I en liga där de flesta spelare gör sin NHL-debut i början av 20-årsåldern, där medelåldern ligger på strax under 28 år och där inget lag har en medelålder på över 30 år är det anmärkningsvärt när en spelare gör sin NHL-debut som 31-åring.
Det är en sak om en europeisk spelare tar klivet över senare i karriären och får en NHL-chans likt en 32-årig Magnus Svensson i mitten av 90-talet, eller som en 34-årig Magnus Johansson med Florida 2007. Men att göra det som nordamerikan som spenderat nära åtta säsonger i följd i AHL – utan att ens ha haft ett NHL-kontrakt – är än mer anmärkningsvärt.
Det är dock precis vad Dominik Shine gjorde tidigare i veckan.
Dörren slogs upp med full kraft
Samtidigt som han var i full färd med att köpa nya skridskor till sin son Cooper fick han telefonsamtalet som vände upp och ned på hans tillvaro. Efter att ha spenderat åtta säsonger i AHL, alla med Detroits farmarlag Grand Rapids Griffins, skulle 31-åringen få skriva sitt första NHL-kontrakt med Red Wings.
Kanske var det ändå meningen att just Shine skulle få sin chans just i Detroit. En grabb från närområdet, uppväxt med Red Wings som religion, med grovjobbare som Kris Draper och Kirk Maltby som profeter. En slitvarg formad av collegehockey i Northern Michigan. En kille som hängt sig kvar i Grand Rapids år efter år, byggt sin karriär på ettårskontrakt och envishet, på att alltid vara nära men aldrig tillräckligt nära.
462 matcher i Grand Rapids hann det bli. Åtta säsonger av längtan. Och nu, när han nästan gett upp, när han nästan stängt dörren, slogs den upp med full kraft. Hans föräldrar hann inte ens boka om sina semesterplaner. För bråttom, för hastigt.
En livstid av väntan – och ändå kom det för plötsligt.
Höll på att ge upp drömmen
Vid ett tillfälle förra säsongen, efter att sonen Cooper föddes, övervägde Shine att lägga skridskorna på hyllan. Spelschemat i AHL är krävande för en småbarnspappa som förvisso tjänar helt okej med pengar, men på intet sätt livsomvälvande summor likt spelarna under kontrakt med Red Wings kan tjäna. Han ville dock att hans son skulle få se honom spela hockey, så han valde att fortsätta.
Tur var väl det.
När Shine skrinnade in på isen i Little Caesars Arena under natten till tisdag gjorde han det som en NHL-spelare. 31 år gammal, i sin hemstads lag framför vänner och familj. Framför Cooper. Ett sådant där ögonblick som omedelbart stämplas som overkligt, som något ett filmmanus hade avvisat för att det kändes för uppenbart uppgjort.
Red Wings äldste debutant sedan 1977
Detroit vann matchen mot Los Angeles med 5–2. Shine spelade strax under tio minuters istid och efter debuten stod han där nyss uppvaknad ur en dröm han knappt vågat ha.
– Jag kan inte tro det… Att få vara här i dag, det är… Det är bara otroligt, sade Shine efter 5–2-segern.
– När man är en kille från Detroit är det här någonting du drömmer om. Kanske låtsas man att man spelar i Red Wings när man är yngre. Men att få göra det på riktigt, i en riktig match, och att få vara här är något jag kommer att hålla kärt för alltid.
Shine blev den äldste NHL-debutanten sedan Jevgenij Medvedev debuterade i NHL med Philadelphia som 33-åring och Red Wings äldste NHL-debutant sedan 1977.
– Han har varit uthållig, sade Detroits tränare Todd McLellan efter segern mot Los Angeles.
– Jag är säker på att det har funnits ögonblick där han tittat sig själv i spegeln och frågat sig: ”Vad fan håller jag på med?”. Men han har hållit fast vid det och blir nu belönad för det.
Bevisat att det aldrig är för sent
Det är lätt att vara cynisk. Att kalla Dominik Shine för en bricka i ett lönetaksspel, en pragmatisk lösning för ett lag som behövde en kropp på isen som den här gången gick att sminka över med en häftig feelgood-historia. Om en vecka kan han vara tillbaka i Grand Rapids utan att någonsin bli uppkallad till NHL igen.
Chansen, eller risken om man så vill, är nog större att det blir så än att det inte blir så.
Detta till trots så kommer aldrig någon kunna ta ifrån Shine att han gick hela vägen och förverkligade sina drömmar.
Samtidigt som 31-åringen skrinnade av isen efter sin NHL-debut spelades traditionsenligt Red Wings segerlåt ”Don’t Stop Believin’” i högtalarna i Little Caesar Arena. Ganska passande, för en spelare som aldrig gett upp drömmen, aldrig slutat tro, och nu bevisat att det aldrig är för sent att förverkliga sina drömmar.
