10. MJÖLBY
Efter många om och men kastades Köping tillslut ut ur Hockeyettan och Mjölby bestämde sig för att tacka ja till den vakanta platsen. Det innebär en spännande utmaning för östgötarna, men samtidig också en ganska jobbig situation.
För visst finns det spelare med Hockeyettan-erfarenhet i truppen. Målvakten Simon Zurawski och rutinerade forwarden David Bremer skulle till exempel inte alls göra bort sig en våning upp. Men allt som allt är det en division 2-trupp Mjölby har på kontrakt och det är samtidigt möjligt att flera måste kliva av för att verkligheten i Hockeyettan inte riktigt funkar med jobb och familj när kravbilden skruvas upp.
Mjölby kommer säkert ta med sig så mycket de kan upp, men samtidigt måste man bygga om och värva en hel del nytt om det ska finnas några förutsättningar att bli slagkraftiga på riktigt. Att snabbt engagera Jens Brändström (som skulle ha tränat Köping) som ny huvudtränare är att betrakta som ett skarpt drag.
9. FALU IF
Det är svårt att vara nykomling i Hockeyettan. Motståndet blir med ens väldigt mycket starkare än i division 2, men den ekonomiska kostymen följer inte följsamt med på samma sätt. Ingen kan lasta Falu IF för att budgetsatsa nu när de slutligen tar klivet tillbaka upp i finrummet, men en budgetsatsning är det man kommer ställa på isen.
Merparten av truppen är spelare som följer med upp från lägre division och som har begränsad erfarenhet av Hockeyettan. Den typen av spelare finns även bland nyförvärven även om en spelare som Emil Johansson, som pryglat in poäng för Arboga i några säsonger känns lite spännande.
På pluskontot noteras rutinerade Patrik Elfsberg som vänder tillbaka till moderklubben efter en lång Hockeyettan-karriär i Borlänge och Hudiksvall, samt backen Filip Hedberg med lång och trogen Hockeyettan-tjänst bakom sig, men de känns lite för ensamma i ett annars väldigt oprövat lagbygge.
8. BORLÄNGE
Oscar Haaraoja får med sina 28 år fyllda betraktas som en riktig farbror i Borlänges laguppställning. I det stora hela är det ett väldigt ungt lag som långvarige tränaren Stefan Gustafsson ska basa över i vinter igen. Det har sina för- och nackdelar. Startsträckan kan bli längre när unga spelare ska hitta sig själva i den tuffa miljön, men om saker faller på plats kan utvecklingen komma ganska snabbt.
Hur det blir för Borlänge kommande säsong återstår att se, men det vore orättvist att ha för höga förväntningar på laget. Många spelare är helt enkelt för oprövade. Det ska dock bli väldigt spännande att se den fortsatta utvecklingen för spelare som backen Adam Bäckehag och forwarden Casper Östberg. Båda har visat att det finns något intressant där under sina tidigare resor med Borlänge.
På målvaktspositionen satsar man vidare på Oliver Norgren och Emil Ranehamn som par. Kontinuitet som mycket väl kan visa sig få riktigt bra utväxling i vinter.
7. FORSHAGA
Det finns några riktigt spännande nyrekryteringar i Forshaga inför kommande säsong. Tränaren Thomas Engman gjorde mycket bra i Mörrum innan det totala kaoset bröt ut i föreningen och han drevs på porten för att spara kronor. Målvakten Andreas Bosson har gjort det starkt i Hudiksvall under flera säsonger, men hamnade lite vid sidan av säsongen som gick. Det är två herrar som säkerligen kommer till Värmland med stor revanschlust. Därtill är den skicklige tekaren, centern Jonathan Ström, ett starkt förvärv som gör ett nytt försök att återvända hemåt och Tobias Björklund är en spetsback.
Utöver dessa fortsätter Forshaga dock att vara ett lag som byggs mycket kring spelare som inte direkt jagats av de större föreningarna i ligan. Unga killar med potential, men som ännu inte har breakat på någon högre nivå. Med rätt ledarskap kan det hända mycket under en säsong, men man måste ha tålamod med det unga gardet. Att det varit en ganska stor spelaromsättning bidrar så klart också till att startsträckan kan bli ganska lång för värmlänningarna.
6. LINDLÖVEN
Spelarförlusterna snackar man inte bort. Genombrottsbacken Elias Lindgren sticker till Vimmerby, centertalangen Johannes Jämsén valde Mariestad och Filip Barklund hamnar i Hockeyallsvenskan med Almtuna. Men ska man vara krass är det mer regel än undantag att Lindlöven tappar sina bästa spelare inför säsongerna. Det brukar bli rätt bra ändå. Sportchefen Tomas Östlund arbetar med en begränsad plånbok, men brukar för det mesta hitta skickliga ersättare.
