Christoffer Hedlund är director of European Scouting för Elite Prospects och skriver scoutingrapporter på EP Rinkside till vardags.
Det här är del två av artikelserien som ska behandla spelarkullarna som är födda mellan 2004 och 2001. Öppningsartikeln handlade om spelare födda 2004 och nu är det dags att ta en närmare titt på spelare födda 2003.
03:orna tog under förra säsongen det stora steget från U16- till U17-hockey. Det innebar bland annat intag till hockeygymnasium och att många av de bästa spelarna koncentrerats till ett mindre antal lag och inte är lika utspridda över hela Sverige som de varit innan. Många spelare har övergått till spel i högre J18-serier och vissa har även fått doppa fötterna i J20 SuperElit eller till och med i SHL. Under nästa säsong kommer de flesta toppnamnen att ta plats i J20 Nationell, det nya namnet på J20 SuperElit, och kämpa för att visa upp sig för NHL-scouter inför draften sommaren 2021.
Den svenska 2003-kullen ser på förhand inte ut att vara jättestark, framför allt inte om vi jämför med 02:orna och 04:orna. Det finns inte samma breda spets som hos 02:orna men heller inte samma djup som 04:orna ser ut att få.
Att 2003-kullen inte är den starkaste späddes även på under säsongen. Sverige förlorade mot ett på pappret ganska svagt tjeckiskt lag med klara 5-1 i kvartsfinalen av inofficiella U17-VM. Sverige förlorade sedan placeringsmatchen mot Kanada Röd med 6-2 och slutade sexa av totalt åtta lag. Sverige slutade även näst sist i 5-nationsturneringen som spelades i Ryssland i februari, med enbart en seger på fyra matcher.
Många av 03:orna kommer att vara tillgängliga i NHL-draften sommaren 2021. Den draften kan komma att bli bra sett ur ett svenskt perspektiv, men en del i det är för att datumet som NHL använder som avgränsning är 15 september och inte nyår. Det innebär att flera starka svenska namn från 2002-kullen kommer att spetsa till 2021-draften, vilket kan behövas eftersom Sverige ”tappar” ett av sina största namn från 2003-kullen till 2022-draften.
Att lista tio talanger och reda ut vilka som i dagsläget är toppnamnen i 2003-kullen är enklare än för den ett år yngre 2004-kullen. Framför allt är de översta namnen givna bland 03:orna. Spelarna lite längre ner tillhör däremot en större grupp spelare som lika gärna hade kunnat funnits med på den här listan. Några av de spelarna är Noah Hasa, Oskar Jellvik, Oliver Moberg, Victor Stjernborg och Carl Lindbom.
Så här ser min lista ut:
10) Victor Sjöholm, back, HV71
HV71 har haft stor framgång på juniorsidan med mindre backar, och Victor Sjöholm ser ut att vara näst på tur att slå igenom på J20-nivå. Han hade ingen framträdande roll i TV-pucken, men var med och spelade med U16-landslaget under förrförra säsongen samtidigt som han även spelade J18-hockey med HV71. Under den senaste säsongen spelade Sjöholm mestadels i J20 SuperElit, där blev det elva poäng (fyra mål och sju assist) på 32 matcher. Utöver det var hand stadigt återkommande med U17-landslaget.
Sjöholm är en spelskicklig back som besitter bra passningsförmågor. Han har en bra förstapassning från egen zon och är även duktig i spelet med puck i offensiv zon. Trots sin storlek så har Sjöholm ett riktigt kraftfullt skott, framför allt slagskottet är en riktig bomb. Han är skottvillig och skjuter ofta så fort han får chansen.
I defensiven är Sjöholm aggressiv och pressande och går in rejält i närkampsspelet. Han tävlar och jobbar alltid hårt i det fysiska spelet och kan vinna puck mot klart större och starkare motståndare genom att jobba intensivt. Han är inte heller dålig med klubban och kan läsa spelet för att bryta passningar.
Trots sin storlek så har Sjöholm visat att han redan klarar av att spela mot äldre och större motståndare. Det ska bli väldigt intressant att se hur han klarar av att axla en större roll på J20-nivå nästa säsong. 
