SHL har satt sig själva i skiten
Krönikor

SHL har satt sig själva i skiten

Publicerad 01 mars 2021 12:30 | Senast redigerad 05 mars 2021 19:27
Debatten om att stänga SHL för nedflyttning den här säsongen har fått nytt liv de senaste två veckorna. Anledningen till det är att tre av de fem bottenklubbarna haft nya coronautbrott och att de både tvingats pausa verksamheten och skjuta upp matcher.
Går det att tycka att SHL borde ha stängts för nedflyttning redan i höstas, men samtidigt ha svårt att tycka synd om de klubbar som riskerar att åka ur? Absolut. Men grundproblemet skapades av SHL-klubbarna själva redan för flera år sedan.

Oskarshamn vidhåller sin linje om att man inte ska stänga SHL. I alla fall inte som läget är nu. HV71, Malmö, Linköping och Brynäs har en annan uppfattning, som bekant. Ett par av klubbarna var inne på den lösningen redan i höstas, medan någon annan främst börjat bli högljudd i frågan mot slutet. Personligen har jag hela tiden varit inne på att man nog borde stänga för nedflyttning den här säsongen, av sportsliga skäl, men att det bara blir tramsigt om den ekonomiska frågan diskuteras. Att stänga en liga av ekonomiska skäl är helt uppåt väggarna, om du frågar mig. Speciellt med tanke på att klubbarna själva dragit på sig kopiöst med kostnader under säsongen, trots att de visste om förutsättningarna. 

Samtidigt är ju grunden till SHL-klubbarnas panik just den ekonomiska frågan. De lag som åkte ur allsvenskan i fotboll, som också spelade hela sin säsong utan publik, höll humöret någorlunda uppe ändå. Och anledningen är såklart att den ekonomiska klyftan mellan att ligga i botten av allsvenskan och toppen av Superettan av sin natur inte behöver vara så stor.

Ni förstår själva åt vilket håll den här texten är på väg. Den kommer handla om TV-avtalet.

Jag har faktiskt haft ganska svårt för de som högljutt klagat på hur orättvist det är att det hockeyallsvenska TV-avtalet är så svagt förhandlat,  medan SHL-klubbarna i mångt och mycket bygger upp sina verksamheter baserat på sitt avtal med C More. Jag har liksom känt att det inte är SHL-klubbarnas bekymmer att fundera på de usla ekonomiska förutsättningarna som finns i divisionen under. Där har jag nog varit naiv. Men med det kvalsystem som nu finns, där ett lag garanterat åker ur, går det inte längre att bortse ifrån vilka katastrofala konsekvenser det kan få om en klubb åker ur och blir av med SHL:s lukrativa avtal med C More. Problemet är ju bara att det är ganska svårt att tycka synd om SHL-klubbarna där. Faktum är att man satt sig själva i skiten. 

Rejält.

Det är som att 12 av SHL:s 14 klubbar (jag räknar bort Leksand och Oskarshamn som är nya i ligan) sett sig som odödliga. Det verkar som att de sett sig som lag som aldrig ens skulle behöva fundera på att åka ur, och konsekvenserna det skulle få. Att det kanske skulle finnas en poäng i att faktiskt till och med vara lite solidariska mot de allsvenska klubbarna, på samma sätt som man är det mot exempelvis SDHL som man ju "donerar" en del pengar till årligen.

SHL har sett HockeyAllsvenskan som en konkurrerande liga, samtidigt som man sett dem som en farmarliga. Problemet är bara att det finns en motsättning där. SHL hade mått betydligt bättre om man faktiskt insåg att det finns en poäng också i att ha ett tydligare samarbete med HockeyAllsvenskan. Att se till att båda ligorna åtminstone spelar på samma planhalva. 

Att faktiskt inse att det nog är bra med två välmående proffsligor, och att de skulle ha ett gemensamt mål om att må bra. Båda två.

Då hade SHL-klubbarna som nu är i botten av tabellen inte känt att hela verksamheten riskerades om de åkte ur ligan. 