Den här säsongen heter några av nytillskotten saker som Emil Norberg (viktig spelare från Köping), Lukas Johansson (poängspruta från Skellefteå AIK J20) och Sebastian Falk (med allsvensk erfarenhet från Vita Hästen). Samtidigt har offensivt viktiga pjäser som Tobias Sjökvist och Isak Jonsson valt att stanna kvar.
Spelaromsättningen är lite större än vad som kanske hade varit önskvärt, men i den andra vågskålen finns Jonas Dufåker. Tränaren som blir kvar för femte säsongen i rad och är en garant för kontinuitet i sättet laget spelar sin hockey på.
5. SURAHAMMAR
Det vore väl synd att säga att nyförvärven (bortsett från supersnajpern Lukas Söderlund som återvänder efter ett kort gästspel i Tingsryd) skrämmer slag på omgivningen. Det är några ynglingar från J20 och spelare med några Hockeyettan-säsonger i bagaget som ännu inte riktigt blomstrat. Men å andra sidan behöver laget få in en arbetarmentalitet i laget som saknades ifjol. Det finns en uttalad ambition att bli lite tuffare och det blir man som bekant inte av att värva poängsprutor.
Dessutom finns ganska många skickliga pjäser kvar i laget sedan tidigare. Adam Karlsson och Eric Karlsson är spelare som med rätt omgivning skulle kunna leda en offensiv och Samuel Ander är en lika underskattad som nyttig center. En pjäs med gedigen storlek och bra blick.
På målvaktssidan satsar Surahammar återigen på ett målvaktspar med två spelare som kommer att få gå en jämbördig kamp om speltiden. Den här gången Linus Marcko och Lucas Rheyneuclaudes. Det har varit ett framgångsrecept i Surahallen förr att ha två herrar som verkligen kämpar om speltiden. Allt som allt framstår Surahammars lag inför kommande säsong som lite småspännande.
4. HC DALEN
Första hela säsongen utan Per Gustafsson blir en prövning av stora mått för den lilla klubben från Norrahammar. I åtta säsonger var han verksam som både tränare och sportchef i HC Dalen. När han nu lämnat för en roll som assisterande tränare i sitt hjärtas HV71 innebär det ett ordentligt elddop för Daniel Josefsson. Han har jobbat tight med Gustafsson som assisterande i många år, men måste nu kliva fram som den som ska styra skeppet i rollen som huvudtränare.
Likaså är det en prövning för nye sportchefen Oscar Josefsson som ska försöka bygga vidare på det arv Pelle Gustafsson lämnar efter sig. Än så länge är det ganska tydligt att firma Josefsson och Josefsson inte verkar ha några intentioner att avvika från inslagen linje. De kommer fortsätta bygga kring ett gäng gedigna arbetare med lokal prägel som arbetar hårdare än sina motståndare, inte tvekar att dela ut tjuvsmällar och får ut mer offensiv hockey än vad det ser ut som på det berömda papperet.
Spelarförluster som Anton Johannesson (till Brynäs) och Gustav Salmi Lilja (till Västervik) var svåra att undvika, men att de norska trotjänarbröderna Andreas och Kristian Røykås Marthinsen vänder hem till hemlandet svider säkerligen och även Alex Ek (till Huddinge) och Oscar Malm (lägger av) är kännbara förluster. Allt som allt har HC Dalen ett svagare lag från start kommande säsong än det gäng som avslutade fjolårssäsongen. Men namnen på papperet har visat sig vara ganska sekundära för klubben förr. Att spelskickliga backen Kalle Holm stannar är dock ett viktigt besked.
3. TRANÅS
Det går att titta på Tranås trupp och tänka jösses, det är ju bara arbetare. Den riktiga spetsen saknas och truppen är fylld av spelare med en hög arbetsmoral och kanske inte så mycket mer. Men betänker man att klubben har anlitat Phil Horsky som ny huvudtränare behöver det förmodligen inte vara en nackdel. Tvärtom. Coachen är känd för att vara bra på att svetsa ihop grupper och få ut mycket av lite. Att vara oerhört noggrann och ha en hög kravställning på sina adepter. Han gillar arbetare snarare än extravaganta profiler som fladdrar iväg åt olika håll. Sannolikheten att han ska få ut något riktigt bra av det material Tranås har presenterat är väldigt stor.
