Tom Willander, b, Vancouver Canucks 
Klubb 2024/25: Boston University (NCAA)
Efter förvånansvärt utdragna förhandlingar enades till slut Vancouver Canucks och det svenske backlöftet Tom Willander om ett entry level-kontrakt i somras. Den 20-årige backen valde då att lämna collegeligan och Boston University för spel i Canucks organisation, där han får klassas som NHL-klubbens största framtidslöfte. Willander draftades som elfte spelare totalt i 2023 års NHL-draft av Canucks och chanserna att förstarundevalet får möjlighet att spela i NHL redan i vinter är stor. Det kommer att vara en övergångsperiod för Willander att anpassa sig till proffshockeyn efter två år i NCAA, men det är så klart en fördel för honom att han spelat på nästan uteslutande liten rink i collegeligan.
Willander har redan skridskoåkningen och den defensiva pålitligheten som krävs för att han som 20-åring ska spela i NHL, meden jobb alltjämt finns att göra i spelet med puck. I skrivande stund har Canucks endast två ordinarie NHL-backar med högerfattning i Filip Hronek och Tyler Myers, vilket gör att Willander först och främst lär slåss med Victor Mancini om platsen i tredje backpar till att börja med.
Givet hans höga ställning som topptalang i klubben och den inte allt för mördande konkurrensen på högersidan skulle jag bli mycket förvånad om Willander inte fick spela i NHL i vinter. Kanske redan från start?
Elias Salomonsson, b, Winnipeg Jets 
Klubb 2024/25: Manitoba Moose (AHL)
Elias Salomonsson imponerade på Winnipeg Jets träningsläger förra hösten och var den sista backen att gallras bort från träningslägret inför grundseriestarten. Salomonsson tog degraderingen på bästa sätt och blev direkt en av farmarlaget Manitoba Mooses mest framstående backar, innan en skada satte stopp för hans framfart i början av december. Efter drygt två månaders skadefrånvaro återvände Salomonsson till spel och tog plats i AHL:s All-Star-match, vilket indikerar vilken nivå han höll under sin rookiesäsong i ligan.
Salomonsson är ett av Winnipegs största framtidslöften och den unga back som ligger allra närmast att slå sig in i NHL. Vad som dock ligger Salomonsson lite i fatet är att Jets redan har fyra etablerade högerfattade backar i form av Neal Pionk, Dylan DeMelo, Colin Miller och Luke Schenn i laget, vilket gör att det förmodligen kommer att krävas en eller ett par skador, alternativt en trejd, för att en lucka ska uppstå på blålinjen för Salomonsson.
21-åringen har två år kvar på sitt entry level-kontrakt med Winnipeg, som inte lär han någon stress med den tidigare Skellefteå-backen. Det kommer krävas mycket av honom för att ta en ordinarie plats den här säsongen, men en handfull matcher under säsongen känns inte alls avlägset för den skridskoskicklige backen.
Axel Sandin-Pellikka, b, Detroit Red Wings 
Klubb 2024/25: Skellefteå AIK (SHL)
Ingen juniorback i SHL har gjort lika många mål som Axel Sandin-Pellikka – både när det kommer till flest fullträffar under en säsong (tolv) och totalt genom alla tider (24). Storlöftet noterades för totalt 29 poäng på 46 matcher under förra säsongen, vilket är den näst bästa noteringen någonsin av en juniorback där han bara är slagen av Nils Lundkvist (31) och före Detroit Red Wings-kompisen Moritz Seider (28).
Nu tar Sandin-Pellikka klivet över till Nordamerika och förhoppningarna och förväntningarna på honom är höga. När han prisades med Elite Prospects Award tidigare i somras var han tydlig med att hans målsättning när han åker över till USA är att han ska ta en plats i NHL den här säsongen. Det är en hög och tuff målsättning för 20-åringen, som i alla fall initialt lär få acklimatisera sitt spel i AHL med Grand Rapids Griffins. Sandin-Pellikka behöver fortfarande utveckla det fysiska spelet, även om han tog fina kliv i den biten av spelet förra säsongen, samt sin skridskoåkning för att vara en back av ordinarie NHL-kaliber.
