– Det var där vågskålen slutligen rann över i hans favör...
Lucas Bergman minns tillbaka till ögonblicket då han slutligen förstod att Viktor Arvidsson faktiskt kunde ha en fin framtid i NHL.
– Det var år fyra där när han slutligen fick sitt stora genombrott i SHL. Det var först då alla frågetecken hade suddats ut. Då insåg vi att han kunde bli den spelare vi hade sett tendenser till emellanåt när han hade glänst till.
Men vad är det då för frågetecken Bergman syftar på? Och varför var det först i hans fjärde draft som han blev draftad?
Givetvis var Arvidssons 176 centimeter en av sakerna som fick många scouter att backa. Men den speedige rightaren hade även andra saker som talade emot sig.
– Han var bosatt i juniorlandslaget och hade producerat poäng både där och i sina juniorlag i Skellefteå. Om jag inte missminner mig var vi i Sundsvall och kollade på Småkronorna under en fyrnationsturnering 2011. Han stack ut, ville verkligen göra mål med sin fart och fläkt. Det jag minns från den turneringen är att hela staben pratade om honom som en potentiell andrarunda redan då, säger Lucas Bergman.
– Men sedan började vi se andra sidor av honom som inte gjorde honom lika attraktiv då. Han hade svårt med uthålligheten och balansen. Han kunde vara fantastisk i en period och sedan försvinna helt. Han hade inte motorn för att spela den högenergiska hockey vi ser honom spela i dag. Han fejdade och det fick oss att välja andra spelare.
Viktor Arvidsson i Skellefteå 2012.Foto: Bildbyrån/Nils Jakobsson
KRÄVDES 40 POÄNG FÖR ATT DRAFTAS
Inför draften 2012 återupprepade sig historien. Under säsongen 2011/12 hade han fått några SHL-chanser och skjutit 25 mål i J20 SuperElit.
– Det var samma sak där. Han gjorde en poäng per match i J20, visade speed, mod och teknik – men sedan tog han slut i bytena. Jag hade min beskärda del av samtal med Bert Robertsson i Skellefteå. Bert är en gammal vän som jag växte upp med och någon jag litar på. Han hade mycket bra att säga om Viktor, hur han tävlade och ville bli bäst, säger Bergman.
– Vi pratade återigen om att vi skulle ta honom, men det blev inte så i slutändan. Vi var fortfarande inte helt sålda.
Inför draften 2013 hade Viktor Arvidsson hunnit etablera sig i SHL, vinna SM-guld med Skellefteå efter ett starkt slutspel och dessutom varit en av Juniorkronornas mest tongivande spelare när det blev JVM-silver i ryska Ufa. Men inte heller det räckte.
Det var alltså först 2014 som Nashville Predators slutligen såg att han hade gjort de förbättringar nödvändiga för att satsa på.
– Han gjorde 40 poäng och var med i toppen av slutspelets poängliga. Men framför allt hade han justerat sitt spel. Nu orkade han spela hela byten och hela matcher, han höll sig på benen, dödade utvisningar och producerade. Han gjorde kort och gott allt vi sa att han inte klarade av tidigare, säger Lucas Bergman.
"NU MÅSTE VI TA HONOM!"
2014 gick draften i Philadelphia. Där valdes Viktor Arvidsson som 112:e spelare i fjärde rundan av Nashville Predators.
– Då kände jag: "Nu måste vi ta honom!" Vår chefscout Jeff Kealty och jag pratade om när vi skulle ta honom för att försäkra oss att inte gå miste om honom. Nu hade vi så mycket data på honom och det fanns inga frågetecken kvar, så vi kände att det verkligen var en spelare vi ville ha. Och så blev det lyckligtvis.
Tiden efter draften blev inte lika kul.
– Faktum var att det egentligen var klart att han skulle spela i Skellefteå säsongen därpå, men sedan kom han över på campen på sommaren och dominerade. Coachen Peter Laviolette blev eld och lågor: "Den här killen kan lira!" Klubben ville sajna honom på en gång och då blev det en liten dispyt eftersom Skellefteå ville ha kvar honom. Det blev några tuffa veckor.
Efter hårda förhandlingar och en del hårda ord i media mellan Skellefteå AIK och Arvidssons representanter blev det slutligen klart att forwarden skulle flytta till Nordamerika. Där visar han omedelbart framfötterna.
"HAN GÅR GENOM ELD HELA TIDEN"
– Han åkte över och gjorde 55 poäng på 70 matcher i AHL första året och fick dessutom spela sex NHL-matcher. Då fattade vi att det kunde bli något riktigt bra av det här, säger Lucas Bergman som fick se "hackspetten från Kusmark" börja etablera sig i NHL säsongen därpå.
– Nånstans där under 2015/16 lossnade det. Han gjorde en poäng per match i Milwaukee i AHL och tog sedan för sig mer och mer för varje byte i NHL. Under 2016/17 var han het från dag ett och det tog liksom aldrig slut. Han visade att det fanns kontinuitet i varje byte. Från det att han var etablerad i NHL har han alltid producerat.
Lucas Bergman.Foto: Privat
Vad är det som gör att han har lyckats så bra?
– Om du är i hans storlek måste du ha unika egenskaper för att hamna där han är. Han har farten och förmågan att bryta mönstret en mot en. Men framför allt har han modet, och precis som Patric Hörnqvist lämnar han aldrig något kvar därute. Han går genom eld hela tiden. Det gör att han kan kompensera för de sakerna man inte har som spelare.
Ändå dröjde det väldigt länge innan ni draftade honom...
– Det fanns en anledning till att han inte blev vald de första åren. Det finns alltid ett skede när spelaren gör att det känns bra i maggropen för dig som scout, när du känner "det här är ett bra pick". Med Viktor tog det lite längre tid att övertyga oss, men med facit i hand blev det bra. Till slut kändes det bra i maggropen.
I den här serien har du nu berättat om hur det gick till när ni draftade Patric Hörnqvist, Mattias Ekholm och nu Viktor Arvidsson. Finns det någon mer spelare som du ser tillbaka på och är extra stolt över att ha varit delaktig i att drafta?
– Ja, Roman Josi är speciell. Han är schweizare och hade han inte varit det hade han gått mycket högre i draften än andra rundan (38:e spelare 2008). Vi trejdade oss uppåt i andra rundan för att kunna ta honom där. Det är klart att han är en av dem jag känner mig delaktighet i. Det är ett av valen, tillsammans med de du räknat upp, som har öppnat upp för mig så att jag har fått mer utrymme i vår organisation.
