- Var intresserade för ett år sedan - går Stanley Cup-utmanaren all-in nu?
- Från en svenskklubb till en annan?
- Kan återförena hela Djurgårdskedjan.
- Osexigast i ligan - behöver en storstjärna.
- Kan svenske JVM-hjälten gå i motsatt riktning?
- Då kan uppstickarlaget gå från dark horse till legitim utmanare.
För bara ett par år sedan var det knappast någon som såg att Vancouver Canucks skulle vara där man är idag. Men på senare år har man trejdat iväg storstjärnor som Quinn Hughes, Bo Horvat och J.T Miller. Av den stomme som skulle bära Canucks i många år är egentligen bara Thatcher Demko och Elias Pettersson kvar. Och frågan är hur länge den sistnämnde kommer vara en Vancouver Canucks-spelare.
Pettersson nämns nu återigen i trejdrykten. Vi var många som nog trodde att de skulle dö ut i samband med att hans fullständiga no movement-klausul tickade in första juli. Den klausulen innebär att Pettersson själv måste godkänna en övergång, en nedskickning till AHL (inte för att det är aktuellt, men ni fattar) med mera. Det, i kombination med att han sitter på ett av NHL:s allra tyngsta kontrakt, gör att en trejd inte kommer vara helt enkel att få ihop för Patrik Allvin och Jim Rutherford på Vancouvers kansli. Klausulen och kontraktet gör att Pettersson inte bara har ett positivt värde, i alla fall inte så länge han är en bit bakom de bästa i världen. Det finns helt enkelt väldigt många faktorer att väga in, både för Canucks och för klubben som eventuellt ska värva honom.
Det krävs alltså ett löneutrymme, det krävs att Elias Pettersson vill till klubben i fråga - och det krävs såklart en hel del intressanta saker av värde som ska gå i motsatt riktning. Om vi tar Quinn Hughes-trejden som skedde för några veckor sedan var det just det som gjorde att den affären kunde bli av. Minnesotas GM Bill Guerin hörde kort och gott av sig med ett paket med ett enormt värde, och det sägs att Canucks accepterade det utan att ens förhandla. Så mycket värde fanns det i Wilds paket.
Elias Pettersson är såklart inte värd lika mycket tillgångar som Hughes, med tanke på att han inte är den offensiva faktorn han en gång var, men det kommer ändå krävas en hel del för att byta till sig honom.
Här listar jag sex klubbar som har lönetaksutrymmet och kanske också tillgångarna för att trejda till sig svensken.
{{ PAYWALL LIMIT }}
Buffalo Sabres
Chansen att Elias Pettersson ska avsäga sig sin no movement-klausul för att flytta till just Buffalo får väl anses vara ganska liten. Det är en klubb som på många sätt påminner om Vancouver i att de har haft många duktiga spelare som de trejdat bort innan det riktigt lyft för laget, att de bytt extremt mycket folk på ledande positioner och att det är en fanskara som börjar få nog av det som pågår. Buffalo är den östra konferensens motsvarighet till Vancouver - fast upphöjt till tio. Sabres har inte gått till slutspel sedan 2011. Och det är en tråkigare stad att bo i än Vancouver. Hit flyttar nog bara Elias Pettersson om han verkligen skulle vara desperat efter ett miljöombyte.
Vad talar för en flytt till Buffalo då? Jag pekar trots allt ut dem som en av de sex troligaste klubbarna för "EP40". Det finns några faktorer:
- Det finns saker att trejda bort. Inte med samma tyngd som Minnesota i Quinn Hughes-trejden, men något åt det hållet. Fast i miniformat. Då fick Vancouver Liam Öhgren - nu kan de få hans gamla radarpartner Noah Östlund. Då skulle hela den gamla Djurgårdskedjan med de båda och Lekkerimäki återförenas igen. Utöver det finns både Bowen Byram och Owen Power som två potentiella trejdbara spelare med högt trejdvärde. Även Jiri Kulich och Josh Doan skulle kunna vara spelare som hoppar med i ett sådant paket.
- Behovet av en förstecenter. Just nu har man Tage Thompson och Josh Norris som sina toppcentrar, och det är för all del bra eller till och med riktigt bra spelare, men Thompson skulle lika gärna kunna gå på en kant intill Pettersson eller Norris. Då skulle Sabres topp-sexa se riktigt bra ut. För jag tror man behöver inse att Jiri Kulich inte kommer bli en förstecenter.