Victor Sjöholm.Foto: Bildbyrån/Josefine Loftenius
9) Simon Forsmark, back, Örebro HK
Forsmark är en av Närkes största hockeytalanger. Backen var assisterande lagkapten för Örebro Län i TV-pucken redan som 14-åring och fick C:et på brösten året efteråt. Som lagkapten gjorde Forsmark flest poäng av alla backar i TV-pucken och han blev även utsedd till turneringens mest värdefulle spelare. Det blev även spel med U16-landslaget lite senare på säsongen.
Förra säsongen spelade Forsmark till största del i J20 SuperElit och gjorde elva poäng (ett mål och tio assist) på sina 31 framträdanden. Utöver det har Forsmark också spelat med U17-landslaget. Under förra årets försäsong så var han med och spelade med Örebros A-lag, SHL-debuten kan mycket väl komma den kommande säsongen. Eftersom Forsmark är född i oktober kommer han inte att kunna draftas nästa sommar, utan får vänta till sommaren 2022.
Forsmark är en smart och skicklig back som läser spelet väl. Han är ganska mobil och kan transportera puck, framför allt blir han effektiv när han använder sin kropp för att skydda pucken.
Han är kylig i spelet med puck och kan hålla i och vänta till rätt läge innan han slår en passning. Just beslutsfattandet är en av Forsmarks största styrkor. Han läser spelet väldigt bra och kan hitta smarta lösningar för att antingen starta spelet från egen zon eller för att slå enkla men effektiva passningar i offensiven. Han har inte det hårdaste skottet men är ganska duktig på att placera det och få det på mål, vilket ibland resulterar i farliga returer.
I det defensiva spelet visar Forsmark ofta upp en bra förmåga att läsa spelet. Han är positionssäker, lugn och vaken i sitt agerande. Han kan spela fysiskt och använda sin kropp för att få ett stopp i spelet men är också duktig i spelet med klubban.
Redan till nästa säsong kan vi räkna med att få se Forsmak i en stor roll med Örebros J20-lag, det vore inte heller förvånande om han kommer att vara uppe och testa på spel med A-lag ibland med.
Simon Forsmark.Foto: Bildbyrån/Josefine Loftenius
8) Jonathan Myrenberg, back, Linköping HC
Yngre bror till Västeråsmålvakten Jesper Myrenberg, som slog igenom på seniornivå förra säsongen. För två säsonger sedan var lillebror Myrenberg lagkapten för Stockholm Syd när de tog brons i TV-pucken, utöver det spelade han i Täby och fick även testa på spel med U16-landslaget.
Efter det gick flyttlasset till Linköping och där blev han snabbt en nyckelspelare i J18-laget och har även varit uppe och spelat några matcher i J20 SuperElit. Myrenberg var också med och spelade med U17-landslaget under säsongen, bland annat i inofficiella VM.
Det finns två saker som ganska omgående står ut när man ser Myrenberg spela, det är skridskoåkningen och smartheten. Han har fina, lätta skär och spelat ett rörligt spel över hela banan. Skridskotekniken är redan på en väldigt hög nivå, även i J20 SuperElit står den verkligen ut. Myrenbergs beslutsfattande, både med och utan puck, är även det riktigt bra. Han läser situationer väl och kan hitta enkla lösningar när det behövs men också spela svårare för att skapa lägen eller målchanser. Han är en duktig passningsläggare i alla tre zonerna och kan både starta attacker bakifrån men också slå avgörande passningar i det offensiva spelet.
Defensivt är Myrenberg en duktig allround-back som både kan försvara genom att spela smart och läsa spelet men han kan också använda kroppen för att gå in och separera pucken från motståndare. Han har inte fått lika mycket uppmärksamhet som vissa andra backar födda 2003, men det lär ändras under den kommande säsongen.
7) Liam Dower Nilsson, center, Frölunda HC
Dower Nilsson har varit en stor del i Frölundas framgångar på U16- och J18-nivå de senaste två säsongerna, han har även hunnit med att spela TV-pucken två gånger. Han blev utsedd till U16 SM:s bästa forward när Frölunda vann SM-guld 2019 och har även haft en framträdande roll för Göteborgslagets J18-lag under den gångna säsongen. Han toppade Frölundas interna poängliga i J18 Elit, tillsammans med Fabian Lysell, med sina 34 poäng (12 mål och 22 assist) men missade sedan merparten av tiden i J18 Allsvenskan på grund av skada.