Med förstärkningar i form av Travis Hamonic och Jacob Bernard-Docker är konkurrensen på högersidan i Detroit tuff, då även Moritz Seider och Justin Holl finns i laget sedan tidigare. Red Wings kommer inte ha någon stress med Sandin-Pellika, på samma sätt som man lät Albert Johansson marinera två säsonger i AHL innan han klev in och blev ordinarie direkt den gångna säsongen.
Chanserna till NHL-spel lär dock dyka upp under säsongens gång och skulle Red Wings vara borträknade från slutspelsracet under sluttampen av grundserien lär Sandin-Pellikka åtminstone få komma upp och ta en kopp kaffe med NHL-killarna framåt vårkanten.
Felix Unger Sörum, c/fw, Carolina Hurricanes 
Klubb 2024/25: Chicago Wolves (AHL)
Redan hösten 2023 imponerade Felix Unger Sörum stort på Carolina Hurricanes träningsläger och var som 18-åring nära att knipa en plats i NHL via ett starkt träningsläger. Den säsongen blev det i stället ett SHL-genombrott i Leksand, en nyckelroll i JVM samt en skrällartad plats i det svenska VM-laget. Den gångna säsongen var förväntningarna således höga på Unger Sörum, men acklimatiseringen till den nordamerikanska hockeyn blev mer kännbar än vad nog många hade förväntat sig.
Tröskeln blev än högre, då Carolina under hösten valde att skola in den unge svensken som center. Innan flytten till Nordamerika hade Unger Sörum aldrig spelat center tidigare, så att omställningen blev stor och att produktionen blev lidande är kanske inte särskilt förvånande. Han visade dock med ett dominant JVM att det finns en stor offensiv uppsida i honom och det är en del av spelet han lär ta kliv i under säsongen i AHL i vinter. Frågetecken finns kring hans något begränsade skridskoåkning, men tack vare sin fina spelförståelse lär Unger Sörum vara ett framtidsnamn i Carolina.
Med tanke på den utmanade fjolårssäsongen i AHL lär Unger Sörum få spendera även stora delar av den kommande säsongen i farmarligan, men jag utesluter inte att han kommer att få chansen i NHL när väl en lucka uppstår. Här och nu känns han som lite av ett långskott för NHL-spel redan i vinter, men en debut under säsongens gång kan jag definitivt se framför mig.
William Strömgren, fw, Calgary Flames 
Klubb 2024/25: Calgary Wranglers (AHL)
En liten outsider på den här listan.
William Strömgren hann aldrig riktigt göra något stort avtryck i SHL med vare sig Rögle eller Brynäs innan han lämnade för spel i Nordamerika, där han spelat sedan 2023. Debutsäsongen i Nordamerika resulterade i 27 poäng (7+20) på 68 matcher, en med råge godkänd notering, innan Strömgren den gångna säsongen var en av AHL-laget Calgary Wranglers mest framträdande spelare med sina 49 poäng (14+35) på 70 matcher.
Strömgren är på intet sätt någon av Calgary Flames allra största framtidslöften, klubben har spelare som Zayne Parekh, Cole Reschny och Cullen Potter i pipelinen, men Strömgrens starka insatser i AHL borgar ändå för att det kan finnas en NHL-potential i den Örnsköldsviks-födde forwarden.
Flames genomgår något av en ombyggnation, om än inte riktigt en helrenovering, av sitt lag. Förra säsongen överträffade Calgary förväntningarna och var med i racet om en slutspelsplats förvånansvärt länge, men skulle laget ta något kliv tillbaka den här säsongen, vilket jag förväntar mig, så kan en sådan som Strömgren få chansen att luftas i NHL.
Vad som talar emot en Strömgren-debut i vinter är att Flames varit tämligen restriktiva med att släppa fram unga spelare de senaste säsongerna. Förra säsongen var Matt Coronato den enda ordinarie utespelaren under 23 år, så chansen till NHL-spel i vinter lär vara tämligen liten för 22-årige Strömgren. Jag ger honom dock en outsider-chans givet klubbens inte direkt överdrivet starka forwardsuppsättning i AHL.