Men. Det går att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Jag tycker ändå synd om de lag som riskerar att åka ur just den här säsongen. Just den säsongen då sponsorer dragit sig ur, då de spelat en hel säsong utan publik, och att det sammanfaller just den säsong då ligan får ett nytt kvalsystem och ett lag är garanterade att åka ur. Samtidigt blir jag less på den raljanta tonen på sociala medier, där folk har oerhört svårt att känna medlidande över de klubbar som är i botten och som ropar på stängd liga.

Ingen har ju undgått att det är lagen i botten av tabellen som är de som ropar på att ligan ska stängas. De får oerhört mycket skit, hån, spott och spä. Men är problemet verkligen bara att bottenlagen tycker det? Är inte problemet också att ingen annan klubbledare höjer rösten och står upp för sina konkurrenter/kollegor? Någonstans är det ju det som sätter fingret på vilken unken liga SHL i mångt och mycket blivit. Alla klubbledare sitter på sina höga hästar och ser ingen poäng i att se om sinna grannars hus, utan bara sitt eget. Ja, lagen är konkurrenter. Men vem vem, om två år kanske det är Skellefteå, Rögle eller Örebro som återigen sitter i skiten. 

Och ingen annan bryr sig.

Tyvärr har SHL satt sig själva i skiten. Och tyvärr ser jag inga som helst tecken på att det kommer förändras till det positiva. Snarare tvärtom.

Att jag varit naiv och inte sett problemen förrän nu, det är en sak. Att SHL:s 14 klubbar inte orkar bry sig om något annat än sitt eget hus, att de inte ser längre fram än sin egen näsa räcker, det är något helt annat. Det kan på sikt till och med bli en fara för svensk ishockey i stort.

I år är det Brynäs, HV och Linköping som sitter i skiten. Vilka är det nästa år?

14 lag - 14 tankar  

Brynäs: Ännu en vecka utan matcher för Brynäs, som först fick tisdagens match uppskjuten på grund av smitta i Växjö och sen lördagens mot Färjestad på grund av smitta i sitt eget lag.

Pust.

Enligt mina uppgifter var det från början bara ett säkert coronafall i truppen, vilket gjorde att träningen ställdes in och sedermera också matchen. Och det var väl en jäkla tur. Annars hade vi återigen hamnat i det läge där ett lag kan smitta ett annat, och så vidare, och så hade hela den karusellen varit igång igen...

Djurgården: Djurgården fortsätter ha det tungt, även om de faktiskt besegrade Frölunda efter förlängning. Men nu kommer oroväckande uppgifter för Djurgårdens del.

Kvällsposten avslöjade under måndagen att laget tappa centern Kalle Östman till Malmö. Jag tror det är ett jättetapp. Förra säsongen var Östman direkt dålig, och jag trodde till och med att man skulle släppa honom. Den här säsongen har han gjort succé. Han såg nästan ut att vara på väg mot en "Sebastian Strandberg-utveckling". Och så tappar man honom till en konkurrent.

Ujujuj.

Ser vi till poäng per spelad minut är Östman bäst i hela Djurgården i fem mot fem (om vi räknar bort Ludvig Hedström och Marc-Andre Gragnani som bara gjort ett par matcher). Östman har gjort 2,08 p/60. Tvåan Sebastian Strandberg 2,03.

Så bra har Östman varit.

Kalle Östman.Kalle Östman.Bildbyrån

Skellefteå: Vi gör ett raskt hopp till Skellefteå. För härifrån hämtar vi nästa Djurgårdsrelaterade nyhet.

Expressen avslöjade i veckan att Robert Ohlsson funderar på ett kontraktsförslag av klubben, och sägs vara sugen på att hoppa på det. Om jag vore Ohlsson skulle jag inte ens fundera. Jag skulle skriva på direkt.

Skellefteå måste vara en oerhört attraktiv klubb för alla SHL-tränare just nu. De har ett grymt spännande lag, en pånyttfödd framåtanda i klubben, och en general manager som känns väldigt trovärdig i sitt jobb.