Däremot hann Dower Nilsson med att både debutera och göra mål i J20 SuperElit. Landslagsspel har det också blivit de två senaste säsongerna, både på U16- och U17-nivå. Framför allt med U16-landslaget skördade Dower Nilsson stora framgångar, där blev det sex mål och nio assist på nio matcher.
Dower Nilsson är en företagsam forward som har sina största styrkor på de nordligaste delarna av isen. Han använder gärna sin kvickhet och puckskicklighet för att ta pucken in i banan. Just drivet in mot mitten av banan är signifikativt för Dower Nilssons spel. Har han pucken vill han gärna ta den dit och har han inte pucken går han ofta att finna där, redo att få en passning eller att jaga efter lösa puckar. Dower Nilsson besitter också ett vasst handledsskott, så om han får en chans kring slottet så är det risk att det smäller. Med sina fina händer och speluppfattning kan han även göra dragningar för att besegra målvakter.
Det finns en kreativitet i Dower Nilssons spel, och den är inte begränsad till finter och puckbehandling utan han har även ett finurligt sätt i sitt passningsspel. Han kan göra smarta och luriga passningar som överraskar motståndarna och letar ofta in i banan med sina passningar för att skapa chanser i mitten av planen.
Defensiven är inte Dower Nilssons starkaste sidan men han är duktig i forecheck, där han läser spelet bra och kan använda både kropp och klubba för att vinna pucken från motståndarbackar.
Detta är ett namn som vi som följer J20-hockeyn kommer att få bekanta oss närmare med under nästa säsong. Frölunda har ett väldigt fint djup i sin organisation så det är möjligt att Dower Nilsson kommer att kunna flyga under radarn för att sedan slå igenom rejält om någon säsong. 
Liam Dower Nilsson.Foto: Bildbyrån/Josefine Loftenius
6) Simon Robertsson, forward, Skellefteå AIK
Simon Robertsson är son till den före detta NHL-spelaren och nuvarande Linköpingstränaren Bert Robertsson. Pappa Bert tog sig fram via hårt arbete och hängivenhet, men även om Simon också är stor och vältränad har han desto mer ren offensiv talang. Han har varit helt dominant på U16- och J18-nivå och debuterade med Skellefteås J20-lag redan för två säsonger sedan. Samma säsong var han lagkapten och nyckelspelare för Västerbotten när de kom tvåa i TV-pucken, och han hade också en stor roll när Skellefteå kom trea i J18-SM med bland annat tre mål i bronsmatchen mot Linköping.
Den senaste säsongen spelade Robertsson i Skellefteås J20-lag, hans 30 poäng (13 mål och 17 assist) var näst flest av alla U17-spelare i ligan. Han fick även debutera i SHL och blev första spelare född 2003 att göra mål i vår högsta serie. Landslagsspel har det blivit på både U16- och U17-nivå.
Mycket av grunden i Robertssons spel handlar om styrka och attityd, men han har även en touch av finess i sitt spel. Hans skridskoåkning nord-syd är kraftfull och han kan ta sig fram som en trimmad bulldozer på isen. Till skillnad från många andra storväxta juniorspelare har Robertsson ganska bra händer. De är inte i toppklass men han kan ta fram en fin dragning i fart för att göra sin gubbe eller för att ta sig in mot mål från kanten. Detta har gjort att han kunnat vara involverad i att driva spelet med puck på J20-nivå. Robertsson är inte den typen som tar över byte efter byte, men kan blixtra till med enstaka byten här och där, där han verkligen står ut.
Viljan att ta sig in mot mål är något som står ut i Robertssons spel, han använder sin fysik för att vinna kamper i slottet och kan böka in pucken om det så behövs. Men han gör inte bara krigarmål, utan han har ett riktigt tungt skott med, vilket gör det möjligt för honom att vara ett hot lite längre utifrån med.
Robertsson är även en duglig passningsspelare som kan göra hårda, öppnande passningar i offensiv zon. Men det är inte det som är hans huvudsakliga offensiva styrka.