- Buffalo behöver en riktig stjärntrejd - där de trejdar till sig en spelare. De har varit inblandade i många stora övergångar, men då är det Sabres som släppt spelare. Jack Eichel är såklart det främsta exemplet. Men det finns fler. De skulle behöva något positivt. Något som visar att de har lite ambitioner,
- Det finns trots allt spännande delar i Sabres lagbygge. De har många bra spelare, många spelare som är på väg in i sin prime eller är mitt i den. Skulle Elias Pettersson flytta dit och bli en 90-100-poängsspelare, då skulle Sabres bli ett slutspelslag igen.
Foto: [Bildbyrån]
Carolina Hurricanes
Carolina Hurricanes nämns nästan alltid när stora spelare är på marknaden. Vi minns ju hur det lät under åren William Nylander var på väg att trejdas, exempelvis. Så sent som vid trade deadline förra året var också Mitch Marner högaktuell för Hurricanes. Men den trejden stoppades av Marner själv.
De har också varit ganska aggressiva och lyckats med ett par stora trejder, som exempelvis när de bytte till sig Jake Guentzel häromåret och förstås Mikko Rantanen förra säsongen. Det blev som bekant ett dunderfiasko, men där visade man i alla fall att de inte är rädda för att hugga när rätt spelare dyker upp. Elias Pettersson skulle kunna vara rätt spelare.
Han och Carolina har nämnts i samma andetag tidigare. Bland annat uppges de varit i långt gångna diskussioner om Pettersson innan de trejdade till sig Rantanen i stället.
Rent sportsligt finns det mycket som säger att "Canes" skulle vara ett av de bästa alternativen för Elias Pettersson. Dels är det ett välmående och välcoachat lag, som har rätt personer på rätt plats både i laget och på bänken. Och på kansliet. Dessutom tycker jag det kan finnas ett behov av en spelare av Petterssons kaliber. Som vanligt har man inte den där offensiva superproduktionen från speciellt många spelare, utan man lever på tvåvägsspelare. Och där skulle Elias passa in. Han skulle kunna ta andracenterrollen, bakom Sebastian Aho, från Logan Stankoven. Han är förvisso en bra spelare men ändå är nivån under Pettersson. Stankoven skulle då kunna gå ut på en kant. I så fall har Carolina en finfin spets och bredd, både på center- och ytterforwardspositionen.
Carolina är en stekhet Stanley Cup-utmanare redan nu, men är egentligen bara en riktigt bra spelare ifrån att rent av kunna bli favorit i den östra konferensen.
Foto: [Bildbyrån]
Detroit Red Wings
Detroit är kanske den klubb som kittlar allra mest för mig personligen. Dels med tanke på den historik av svenska spelare som finns i Red Wings, men också om vi ser till vad Pettersson skulle kunna betyda - och vad Vancouver skulle kunna få i utbyte.
Vancouvers GM Patrik Allvin älskar som bekant svenska spelare och i Red Wings finns en hel drös blågula spelare på väg uppåt som skulle kunna vara en del av en sådan trejd. Detroit har dessutom löneutrymmet för att få in Pettersson i laget, och det finns också en tydlig lucka på centerpositionen nu när Marco Kasper inte riktigt tagit de kliven som man hade förväntat sig.
Med Elias Pettersson in i laget skulle han och Dylan Larkin kunna avlasta varandra. Larkin gör en kanonsäsong men det är klart han skulle må bra av att få in svensken som andracenter, eller "delad förstacenter" om ni så vill. Nu har man Andrew Copp eller J.T. Compher som andracenter och de är såklart inte nära Elias Pettersons nivå. Med tanke på de steg som Detroit tagit tror jag också det skulle vara en lösning som Pettersson själv skulle säga ja till.
Det som talar emot detta är väl att Red Wings då skulle behöva ge upp en hel del av den talang de trots allt samlat på sig på senare år, som hjälpt dem ta dessa steg som man tagit till den här säsongen. Å andra sidan skulle Elias Pettersson definitivt göra dem bättre här och nu, och man skulle definitivt få ett stopp på den nio år långa slutspeltorkan om man tog in honom.
Här finns egentligen allt för att lösa en trejd: Löneutrymme, tillgångar att gå åt andra hållet, en stor möjlighet till att Pettersson själv skulle säga ja.
New York Islanders
Det har under en längre tid mumlats om att New York Islanders vill ha Elias och det är lätt att förstå varför. Mat Barzal är återigen alldeles för ensam när det gäller produktionen, och även om Pettersson är en bit ifrån att vara den 100-poängsspelare han var för några år sedan skulle han ändå hjälpa lagets offensiv. Han skulle gå rakt in och vara en av lagets bästa spelare.
Dessutom får han återförenas med Bo Horvat.