Samuel Johannesson, b, St. Louis Blues 
Klubb 2024/25: Springfield Thunderbirds (AHL)
Efter två framgångsrika SHL-säsonger med Brynäs och Örebro tog Samuel Johannesson klivet över till Nordamerika inför fjolårssäsongen. Klubbvalet föll på St. Louis Blues, men i stället för NHL-spel blev det en säsong i farmarligan med Springfield Thunderbirds för den 24-årige backen. Där var Johannesson lagets poängbäste back med sina 32 poäng på 66 matcher, men trots den starka produktionen uteblev chanserna i NHL för Johannesson, medan en trio av hans backkollegor i Springfield fick chansen i Blues.
I Springfield fick Johannesson åtnjuta ett stort förtroende och loggade gott om istid i powerplay, där hans 17 powerplay-poäng i grundserien var bäst av alla svenska AHL-backar och räckte till en topp tio-placering i ligan.
Med adderingen av Logan Mailloux, som hämtats in från Montréal i utbyte mot Zachary Bolduc, har Blues i skrivande stund fyra ordinarie högerfattade backar i NHL-laget. Konkurrensen är således tuff för Johannesson att slå sig in i NHL den här säsongen, då St. Louis utöver Mailloux även har Justin Faulk, Colton Parayko och Matt Kessel i laget.
Bortsett från Adam Jiricek, som fortfarande är junior, har Blues inte ett överflöd av spännande högerfattade backar i sin pipeline vilket kan öppna en dörr för Johannesson vid skador i NHL-laget den här säsongen. Det är nog det, eller en trejd, som kommer att krävas för att Johannesson ska få en NHL-chans under hans kontraktsår i Nordamerika. Uteblir NHL-chansen även den här säsongen är nog chansen, eller risken, stor att Johannesson spelar i Europa säsongen 2026/27.
Carl Lindbom, m, Vegas Golden Knights 
Klubb 2024/25: Henderson Silver Knights (AHL)
Att det skulle bli spel i AHL under debutsäsongen i Nordamerika för Carl Lindbom var knappast någon överraskning. Det är väldigt få målvakter som gått från SHL raka vägen in i NHL och med endast en SHL-säsong med Färjestad i ryggen var spel i farmarligan närmast oundvikligt för Lindbom.
I AHL fick den 22-årige burväktaren jobba på i lugn och ro i Henderson Silver Knights, där han delade på speltiden med Akira Schmid, men presterade på en betydligt högre nivå än schweizaren. Lindbom spelade 36 matcher för Henderson och vann hälften förra säsongen, där han samtidigt loggade tre hållna nollor, ett snitt på 2,65 insläppta mål per match samt en räddningsprocent på 91,2 procent.
I en pipeline som är en av de allra svagaste i NHL är Lindbom ett av Vegas Golden Knights stora framtidsnamn tillsammans med Luleålöftet Jakob Ihs Wozniak och förra sommarens förstarundeval Trevor Connelly.
Vegas går in till den här säsongen med en tämligen tunn målvaktssida, efter att Ilja Samsonov lämnat klubben. I skrivande stund Adin Hill är den odiskutable förstemålvakten och bakom honom finns egentligen bara Schmid och Lindbom som alternativ. Det råder nog inga som helst tvivel om att Golden Knights lagledning håller Lindbom högre, men frågan är om det inte är bättre för svensken att ta en till säsong i AHL med mycket och viktig speltid i stället för att sitta på bänken i NHL? Jag tror att det är så Vegas kommer att resonera också och således gå med Schmid, alternativt addera någon annan, bakom Hill. Lindbom är emellertid bara vara ett telefonsamtal bort från NHL och i min värld är chansen stor att 22-åringen får NHL-debutera redan i vinter.
Adam Engström, b, Montréal Canadiens 
Klubb 2024/25: Laval Rocket (AHL)
Efter att ha varit en av SHL:s mest spännande unga backar under två säsonger tog Adam Engström klivet över till Nordamerika ifjol. Flytten blev tämligen sömlöst för Engström, som gjorde en finfin debutsäsong i AHL med Laval Rocket där det till slut blev 27 poäng på 66 matcher.