I sitt jobb utan puck trivs Robertsson väldigt bra när det blir fysiskt spel, han är stark längsmed sargerna och framför mål och kan sätta in rejäla tacklingar. Han kommer att ha alla möjligheter att utvecklas till en vass powerforward i framtiden, på J20-nivå så är han redan där.
Simon Robertsson.Foto: Bildbyrån/Ola Westerberg
5) Isak Rosén, forward, Leksands IF
Isak Rosén, son till förre Västeråsforwarden Roger Rosén, visade tidigt att han var en spelare att hålla ögonen på. Förrförra säsongen gjorde han imponerande 21 poäng (tio mål och elva assist) i TV-pucken och det följdes sedan upp med fint spel i Leksands J18-lag och svenska U16-landslaget. I J18-Allsvenskan Norra gjorde han både flest mål och flest poäng av alla spelare.
Den senaste säsongen spelade Rosén i J20 SuperElit, där blev det fina 35 poäng (21 mål och 14 assist) på 38 matcher, vilket var flest av alla U17-spelare i ligan. Han var även med och spelade med det svenska U17-landslaget och hann också debutera för Leksand i SHL.
En stor del i Roséns framgång är det driv och intensitet han spelar med. Han är väldigt kvick och snabb och han rör nästan hela tiden på fötterna. Med sin energi och ettrighet, både med och utan pucken, blir han en jobbig motståndare. Uppstår den minsta öppning tar han direkt tillvara på det för att skapa något i offensiven. Han är väldigt duktig på att hantera pucken och utmanar gärna motståndare en-mot-en, speciellt vid blålinjen när han kan komma med fart bakifrån.
Rosén har ett snabbt och lurigt skott och tillsammans med hans iver att hitta in i banan blir han en farlig målskytt som måste vara under ständig bevakning, oavsett om han har pucken eller inte. Även om Roséns måltyngda statistik inte avslöjar det, är han även en duktig framspelare som klarar av att driva spelet och skapa målchanser åt sina medspelare. Framför allt är det i powerplay som han kan skina och göra väldigt smarta, öppnande och kreativa passningar.
I det defensiva spelet finns det saker att jobba på för Rosén men något han gör väldigt bra är hur han arbetar i forechecken. Han spelar hårt och ettrigt och har en väldigt bra motor när han jagar puck. Trots att han inte har storleken som en fördel så kan han spela ganska fysiskt och jobbar framför allt bra med kroppen när han kan komma nära för att vinna puck högt i banan.
Leksand kommer att lyfta upp flera av sina ledande spelare från J20-laget till SHL till nästa säsong. Det innebär att Rosén verkligen får chansen att visa att han klarar av att leda och driva ett lags offensiv i J20 Nationell. Vi ska nog även räkna med att få se honom en del på högre nivå med.
Isak Rosén.Foto: Bildbyrån/Josefine Loftenius
4) Anton Olsson, back, IF Malmö Redhawks
Anton Olsson har figurerat i toppen av 03-kullen under flera års tid. Han fick debutera i TV-pucken som 14-åring och spelade en stor roll när Skåne vann hela turneringen. Han gjorde bland annat det matchvinnande målet i finalen mot Ångermanland. Under hans U16-säsong blev det ytterligare en TV-puckenturnering och även debut med Malmös J20-lag i J20 SuperElit.
Den gångna säsongen var Olsson en av bara fyra 2003-födda backar som spelade större delen av den i J20 SuperElit, och det blev imponerande 17 poäng (sex mål och elva assist) på 26 matcher. Som grädde på moset blev det även SHL-debut. Han har även varit stor del av de svenska landslagen på både U16- och U17-nivå.
Olsson är en i raden av talangfulla svenska backar som är duktig på skridskorna och spelar ett mobilt och aktivt spel. Han är väldigt duktig på att hantera pucken och kan med små finter ta sig förbi motståndare när han transporterar pucken upp i banan. Detta har resulterat i några fantastiska mål och assister under säsongen. Även utan puck har Olsson har offensiva instinkter, vilket gör att han gärna åker med i anfall även när han inte leder dem själv. Men han är också smart och läser spelet väl, vilket gör att han ofta går med i offensiven vid rätt tillfällen och inte bara dumdristigt sticker iväg.
