Det sägs i dessa tider att man ska lyssna på experterna, men det kan ju vara förvirrande nog eftersom de sällan är överens. Vi i media kallas ofta ”så kallade experter” och det är ju samma sak med oss, inte ens i en så till synes basal disciplin som ishockey är vi överens. Jag har aldrig utgivit mig för att vara expert i något ämne, om smittspridning och sjukvård kan jag verkligen ingenting. Men jag kan lite grann om ekonomi och ännu lite mer om ishockey, så ni får hålla till godo med det.
Just nu tycks sport vara en futtig bisak, men vi ska inte bortse ifrån det välbefinnande sporten skänker till miljarder människor världen över i svåra tider. Just för mig personligen är det hela min försörjning, men det är faktiskt inte heller en obetydlig del av ekonomin. Enligt siffror från Businesswire beräknades den globala sportmarknaden omsätta omkring 500 miljarder dollar under 2019. Det är i nivå med hela Sveriges bruttonationalprodukt, alltså det totala värdet av ALLA varor och tjänster som produceras i ett helt land under ett år. Lite förenklat: av de här intäkterna beräknas cirka 57 procent komma från åskådarsport och resten är alltså från faktiskt sportutövande.
Men för att förstå vidden av en idrottsvärld i total träda måste vi också se den besöksnäring som sporten drar med sig till lokala företag inom transporter, hotell, restaurang och handel. Hur många hamburgare och stora stark säljer din lokala sportbar i samband med en landskamp i fotboll, och hur många människor har ett arbete i kök och servis just den måndagskvällen av den enkla anledningen att människor vill samlas för att se på sport? Desktop ad in article Mobile ad in article
VIRUSET STYR BÅTEN
Det här är ett elände i Örnsköldsvik och Jönköping – men betänk då att städer som New York, San Francisco, Chicago, Boston, Berlin, Barcelona, Rom, Milano och London inte bara har en helt tom idrottskalender att slåss med – flera hundra miljoner människor i de här städerna får just nu inte ens lämna hemmet. Jag vågar inte ens tänka på det.
Finns det någon horisont? Nej. Det är viruset som styr båten just nu. Från politiskt håll blir åtgärderna mer och mer surrealistiska och även utdragna. Nederländerna förbjöd idag alla organiserade evenemang för fler än två personer fram till den 1 juni.
Oavsett vilka beslut som fattas: redan inom några veckor blir det politiskt svårare att försvara såväl nya som rådande åtgärder i takt med att ekonomin havererar. Här borta påpekade President Trump under måndagens presskonferens att botemedlet inte får bli värre än problemet och pekade återigen på de ”15 days to stop the spread” som använts för att skapa horisont och acceptans från den amerikanska befolkningen. Hur man än värderar hans uttalande om att USA snart ska öppna igen – det kom oväntat och står i kontrast till vad många andra ledare inom och utanför landet just nu signalerar – liksom hans skötsel av sitt ämbete i övrigt, så är det ofrånkomligt att politiska ledare över hela världen snart också tvingas utvärdera hur annat än ekonomi påverkas framöver. Desktop ad in article Mobile ad in article
Till exempel säkerhetsläget.
Att vi sitter på Twitter och är snälla och förnuftiga och peppar varandra att stanna hemma är bra och vackert på alla sätt, men det stoppar nog inte plundringarna och protesterna där ute i den riktiga världen när mestadels fullt friska människor förlorat sina pengar, sin framtid och inte minst sin frihet.
Donald Trump.Foto: Bildbyrån/Joel Marklund
ÖVEROPTIMISM?
Men låt oss istället ägna resten av denna text åt att utifrån nuvarande världsläge blicka framåt inom en enda lite snäv nisch, den som rent yrkesmässigt är mitt primära fokus: NHL.
I Europa har samtliga ligor avslutat sina säsonger utan mästare och alla VM är inställda, men NHL håller fortsatt hoppet vid liv om att kunna genomföra sitt slutspel. I går höll NHL Board of Governors ett möte där kontentan blev att man fortfarande håller alla avenyer öppna för att kunna avsluta säsongen med någon form av slutspelshockey.
Överoptimistiskt? Världsfrånvänt? Makabert?
Det vet vi inte. Men jag vet att en hel hockeyvärld håller sina tummar lika hårt som Gary Bettman och Bill Daly och klubbarnas tiotusentals löntagare.