Problemet för Islanders är väl att det inte finns speciellt mycket hett att skicka i motsatt riktning. Det skulle behöva bli några draftval och sen några "okej" spelare (kvantitet över kvalitet) i stil med Simon Holmström, Emil Heineman, och så vidare. Kanske Calum Ritchie, som är förstaårssenior och har visat upp helt okej kvalitéer på NHL-nivå. Jag kan också tänka mig att backen Alexander Romanov skulle kunna gå åt motsatt håll. Men jämför vi med de andra lagen i den här genomgången har Islanders minst tillgångar att ge upp, åtminstone bland de som är NHL-redo här och nu.
I organisationen, om Vancouver går in i en full rebuild och har lite extra tålamod, finns dock spelare som Victor Eklund, Kashawn Aitcheson, Marcus Gidlöf och Isaiah George. Det är spelare som definitivt skulle höja värdet på trejden och kunna hjälpa till att generera en spelare som Elias Pettersson.
Något som också talar för en trejd är att Islanders ligger på en fin slutspelsplats just nu, så det är inte omöjligt att Pettersson skulle acceptera en trejd till Islanders. Det skadar ju heller inte att få bo i New York.
Foto: [Bildbyrån]
Seattle Kraken
Seattle Kraken har varit NHL:s kanske mest anonyma lag sedan de anslöt till ligan. De har valt en helt motsatt strategi än Vegas, som varit aggressiva och velat ha in så gott som varenda stjärna som funnits på marknaden. Seattle Kraken gnuggar på med Matty Beniers, Jordan Eberle och Jared McCann som sina största offensiva stjärnor. Det mest spektakulära Kraken gjort, förutom att man draftat några spännande spelare, är väl värvningen av Brandon Montour. Så det vore lite "out of character" att plötsligt plocka in Elias Pettersson.
Men det vore logiskt på så många sätt.
Nu går de med Matty Beniers som förstacenter och han gör det bra. Jag har sett lite statistiska genomgångar som visar att han är en av NHL:s bästa defensiva centrar, men han är nog inte en legitim förstacenter i NHL över tid. Ska Seattle bli något mer än det mellanmjölkslag de är nu, ett lag som ligger och dansar kring slutspelsstrecket och i bästa fall kan vinna en runda, så behövs det något mer. Varför inte Elias Pettersson? Det skulle också skapa en hausse kring Kraken som saknats lite sen de kom in i ligan.
Det finns också hyfsade tillgångar att trejda bort. Shane Wright och Berkly Catton, exempelvis. Nere i AHL finns spännande ynglingar som Jagger Firkus, Oscar Fisker Mölgaard och Eduard Sale. Kraken skulle utan problem kunna släppa någon eller par av dem och ändå ha en fin talangbank. Däremot måste ju Kraken ställa sig frågan om Pettersson är tillräcklig för att ta dem ifrån ett potentiellt slutspelslag till en legitim utmanare. Å andra sidan måste de ju någon gång försöka få in en riktig stjärna.
Något som talar emot en flytt till Kraken är såklart den rivalitet som finns mellan de båda städerna, eftersom de ligger precis på varsin sida landsgränsen och knappast vill göra affärer med varandra i onödan.
Foto: [Maddy Grassy/AP/Alamy]
Utah Mammoth
Det sista laget jag vill kika på är Utah Mammoth. Sedan ägarbytet har Utah visat en tendens kring att vara aggressiva på marknaden för att höja hockeyintresset, inte minst genom att trejda till sig Michail Sergatjov och J.J. Peterka. Förra gången Pettersson var ett hett namn i ryktesväg var Mammoth också en av de klubbar som uppgavs vara intresserade av den svenske stjärnan.
Utah har löneutrymme och de har också en del tillgångar som skulle kunna gå i motsatt riktning. Jag tänker på Barrett Hayton, Daniil But, kanske Sean Durzi. Spelare som har tunga roller i Mammoth - men som ändå skulle vara värda att offra för Elias Pettersson.
Med Pettersson i laget skulle Mammoth kunna ha en topp-sexa med honom, Logan Cooley, Clayton Keller, JJ Peterka, Nick Schmaltz och Dylan Guenther. Och då har jag alltså inte ens räknat med Hayton eller But som jag gissar skulle behöva trejdas i så fall. Det är en topp-sexa som skulle stå sig väldigt bra i NHL.
Det som talar emot den här trejden är väl att Mammoth kommunicerat att Cooleys kontrakt på tio miljoner dollar per år fram till 2034 skulle vara något sorts internt lönetak. Eftersom Pettersson tjänar drygt elva miljoner dollar per år skulle den tanken falla. Men det kanske det kan vara värt.
Elias Pettersson i ett ungt och hungrigt Utah, som spelar en kul ishockey och sakta men säkert närmar sig en "dark horse"-status i NHL...det är en tanke som lockar.
Source: Elias Pettersson @ Elite Prospects