Just Olssons förmåga att läsa spelet är bland hans absolut största styrkor och bidrar i så många olika delar av hans spel. Han fattar konsekvent bra beslut med pucken över hela banan och slår nästan alltid smarta och effektiva passningar. Även fast han spelat större delen av säsongen i J20 SuperElit som 16-åring har det nästan alltid funnits en imponerande pondus och självklarhet i hans spel
Utöver passningsspelet är Olsson också en duktig skytt. Han föredrar dragskott över slagskott och har en bra variation i sitt skytte. Han kan skjuta hårda och snabba skott men också göra precisa lyftningar som letar sig genom trafik och antingen går i mål eller styrs. Det påminner en hel del om hur Ryan Gunderson så effektivt sköt när han var en av SHL:s bästa offensiva backar.
I defensiven återses Olssons fina spelsinne och förmåga att läsa spelet. Det kombinerat med hans skridskoåkning gör att han är väldigt bra i 1-mot-1-situationer och på att försvara blålinjen. Han kan även spela fysiskt och använda sin kropp till sin fördel, vilket han ofta gör på ett smart sätt.
Olsson kommer garanterat att vara med i diskussionerna om första rundan i nästa års draft. Tappar Malmö backar i sitt SHL-lag så kommer Olsson garanterat kunna ta steget upp och spela på den nivån utan att göra bort sig redan under kommande säsong.
Anton Olsson.Foto: Bildbyrån/Petter Arvidson
3) Simon Edvinsson, back, Frölunda HC
Simon Edvinsson har gjort stora intryck på juniorhockeyn, inte minst de två senaste säsongerna. Den storväxte backens sju assist var tredje mest av alla spelare i svenska U16-landslaget förra året. Utöver det erhöll han Lill-Strimmas Stipendium som bästa back i TV-pucken förrförra året och var en stor del i att Frölunda vann U16-SM, där han gjorde flest poäng av alla backar.
I år gjorde Edvinsson hela 14 poäng (två mål och tolv assist) med svenska U17-landslaget, vilket var flest av alla spelare. Utöver spel med Frölundas J18-lag hann han även med att göra åtta matcher i J20 SuperElit, med sex assist som resultat.
Vad som gör Edvinsson så intressant är att han är så mångsidig i sitt spel. Han är ingen fantom på skridskorna men för en spelare av hans storlek så spelar han ett ganska rörligt spel och kan även komma upp i hög hastighet om han får en bit is att accelerera på. När han adderar med muskler till sin stora kropp så finns grunden till att bli en duktig skridskoåkare där.
Han är också en mycket duktig passningsspelare, inte bara i offensiv zon utan även i de andra två zonerna. Han kan bygga spelet bakifrån och se till så att hans lag snabbt kan gå från försvar till anfall. Edvinsson slår inte de mest häpnadsväckande passningarna i offensiv zon, men han är en smart och effektiv passningsspelare som öppnat upp ytor med snabba, hårda passningar som nästan alltid sitter på bladet hos medspelarna och driver upp tempot i anfallsspelet. Han har även ett lurigt skott från blå som han kan placera på ett bra sätt och han är duktig på att få skotten genom trafik.
I defensiven kan Edvinsson både spela smart, lugnt och läsa spelet men blandar det med rejält fysiskt spel där han kan gå in och stänga motståndarna när han använder sin stora kropp. När han växer in i sin kropp finns det goda förutsättningar till att han blir en gedigen pjäs i egen zon.
Storlek, skridskoåkning, smarthet och spetsegenskaper, Edvinsson har allting man vill hitta när man letar efter potential till en framtida tvåvägsback. Han kommer att rankas högt den kommande säsongen och kommer antagligen att vara en av de första backarna som väljs i NHL-draften sommaren 2021. 
Simon Edvinsson.Foto: Bildbyrån/Josefine Loftenius
2) Ludwig Persson, forward, Frölunda HC
Ludwig Persson hann med att få stora rubriker redan den här säsongen när han blev Frölundas yngsta SHL-spelare genom alla tider. Utöver det har Persson redan hunnit skapa sig en diger meritlista med bland annat U16 SM-guld och J18 SM-guld med Frölunda och Sven Tumbas Stipendium, som han fick när han utsågs till TV-puckens bästa forward förrförra säsongen.
