och Halmstad har man lyckats vinna matcher genom att matcha på ett bredare material medan motståndarna slitit hårt på sin viktigaste pjäser och mer eller mindre kroknat.
* Tålamodet
I början av matchserien mot Borås kunde det se lite stissigt ut i det defensiva spelet, men i den jämna matchserien mot Hammers har det set betydligt mer stabilt ut. Det har kvittat lite hur matcherna sett ut, Karlskrona har bidat sin tid, spelat med stort tålamod och hittat vägar till ledningar och in i matcher. Försvarsspelet har blivit bättre och bättre och det upplevs inte alls lika stressat längre.
* Powerplay
I dagens 1-3-förlust i den fjärde semifinalen mot Halmstad kom inte den utdelning man önskade i powerplay, men Karlskrona satte upp ett riktigt vasst spel flera gånger och faktum är att man vunnit matcher mot både Borås och Halmstad i just powerplay. Det är ett spetsvapen som man kan känna trygghet i att det fungerar.
* Slutspelsmonstret
Den viktigaste punkten av alla – Hampus Hedman. Målvakten har klivit fram och spelat alldeles fantastiskt allt sedan slutet av matchserien mot Borås och framstår mer och mer som ett slutspelsmonster. Han tar allt och lite till och är just den där målvakten som ett lag behöver för att kunna gå långt i ett slutspel. Ett oerhört vinnarvapen för Karlskrona.
Faktum är om man bryter ner det att varken Halmstad eller Visby/Roma kan checka samtliga positiva boxar som Karlskrona kan och därmed ska de så klart gälla som favorit att ta sig hela vägen till Hockeyettan-finalen.
Men det är så klart inte samma sak som att det kommer bli så. Karlskrona måste fortfarande lyckas göra en lika stabil insats som i match tre för att kunna besegra Halmstad Hammers i onsdagens femte avgörande match. Hallänningarna gav allt de hade idag och kunde kvittera matchserien trots att Karlskrona gjorde en rätt bra insats. Så tight är det mellan lagen. Inget går att ta för givet, även om det nog finns en liten risk för baksmälla efter Hammers urladdning idag.
En femte match kan tippa åt vilket håll som helst, men för dem som tar sig till finalen väntar alltså Visby/Roma. Ett gäng öbor som också växt genom slutspelet och gjorde sin klart bästa semifinalinsats när de via sin 4-1-seger stängde matchserien mot Tingsryd idag.
Där de tre tidigare matcherna varit lite fladdriga historier där det blivit mycket pucktittande och rasat in puckar till höger och vänster hade Visby/Roma en dimension som Tingsryd saknade idag. Man tog ett bastant grepp om matchen och rutinen från tidigare slutspel segrade över Tingsryds ungdomliga entusiasm. Det fanns inget motmedel för de gröna tigrarna.
Visby är också ett lag som växer och framstår som ett gäng det kan bli väldigt svårt att ta sig förbi i en final. Men blir det mot Karlskrona kommer KHK få bära favoritskapet inte enbart för att de vann serien, utan kanske snarare för att de framstår som lite mer konsekventa i sitt spel. Visby går som vanligt under Hans Särkijärvis ledning mer på inspiration och individuell skicklighet.
Oavsett om det blir underdogen Halmstad Hammers, den rutinerade växaren Visby/Roma eller favoriten Karlskrona som i slutändan tar sig vidare till Hockeyettan-finalen blir det en väldigt intressant avslutning att följa.
Men där tar det stopp.
Alla som såg Hudiksvalls sanslösa utskåpning av Sundsvall i fredagens andra drabbning lagen emellan (5-1 till Hudik) fick en liten försmak av hur bra det laget faktiskt är. De har en nivå som varken Visby, Halmstad eller Karlskrona varit särskilt nära så här långt.
Det är Hudiks år i år.
