Okej, det kanske är väl inställsamt att kalla det för att Bill Guerin jobbar med bakbundna händer i Minnesota Wild då det delvis är han själv som satt klubben i den här positionen. Det var dock inte han som såg till att det var här Wild mer eller mindre var tvungna att hamna. För att förstå den prekära sits som Wild satt sig i måste vi backa bandet till sommaren 2012.
Den sommaren skulle Minnesota skicka chockvågor genom ligan när den dåvarande general managern Chuck Fletcher skrev två, med facit i hand, huvudlösa kontrakt med backen Ryan Suter och forwarden Zach Parise.
På den tiden kunde spelare skriva betydligt längre kontrakt än de åtta år som nuvarande kollektivavtal begränsar klubbarna till. Detta nyttjade Wild genom att skriva två identiska 13-årskontrakt med Suter och Parise till ett totalt värde av 196 miljoner dollar värt 98 miljoner dollar vardera.
Ansågs vara grädden på moset
Vid tidpunkten var det enorma affärer för en klubb som Minnesota. Fram tills dess hade klubben fört en ganska anonym tillvaro i NHL under sina elva inledande säsonger i ligan, där de fyra föregående säsongerna innan monsteravtalen med Suter och Parise resulterat i missade slutspel.
Det här var drag som Fletcher behövde göra för att sätta Wild på NHL-kartan på allvar och ägaren Craig Leopold var redo att stå för notan.
Parise var vid tillfället en pålitlig målskytt som säsongerna dessförinnan legat stadigt över 30 mål och dessutom varit lagkapten i New Jersey Devils. Det skadade så klart inte heller att han var en lokal kille från Minneapolis.
Suter, å sin sida, var tillsammans med Shea Weber konkurrenten Nashville Predators stora affischnamn på blålinjen. Parise och Suter ansågs vara grädden på moset av den sommarens free agent-utbud.
Foto: [Jerry Holt/Minneapolis Star Tribune/Alamy]
Svårt att berättiga kostnaden
Med Parise och Suter i laget blev Minnesota förvisso ett stabilt slutspelslag, men något vidare avtryck gjorde man aldrig i kampen om Lord Stanleys pokal.
Parise nådde aldrig konsekvent samma höga höjder i Minnesota som han gjorde i New Jersey. Bortsett från hans första säsong i klubben, den lockout-förkortade säsongen 2012/13, höll han sig aldrig skadefri en hel säsong.
Han var alltjämt en stabil poängmakare och hade även en säsong med över 30 mål, men hur man än vände och vred på det var det svårt att berättiga de över 7,5 miljoner dollar han hade i lönetaksträff under dessa säsonger. Suter kom närmare den nivån man kunde förvänta sig av honom och var en arbetshäst som vissa säsonger snittade över 29 minuters istid per match, även om hans ledaregenskaper på sina håll har ifrågasatts i efterhand.
Med facit i hand var värvningen av Suter en mer lyckad sådan, men inte heller han kunde riktigt rättfärdiga sin höga lön med sitt spel på isen.
När Bill Guerin tog över som general manager efter Chuck Fletcher i augusti 2019 tog han över ett lag som hade slutat sist i Central Division – och Guerin var inte rädd för att förändra saker och ting i Wild. Under sin första säsong gjorde sig Guerin av med huvudtränaren Bruce Boudreau. Hösten 2020 lät han trotjänaren, tillika lagkaptenen, Mikko Koivu lämna klubben som free agent.
Sommaren därpå skulle han fatta beslutet som präglar klubben än i dag.
I mitten av juli 2021 meddelade Minnesota Wild att man köpt ut de återstående fyra åren på både Zach Parise och Ryan Suters kontrakt. Chuck Fletchers stora satsning från sommaren 2012 hade inte slagit rätt och nu skulle Bill Guerin bli den att tvingas betala priset.
Straffavgiften: 14,7 miljoner dollar
När en spelare köps ut från ett kontrakt är det inte så enkelt att spelaren i fråga får en del av, eller hela, sin lön på den återstående tiden på kontraktet. NHL-klubben i fråga, i detta fall Minnesota Wild, drabbas även av straffavgift gentemot lönetaket.
Det är där biten med bakbundna händer kommer in för Bill Guerin och Minnesota Wild. Utköpen av Parise och Suter påverkar Minnesota Wild i allra högsta grad än i dag. Detta då klubbens straffavgift gentemot lönetaket den här säsongen uppgår till hiskeliga 14,7 miljoner dollar.