Jag förstår att Robban har ett bultande Djurgårdshjärta. Jag förstår att han vill bo i Stockholm. Men situationen i Djurgården börjar bli närmast ohållbar nu. Det finns uppenbarligen en fnurra på tråden mellan honom och klubben, eftersom något nytt kontrakt inte är påskrivet, och med tanke på Djurgårdens ekonomiska och sportsliga läge måste det vara extremt svårt att säga nej till ett erbjudande från Skellefteå.

Frölunda/Luleå: Jag nöjer mig med att konstatera följande:

De 15 senaste matcherna är Frölunda och Luleå tolfte och 13:e bäst i SHL. Frölunda snittar 1,07 poäng per match. Luleå 1,0. De är klart sämre än Linköping och Oskarshamn, och en bit efter både HV71 och Brynäs också.

Nu skulle både Roger Rönnberg och "Bulan" Berglund kunna kalla varandras lag för "bottenlag".

Vad fan har hänt?

Färjestad: Jakob Forsbacka-Karlssons förvandling sedan flytten från Växjö är remarkabel. Han får nästan lika lite speltid i Färjestad, men har helt plötsligt fått en produktion han inte hade i Växjö. Han gjorde fem mål på 66 matcher i Lakers, och är redan uppe i fyra på 16 i Färjestad. De fyra målen har kommit i de sex senaste matcherna.

Jag tycker det här spindelnätet från utmärkte Erik Wilderoth säger allt.

HV71: Har ni inte sett C More's reportage med Simon Önerud är det bara att göra det. Att han, mitt i all misär hans klubb upplever, mitt i den ganska massiva kritik han och andra ledande spelare fått, inte tidigare gått ut och pratat om sin cancer är egentligen otroligt.

Han har spelat sig igenom mardrömmen, och inte sagt ett ord om det förrän nu. Fy fan, vilken sten det måste ha varit att bära på.

Linköping: Hugo Ollas kastades in i hetluften när David Rautio och Nicklas Lundström inte var spelbara i torsdags. Jag fick lite "Jacob Markström våren 2008-vibbar" över Ollas debut. Att han i det läget går in och gör den matchen han gör, med hans totala icke-befintliga erfarenhet, är värt allt beröm.

Jag gillar också hur LHC överlag slutit upp som lag under veckan. Det är som att skadorna, framför allt frånvaron på målvakterna i torsdags förstås, gjort gruppen ännu starkare. De har tagit de poäng som behövs för att man inte helt ska kunna räkna ut dem riktigt än.

Imponerande!

Leksand: Leksand har under veckan förlängt kontrakten med Jonas Ahnelöv, Fredrik Forsberg och Carter Camper. Ahnelöv och Forsberg är rimliga förlängningar på alla sätt och vis, men att de lyckas knyta upp Carter Camper känns nästan orimligt.

Det är sjukt imponerande av klubben.

Ser vi på mål+förstaassist i lika styrka är Carter Camper näst bäst i hela SHL med sina 20 poäng. Bara Daniel Zaar är bättre. Han kombinerar det med att dessutom vara näst bäst i hela SHL sett till powerplaypoäng. Även där har han 20 poäng. Bara Linus Klasen är bättre med 23.

SÅ bra är Carter Camper. Så inåthelsike bra är Carter Camper.

Malmö: Grattis till det förnyade SHL-kontraktet, Malmö! Efter den här veckan kan vi slå fast att det nu bara är fyra lag som är där nere i den absoluta botten. Malmö har efter de senaste veckornas formtopp, som gett fem raka segrar, faktiskt "hugg" på Djurgården på niondeplatsen.

Jag såg Redhawks match mot HV71 i lördags och tycker ärligt talat att det var klasskillnad. Jag blev oerhört imponerad över hur snyggt de ändå stängde ned ett HV-lag som vid seger hade dragit ned Malmö i bottenträsket igen.