Kommer det att gå? Desktop ad in article Mobile ad in article
Det finns, milt sagt, en del saker som talar emot.
NHL har inte bara ett enskilt lands regelverk att förhålla sig till. De verkar i två grannländer som plötsligt i praktiken har inreseförbud för varandras medborgare. Därtill påverkas varje enskild klubb av lokala beslut i de provinser och delstater där de verkar. Man tänker ofta på USA och Kanada som enskilda länder på samma sätt som Sverige, men så enkelt är det inte riktigt. Bortom nationella åtgärder sätter stater och provinser sina egna regler betydligt mer långtgående än vi är vana vid i Sverige.
Det gör logistiken svårnavigerad och framtiden oviss. Idag bestämde till exempel delstaten Florida att personer som flyger in från New York måste sitta i karantän i två veckor, eftersom så många New Yorkers började fly hit så snart restriktionerna där slog till. Några veckor till med olika lapptäcken av lokala regler och det blir snart omöjligt att bestämma något alls. Desktop ad in article Mobile ad in article
När jag skriver detta har Michigan nyss utfärdat utegångsförbud i tre veckor, vilket innebär att nio amerikanska delstater nu har sådana regler. När ni läser detta kan det vara betydligt fler. Utvecklingen har gått rejält utför i NHL-klubbarnas närmiljöer sedan ligan satte hockey på vänt för knappt två veckor sedan. På vissa håll går det mycket fortare än på andra. New York, Kalifornien och delstaten Washington är de värsta oroshärdarna just nu. Kanadas problem är växande. Här i Florida menar många att katastrofen är på väg med stormsteg eftersom restriktioner infördes så sent och sporadiskt.
Toyota Plaza utanför Rogers Arena i Vancouver ekar tomt.Foto: Anne-Marie Sorvin-USA TODAY Sports
MATCHER PÅ NEUTRAL PLAN?
Att det ska spelas NHL-hockey i New York, Boston eller Toronto redan i slutet av maj känns just nu väldigt fjärran. Och även om några av NHL-städerna har fått stopp på utbrotten och lyckats återgå till mer normala förhållanden framåt mitten av maj så kan jag inte se att så skulle vara fallet i samtliga av de 16 till 24 städer som beroende på slutspelsmodell skulle förväntas husera ett entourage av hockeyspelare, funktionärer, media och i någon form säkert också publik.
När NHL kommer igång med ett slutspel lär det finnas klubbar som av hänsyn till lokala regler kan tvingas spela matcher på neutral plan, och jag håller det inte heller för otroligt att NHL skulle tvingas lösa detta genom att samla alla klubbarna för ett turneringsliknande slutspel på ett fåtal utvalda och hyfsat närliggande ställen, ungefär som en VM-turnering eller ett March Madness, där de vet att de kan genomföra arrangemang med minimal mängd av transporter mellan delstater och de båda länderna.
"Ingen riktig Stanley Cup”, menar nog många då. Desktop ad in article Mobile ad in article
Publik? Jag tror åtminstone inte att vi ska hoppas på några folkhav med 20 000 åskådare ens om NHL skulle ha full välsignelse för detta i rådande lagar. Dels finns det en moralisk aspekt på allt, och dels vore det en rätt tung varumärkeskris att lösa om en hockeysupportrar börjar hamna på intensiven i stora drivor för att NHL som första sportliga valt att gå i bräschen för att slå upp portarna igen.
Men så: till det positiva. Desktop ad in article Mobile ad in article
BROMSANDE EFFEKT
Redan nu har kraftiga smittskyddsåtgärder vidtagits på många håll, även bortom utegångsförbud och politiska beslut. Även om antalet smittade och döda växer i hög takt kommer den senaste tidens alla tvättade händer och avbrutna folksamlingar få effekt. Jag vet att det fortfarande åks på after ski och hånglas på nattklubbar på sina håll i världen, men världen bromsade rejält redan med flygtrafiken. Den dramatiska minskning av social samvaro vi sett hos en övervägande majoritet av mänskligheten den senaste tiden gör naturligtvis en stor skillnad jämfört med hur vi levde för en månad sedan när de smittutbrott som idag skördar dödsoffer på många håll skedde.