Tilltänkt spets är ändå den kanadensiske anfallaren George Diaco som kommer in som ett oskrivet kort med höga förväntningar och förmodligen tänker man sig också att få ut mer av spelare som Markus Ruuskanen och Erik Brissle. De har blixtrat till glimtvis under sin tid i Tranås och hittar de en konsekvent hög nivå är det klart att det finns mycket potential där. Det är ingen superplatt trupp klubbens starke man Stefan Fransson har satt ihop även om det är hög moral och hårt arbete som ska göra den framgångsrik.
Dock bör man ta i beaktande att många av spelarna som länge varit en viktig del av en stomme faller ifrån. Backen Fredrik Lindström lägger av efter åtta raka säsonger i klubben, likaså kastar keepern Victor Johnsson upp utrustningen på hyllan och spetsanfallaren Lukas Isaksson får en allsvensk möjlighet hos Tingsryd. Ytterligare några viktiga stomkuggar kan falla ifrån och det är något Tranås kommer bli tvungna att parera.
2. SKÖVDE
Hur ska skaraborgarna lyckas jaga bort det där spöket som gör att de alltid totalfloppar i Allettan? Well, den här säsongen tycks receptet vara en väldigt bred forwardssida och ett starkt målvaktspar. Samtidigt som rutinerade tränaren Staffan Lundh får jobba vidare med det han påbörjade i vintras och får en gammal bekant i Nico Surenkin vid sin sida.
Offensivt är truppen föredömligt bred och späckad med spelare som om alla pusselbitar faller rätt skulle kunna bli riktigt vassa pjäser. Någon ur nyförvärvstrion Jesper Andersson, Gustav Lindberg och Tommy Lee kommer säkert floppa som tilltänkta poängmakare, men i och med den offensiva bredden är det inte hela världen om de gör det. Laget står inte och faller med några enstaka offensiva spelare. Samma resonemang kan tillämpas på forwards som Josh Laframboise, Jesper Emanuelsson och Lukas Smith. Får de ut mer av den potential som finns där kommer laget flyga, men det är helt okej om de bara fortsätter på samma nivå som tidigare (förutsatt att någon annan verkligen flyger).
Likaså har Skövde haft problem på målvaktssidan i flera år. De har haft spelare som varit bra ibland, men haft problem att upprätthålla en jämn hög nivå över tid. Vilket så klart också haft sin inverkan på ett ganska dassigt försvarsspel mot bättre motstånd. Nu satsar man på två helt nya målvakter. Talangfulle Felix Tengvall och Carl Hjälm som har ett flertal säsonger bakom sig i ligan. Det blir en hälsosam konkurrens där laget kommer gynnas om någon av dem tar ett bastant tag om förstaspaden.
Frågetecknet, eller i alla fall det som framstår som den svaga punkten, just nu är backsidan. Att spetsbacken Adam Thilander stannar är ett stort plus och i Axel Abrahamsson har man en riktigt viktig trotjänare, men i övrigt finns det utrymme för utveckling. Allt som allt ser Skövdes lag dock väldigt intressant ut, men det har vi å andra sidan sagt förr.
1. MARIESTAD
Det finns väl egentligen en enda stor fråga inför kommande säsong: kommer Mariestad kunna hantera att vara tokigt stora favoriter? Historiskt har skaraborgarna gillat att ligga och smyga lite som en potent utmanare bakom de riktigt stora drakarna, men till kommande säsong måste man betrakta sig själva som den stora frontspringaren i Hockeyettan västra.
Delvis för att man får behålla oerhört skickliga spelare som varit en del av en stomme under en längre tid. Spelare som mångsidige Jesper Lindén och backgeneralen Tobias Aronsson för att inte tala om trotjänarna Johan Frick och Lucas Larsson. Därtill stannar även Oscar Tellström, Anton Blomberg och Ludwig Wistén, spelare som kom in ifjol och verkligen bidrog till offensiven. Med andra ord, Bois får behålla det mesta av det bästa.
På ovanstående lista skulle man nästan kunna inkludera Tobias Sandberg, målvakten som efter en tur i Hockeyallsvenskan med Vita Hästen nu återvänder till sitt älskade Mariestad för att fortsätta vara en av ligans främsta sista utposter. På marknaden lyckades sportchefen Carl Johansson dessutom lägga vantarna på Joel Thulin (från Hanviken), Vincent Reimer (från KRIF) och Johannes Jämsén (från Lindlöven). Spännande offensiva spelare som är tilltänkta att spetsa till en redan spetsig offensiv.
Det finns fler namn att nämna, bredden på det som ska vara offensiven imponerar och det finns också en ganska burdus dimension även om den är påtagligt nedtonad gentemot tidigare år. Nu är det upp till coachen Ronny Helander att få ihop det hela.