Det går ingen nöd på unga, spännande spelare i Montréal Canadiens och när det kommer till vänsterfattade, unga backar är Lane Hutson så klart det stora affischnamnet. Bakom honom finns andra unga, vänsterfattade backar i Kaiden Guhle och Jayden Struble, samtidigt som även råskinnet Arber Xhehaj ockuperar en av backplatserna i Canadiens. I många andra organisationer hade en back som Engström sannolikt redan gjort sin NHL-debut, men i stället fick stockholmaren finna sig i att spendera hela fjolåret i AHL.
Så lär inte fallet bli i vinter, även om Engström av allt att döma kommer att få inleda säsongen i farmarligan. Vid skador och sjukdomar kommer dock Engström att stå näst på tur i Laval att kallas upp till NHL och sannolikheten att det åtminstone blir någon strömatch i vinter anser jag vara stor.
David Edstrom, c, Nashville Predators 
Klubb 2024/25: Frölunda HC (SHL)
Innan David Edstrom ens gjorde sin första proffsmatch i Nordamerika förra våren hade han redan tillhört tre NHL-klubbar. Den brådmogne centern draftades i förstarundan av Vegas Golden Knights sommaren 2023, men trejdades till San Jose Sharks åtta månader senare som en del av utbytet för storstjärnan Tomas Hertl. Drygt fem månader senare trejdades Edstrom på nytt, då han ingick i utbytet som Sharks var tvungna att ge upp för att kunna landa storlöftet Jarsoslav Askarov från Nashville Predators.
Så när Edstrom nu går in till sin första säsong på nordamerikansk mark gör han det i Nashvilles organisation, där chanserna till NHL-spel får anses vara betydligt större än i San Jose som har den, i mina ögon, bästa pipelinen i hela NHL med centrar som Macklin Celebrini, Michael Misa och Will Smith som alla är 20 år eller yngre. I Nashville, som också har en rätt bra pipeline, är Edstrom ett av toppnamnen i organisationen. Konkurrensen på centerplatserna i Nashville är inte heller direkt mördande. Predators har en av de tunnaste centrallinjerna i hela NHL och det talar för att Edstrom skulle kunna få en chans redan i vinter.
Givet hans spelstil, som gör sig bra både i toppen och botten av kedjehierarkin, så lär han åtminstone stå långt fram i kön när det kommer till spelare i AHL som ska kallas upp till NHL under säsongen.
Filip Larsson, m, Pittsburgh Penguins 
Klubb 2024/25: Wilkes-Barre/Scranton Penguins (AHL)
Filip Larsson kan knappast klassas som ett framtidslöfte eller talang i det här skedet av sin karriär, men 27-åringen står nu på randen till att slå sig in i NHL efter att så sent som våren 2023 spelat allsvensk hockey i Kristianstad. Efter en succéartad debutsäsong o SHL med Leksand skrev Larsson ett tvåårskontrakt med Pittsburgh Penguins inför förra säsongen, där en skadepräglad första säsong i Penguins organisation resulterade i uteslutande AHL-spel.
Skadebekymmer begränsade honom till endast 26 matcher, men på dessa matcher visade Larsson sannerligen framfötterna. Den svenske burväktaren loggade en räddningsprocent på 91 procent och höll fem nollor på sina 26 matcher, vilket räckte till en tredjeplats i farmarligan när det kom till flest antalet hållna nollor.
Konkurrensen om speltiden mellan Penguins stolpar den kommande säsongen är inte mördande, men ändå inte oäven. Finländaren Joel Blomqvist fick chansen i 15 NHL-matcher förra säsongen och under sommaren har man även hämtat in AHL-slutspelets mest värdefulle spelare i Arturs Silovs. Larsson är dock i högsta grad med i kampen om speltid för Penguins. Jag ser det inte som ett helt osannolikt scenario att Penguins låter de yngre förmågorna i Silovs och Blomqvist utvecklas i en mer skyddad AHL-miljö kontra ombyggnadsprojektet i Pittsburgh, medan Larsson intar en reservroll bakom Tristan Jarry.
Stalltipset är emellertid att Silovs, som ville lämna Vancouver på grund av uteblivna NHL-chanser, går in som en av två målvakter i Pittsburgh medan Larsson får slåss med Blomqvist om att stå näst på tur i Wilkes-Barre/Scranton Penguins.