Kina och Sydkorea var i nödläge under hela februari månad, men har enligt uppgifter lyckats återta kontrollen och är på väg tillbaka mot en mer normal vardag. I Sverige har vi fortfarande låg procentuell dödlighet trots mer modesta insatser än övriga Europa, och detsamma verkar åtminstone just nu vara fallet i en del nordamerikanska regioner.
Kanske är den antågande sommarvärmen något som minskar spridningen, precis som med besläktade virusformer? Det finns en del som talar för det. Desktop ad in article Mobile ad in article
Därtill finns hopp (jag säger hopp) om att kommersiellt tillgängliga mediciner mot malaria och bakterieinfektioner kan visa sig fungera för att lindra de dödliga symptom som är skälet till att det här viruset inte seglar förbi som en vanlig influensa, en sjukdom som bara i USA smittar uppemot en sjättedel av befolkningen och tar livet av många tiotusentals amerikaner varje år. I delstaten New York inleds försök i större skala med dessa läkemedel redan nu under tisdagen. Kan vården den vägen få bukt med de värsta lunginflammationer som driver behoven av intensivvårdsplatser är det naturligtvis en otrolig game changer. Ett långskott, men det penicillin som räddat miljarder människoliv det senaste seklet uppfanns ju faktiskt lite av en slump. Mögel, liksom. Vilken grej.
Det finns några halmstrån här och var. Vi gör klokt i att liksom NHL greppa dem och bevara hoppet. Det här KAN inte fortsätta hur länge som helst.
Får Oskar Sundqvist ens chansen att försvara Stanley Cup under 2020?Foto: Fred Kfoury III/Icon Sportswire
MÅLET: RÄDDA NÄSTA SÄSONG
Det vi hör från insiders är att den absolut största prioriteringen för NHL just nu ändå är att inte göra åverkan på nästa säsong. Den ska bli 82 matcher lång och spelas som vanligt även om den tvingas börja något senare. Alla former av spel före nästa säsongs inledning är en bonus, men fortfarande något att sträva mot och hoppas på.
NHL blickar i så fall mot ett startdatum för Stanley Cup-slutspelet i slutet av maj eller mest troligt i början av juni och spel i två hela månader framåt är då att vänta. Fullt genomförbart, tror jag. Den vägen skulle en absolut majoritet av spelarna ändå kunna få sina tre månader långa sommaruppehåll. Även under normala slutspel är 23 av 31 lag på semester efter ungefär två veckor. Desktop ad in article Mobile ad in article
Det finns utmaningar både vad gäller kontrakt och logistik, såklart. Men jag tror inte att varken spelarfacket eller ligan räds att spela hockey en bit in i augusti. Om vi helt bortser från det sportsliga vill spelarna göra vad de kan för att rädda intäkterna från ett lukrativt slutspel. De spelare som kliver ut på isen för att spela om Stanley Cup har också plötsligt fått denna ofrivilliga paus på sig att läka grundseriens många skavanker och skador som annars tejpas och sprejas så här års.
Från ligans horisont finns också en unik möjlighet för NHL att stå i händelsernas centrum, för en gångs skull. Med fotbolls-EM redan struket och OS sannolikt på väg att flyttas eller ställas in skulle NHL kunna nå en stor och törstande global sportpublik under sommarmånaderna, som förutom baseball är ganska glesa på sport innan NFL och collegesporterna drar igång i slutet av augusti. Desktop ad in article Mobile ad in article
Därtill finns komponenten med onlinebetting, en bransch som precis har börjat legaliseras över hela USA men som för tillfället står så gott som helt still i hela världen. NHL har i ett tidigt skede tagit en progressiv approach för att skapa innehåll och samarbeten med olika aktörer och på sikt blir detta en enorm intäktskälla för ligan. Rimligen finns en rejält uppdämd efterfrågan och ett dugligt reservkapital i branschen efter månader av inställda matcher, och NHL skulle få draghjälp i reklamkampanjer över hela världen.
Hur sammanfattar vi det här? Ungefär som vi sammanfattar det mesta i våra liv just nu. Vi vet ingenting, men om vi slutar jobba, tänka, drömma, vilja, leta lösningar, hoppas – ja då kan vi lika gärna dela ut Stanley Cup och alla andra mästerskap till det här förbannade viruset.