Den här säsongen blev det imponerade nio mål och totalt 13 poäng på 13 matcher för Persson med U17-landslaget samtidigt som han öste in poäng med Frölundas J18-lag. Han fick även debutera i J20 SuperElit.
Persson är en duktig skridskoåkare, både när det kommer till att ta sig upp i höga hastigheter men även i rörlighet och hur han använder sitt fotarbete till att bli hal och svårfångad. Utöver det är han skicklig i spelet med puck och utmanar gärna motståndare en-mot-en. Han har väldigt snabba händer och kan överraska motståndare med snabba dragningar för att ta sig förbi eller för att skapa yta.
Perssons största offensiva vapen är hans målskytte. Han har ett väldigt vasst handledsskott, som är kraftfullt samtidigt som han kan placera det väl. Utöver det så har hans skott en release som kan uppfattas som både lurig och svårläst, vilket gör att Persson kan överraska målvakter med maskerade skott en bit utifrån. Förutom skottet i sig så är Persson aktiv i offensiv zon och befinner sig gärna centralt i banan, både med och utan puck, vilket gör att han kan skjuta från farliga lägen eller vara framme och slå in lösa puckar eller returer kring motståndarmålet.
Trots att Perssons målgörande är det som sticker ut mest är han också en duktig passningsspelare. Han kan göra kreativa och smarta passningar och kan snabbt uppfatta passningsvägar och därefter anpassa sig. Det gör honom svårläst för motståndarna, eftersom ett avslut inte alltid är givet när Persson har pucken.
Eftersom Persson är född i oktober 2003 kommer han att bli aktuell för NHL-draften först 2022, istället för sommaren 2021. Med den talang han besitter kan Persson mycket väl bli bland de första svenska spelare att tingas då. 
Ludwig Persson.Foto: Bildbyrån/Josefine Loftenius
1) Fabian Lysell, forward, Frölunda HC
Fabian Lysell är 03-kullens största offensiva stjärna. Frågan kommer antagligen inte att vara om han blir draftad i första rundan nästa sommar, utan hur högt i den han kommer att gå. Redan som 15/16-åring var han tongivande i Frölundas J18-lag och fullkomligt dominant på U16-nivå. Med U16-landslaget blev det hela 19 poäng (nio mål och tio assist) på nio matcher för Lysell.
Den senaste säsongen fortsatte på samma inslagna väg. Sett till poäng per match så var Lysell överlägsen i J18 Elit och han gjorde även fina sex poäng (ett mål och fem assist) på elva matcher för Frölundas i J20 SuperElit. Lysell ledde landslaget i inofficiella U17-VM och var även bästa svenska poänggörare med sina sju poäng (fem mål och två assist) på fem matcher. Han fick även debutera i U18-landslaget under säsongen.
Lysell är en spelare som direkt står ut när han är på isen, han är snabb och kvick och driver gärna spelet för sitt lag. Hans puckhantering är väldigt bra och den hjälper honom att navigera genom trafik och in mot mitten av banan. När det kommer till dribblingar, snabba händer, avighet och kreativt spel med pucken kommer Lysell att vara en av de som rankas absolut högst inför draften nästa sommar.
Lysell har även offensiva spetsegenskaper av yppersta klass. Han har ett stenhårt skott, som har en snabb release och han kan skjuta i fart eller direkt efter att han gjort en dribbling och dessutom placera sitt skott på samma gång. Han är även duktig på att åka in i ytor i offensiv zon, vilket gör att han konsekvent hamnar i situationer där han kan skjuta från bra lägen. Med sin snabbhet och fina händer kan han även lura målvakten med dragningar och finter.
Lysells passningsspel är även det på en hög nivå, han kan hitta smarta och kreativa lösningar för att skapa målchanser. Precis som med sitt skytte kan Lysell slå passningar när han spelar i hög fart och han både ser isen och läser spelet på ett mycket bra sätt när han har pucken.
Som många andra offensiva spelare i den här åldern finns det luckor i Lysells defensiva spel, men med den offensiva talang han besitter hamnar han ändå överst på den här listan. Han har grunden och potentialen till att kunna bli Sveriges nästa offensiva stjärnskott.
Fabian Lysell.Foto: Bildbyrån/Josefine Loftenius