För den summan skulle klubben med enkelhet få plats med både Jesper Bratt och Adrian Kempe utöver spelarna som redan klämts in under det tajta lönetaket.
Foto: [Carlos Gonzales/Star Tribune/Alamy]
Så medan många av de andra klubbarna kan spendera upp till NHL:s lönetak på 88 miljoner dollar ligger Wilds "verkliga" lönetak på strax över 73 miljoner dollar. Nu är detta i högsta grad självförvållat från Wilds och Guerins sida, då man trots allt inte var tvingade att köpa ut veteranernas kontrakt.
De senaste åren finns exempel på klubbar som härdat ut jobbiga kontrakt. Wild och Guerin valde emellertid att rycka plåstret och ta smällen direkt. Självförvållat eller ej, bakbundna händer är fortfarande bakbundna händer.
Med en lönebudget på drygt 83 procent av de resterande lagen i ligan har Minnesota Wild ändå lyckats vara ett topplag i NHL den här säsongen.
Det gör succén än mer anmärkningsvärd
I skrivande stund placerar sig laget på en andraplats i Central Division med 52 inspelade poäng på 39 matcher. Ser man till NHL:s totaltabell är bara tre lag bättre än Minnesota så här långt denna säsong: Winnipeg Jets, Vegas Golden Knights och Washington Capitals. Den lilla detaljen att Wild alltså bara får spendera drygt fyra femtedelar av lönetaket gör succén så klart än mer anmärkningsvärd.
En stor del av lagets framgångar den här säsongen kan så klart tillskrivas superstjärna Kirill Kaprizov. Den ryske forwarden har varit än mer dominant den här säsongen än vad han var under sin föregående säsong, då han producerade 46 mål och 96 poäng på 75 matcher.
Innan hans nuvarande skada stoppade hans framfart stod han noterad för 23 mål och totalt 50 poäng på sina 34 inledande matcher. Mycket tyder alltjämt på att han kommer att kunna passera 100 poäng med råge denna säsong. Samtidigt har yngre förmågor i form av Marco Rossi och Matt Boldy bidragit med välbehövlig "secondary scoring" för Wild, där 23-åringarna står noterade för 33 respektive 31 poäng vardera.
Även i andra änden av isen har Wild levererat storartat. Anförda av fjolårets succéback Brock Faber, tillsammans med lagkaptenen och härföraren Jared Spurgeon, har Minnesota haft ett av NHL:s bästa försvarsspel i lika styrka. I spel fem-mot-fem har bara två lag släppt in färre mål än Wild den här säsongen och ser man till insläppta mål i lika styrka finns det inget lag som släppt in lika få mål som Wild.
Även målvaktsspelet har varit strålande, med en Filip Gustavsson som studsat tillbaka efter fjolårets motiga säsong och varit en av hela ligans främsta målvakter så här långt.
Hans Goals Saved Above Expected på 17,8 skvallrar också om att han själv stulit några poäng åt Wild den här säsongen.
Foto: [Ellen Schmidt/AP Photo/Alamy]
Närmar sig vändning med lönetakshelvetet
Trots bakbundna händer har Bill Guerin lyckats bygga ett lag som den här säsongen ser ut att kunna vara med och bråka med de övriga topplagen i Central Division. Med spelare som Jesper Wallstedt, Brock Faber, Matt Boldy, Marco Rossi och Liam Öhgren på väg framåt ser framtiden ljus ut – samtidigt som det lönetakshelvete som klubben satt sig i närmar sig vägs ände.
Nästa säsong sjunker straffavgiften markant för Wild, från dagens 14,7 miljoner dollar till betydligt mer hanterliga 1,66 miljoner dollar då årets säsong markerar den sista säsong på Parise och Suters ursprungliga avtal. Samtidigt väntas NHL:s lönetak höjas från 88 miljoner dollar till 92,4 miljoner dollar, vilket för de flesta klubbar innebär en ökning med 4,4 miljoner dollar. För Wild är den verkliga ökningen gentemot lönetaket inte mindre än 17,4 miljoner dollar.
Nära hälften av det nyfunna lönetaksutrymmet kommer att lastas på Faber, som redan skrivit på ett åttaårskontrakt med en lönetaksträff på 8,5 miljoner dollar som börjar gälla från och med nästa säsong. Lägg därtill att även spelare som Marco Rossi och Marat Khusnutdinov kommer att behöva nya avtal, men för första gången sedan sommaren 2012 kommer free agent-marknadens öppning att kännas som julafton för Minnesota Wild, dess lagledning och klubbens supportrar.
Måtte de bara ha lärt sig läxan.