Visst att man värvat på ganska bra under säsongen, läget är ett helt annat än i höstas, men vi ska inte glömma bort att de allra flesta hade Malmö mellan plats 11-14 i tabellen inför säsongen. Medan andra klubbar är experter på att underprestera har Malmö återigen visat att de nog är bäst i klassen på att maximera ett resultat baserat på sin spelartrupp. Peter Andersson gjorde det under sina fyra år där, och nu tycker jag bannemig att Joakim Fagervall gör samma sak.

Oskarshamn: Jag hade ett intressant samtal med Martin Filander i veckan. Filanders Oskarshamn är återigen i ett knepigt coronaläge, och det börjar bli allt mer kritiskt.

Men intervjun blev läsvärd, tycker jag. Filander är en vettig människa som inte alltid bara bjuder på de traditionella klyschorna, och jag tycker framför allt han satte fingret på en viktig sak:

SHL har varit alldeles för kortsiktiga i sina coronabeslut.

– Det har tagits för kortsiktiga beslut. Ja, det har rent teoretiskt varit spelbart, men jag upplever att man inte tänkt långsiktigt nog, sade han bland annat.

Oskarshamn hade bara ett fall i klubben och tvingades därför åka till Göteborg för att förbereda sig för match mot Frölunda. Den resan var inte direkt jättesmart ur coronahänseende, om man säger så.

– Jag tycker generellt, vis av erfarenheter från tidigare under säsongen, att varken Malmömatchen eller Linköpingsmatchen skulle ha spelats. Nu är det så att om det bara är någon smitta i något lag så bedömer man inte att det är skäl nog för att inte spela. Men min amatöranalys är att vi fått med oss viruset från Malmös bubbla. 

Exakt så var det ju. Att SHL gjorde den typen av misstag i höstas var väl en sak. Att man fortfarande stoppar huvudet i sanden och kör på på samma sätt...det är något helt annat.

Rögle: Anton Bengtsson bara fortsätter imponera. Ett nytt mål i veckan, och nu står han på tolv kassar. Att Rögle sajnade upp honom på längre sikt redan inför säsongen var oerhört smart. Lite i skymundan, i skuggan av Simon Ryfors, har Bengtsson också gått från att vara en pålitlig gnuggare till att ha en offensiv uppsida som verkligen kan göra skillnad i SHL.

Jag tror han kommer ta ytterligare ett kliv under sina kommande år i Rögle.

Växjö: Peter Andersson har haft ett par skadefyllda år, men skrev i veckan på en kontraktsförlängning med Växjö. Trots skadorna är det smart av Lakers att behålla Andersson.

Lite i skymundan är han faktiskt en mycket bra SHL-back. Kollar vi in hans underliggande siffror är det rolig läsning för både honom själv och Växjö:

* Han har aldrig haft en corsi under 52,6 procent.

* Hans relativa corsi är alltid positiv - med marginal.

* Växjö gör generellt mycket mer mål med honom på isen, än man släpper in. Den här säsongen är den siffran 83,3 procent i Anderssons 14 matcher. Han är bäst i hela SHL av det, om vi räknar spelare som fått någorlunda med speltid under säsongen.

Nu håller vi bara tummarna för att det är en skadefri Peter Andersson vi får se nästa säsong.

Peter Andersson är klar för en fortsättning i Växjö.Peter Andersson är klar för en fortsättning i Växjö.Foto: Petter Arivdson/Bildbyrån

Örebro: Enligt tidigare nämnde Erik Wilderoth hade Örebro en game-score på 0,87 i matchen mot Djurgården i tisdags - vilket var lägst i hela SHL den här säsongen. Ändå vann de matchen med 1-0.

Den matchen visade extremt tydligt varför jag, trots Jonas Arntzens genombrott, inte skulle tveka att gå med Jhonas Enroth som förstemålvakt i ett slutspel. Han är en matchvinnarmålvakt, som det så fint heter, och jag är övertygad om att det är han som måste stå om Örebro ska kunna ta sig förbi en kvartsfinal - och utmana om en SM-final.