Inför play in-spelet som startar 1 augusti går Uffe Bodin igenom alla åtta serier på Hockeysverige Plus.
Nashville Predators klev in i grundserien som en tänkbar Stanley Cup-utmanare, men man kan lugnt konstatera att laget inte presterade som förväntat. Offensivt fick inte de tilltänkta stjärnorna någon större utdelning samtidigt som skador gjorde sitt till för att sinka spelare som Filip Forsberg och Viktor Arvidsson. Defensivt var det stundtals också riktig hönsgård. Allt det här i kombination med ett ojämnt målvaktsspel ledde till att mångårige coachen Peter Laviolette fick lämna sin post i januari. Han ersattes av John Hynes som tycktes vara på väg att få lite bättre styrsel på laget när säsongen avbröts. Positivt för Nashville var siffrorna i spel fem mot fem, där man ofta hade kontroll över spelbilden. I vanlig ordning var dock lagets spel i numerärt överläge direkt svagt, vilket gjorde att man saknade den extra spetsen. Sjätteseeden i Western Conference får anses vara en besvikelse sett till den potential som laget besitter.
Arizona Coyotes inledde grundserien positivt och hade i mitten av december ett positivt facit med 19 vinster på 35 matcher. Det var i samma veva som Taylor Hall hämtades in från New Jersey Devils, en värvning som skulle förstärka lagets blygsamma offensiv. Någon positiv Hall-effekt blev det dock inte tal om. Coyotes gick förlorande ur 21 av de 35 matcher man spelade efter trejden och var i slutändan seedat som elfte och näst sista play in-lag i Western Conference. Trots det får laget nu chansen att spela något som liknar slutspelsmatcher för första gången sedan 2012, då Coyotes gick hela vägen till konferensfinal. Glädjen över det har solkats av den senaste tidens öppna konflikt mellan ägarna och den numera före detta general managern John Chayka, som lämnade sin post bara dagar innan laget skulle bege sig in i slutspelsbubblan i Edmonton. Ingen bra pr för en klubb som haft sin beskärda del av utmaningar på och utanför isen, men heller inget som borde påverka lagets förmåga att prestera mot Nashville.
INBÖRDES MÖTEN GRUNDSERIEN
17/10 Arizona - Nashville 5–2
23/12 Nashville - Arizona 3–2
BÄSTA POÄNGPLOCKARE MOT COYOTES
(matcher, mål+assist=poäng)
1) Roman Josi 2 1+1=2
2) Ryan Ellis 2 0+2=2
3) Filip Forsberg 1 1+0=1
4) Viktor Arvidsson 2 1+0=1
5) Dante Fabbro 2 1+0=1
BÄSTA POÄNGPLOCKARE MOT PREDATORS
1) Nick Schmaltz 2 0+3=3
2) Clayton Keller 2 0+3=3
3) Alex Goligoski 2 0+3=3
4) Jakob Chychrun 2 2+0=2
5) Phil Kessel 2 2+0=2
Filip Forsberg mellan Dante Fabbro och Ryan Johansen..Foto: USA Today/Bildbyrån
DET TALAR FÖR PREDATORS
Det är svårt att förställa sig att kärnan i det här laget inte har mer att ge än vad de visade i grundserien. Bortsett från fältherren Roman Josi kom varken Filip Forsberg, Viktor Arvidsson, Matt Duchene eller Ryan Johansen upp i den form man kan förvänta sig av dem. Så kalla det "sparkapital" i brist på bättre uttryck. Predators har i den här kvartetten en större offensiv potential än vad som finns att tillgå hos motståndarna. Dessutom har man en backuppsättning med Josi, Mattias Ekholm och Ryan Ellis i spetsen som trumfar det mesta i NHL när de är på hugget. I spelet fem mot fem gillar jag Nashvilles chanser att dominera och avgöra den här serien
DET TALAR FÖR COYOTES
Rick Tocchet är en coach som är bra på att dra åt skruvstädet och kväva Arizona Coyotes motståndare genom att spela ett tätt försvarsspel och förlita sig på bra målvaktsspel. Jag ser det inte för omöjligt att Coyotes klarar av att frustrera Predators genom att spela den strukturerade defensiva hockey som gjorde dem framgångsrika under delar av grundserien. I Darcy Kuemper och Antti Raanta har man dessutom en av NHL:s bästa målvaktspar. Det skulle kunna vinna den här serien åt dem.
Roman Josi.Foto: Gary A. Vasquez-USA TODAY Sports
UTROPSTECKNET PREDATORS
Det kan inte påstås vara en överraskning att kaptenen Roman Josi hade en stark säsong. Men att han i princip skulle få släpa laget till slutspel på egen hand (nåväl) var kanske inte lika väntat. Hans betydelse för Predators under 2019/20 går inte förringa. Den ligger på en sådan nivå att jag inte hade höjt på ögonbrynen om han hade varit en av finalisterna till Hart Trophy som ligans mest värdefulla spelare. För när det mesta omkring honom antingen var skadat eller underpresterade blev han loket som drog det här laget framåt. Jag vågar inte ens tänka på var Predators hade varit utan sin lagkapten. Kan mycket väl snuva Washingtons John Carlson på Norris Trophy baserat på sitt allroundspel.
UTROPSTECKNET COYOTES
I ett lag med offensiva utmaningar var Conor Garland utan tvekan den positiva överraskningen. 24-åringen var målbäst i Coyotes med sina 22 mål och har kommit en lång väg sedan han draftades som överårig 2015. Garland var en poängspruta i juniorligan QMJHL, men hade stora besvär med anpassningen till seniorhockeyn när han kom till AHL 2016. Då blev det bara 14 poäng på 55 matcher som rookie. Men sedan dess har han vuxit in i rollen och hittat sätt att göra det han gjorde som junior i AHL och numera också NHL. Trots att han inte är speciellt stor ger han sig in i det obekväma området runt kassen och gör många mål tack vare sin intensitet och offervilja. Att Coyotes har honom under kontrakt för 775 000 dollar en säsong till är en trevlig bonus.
Conor Garland.Foto: Matt Kartozian-USA TODAY Sports
FRÅGETECKNET PREDATORS
Var står egentligen Pekka Rinne? Under grundserien fick han se sig utmanövererad av Juuse Saros. Den 13 år yngre landsmannen startade 15 av de 21 sista matcherna innan pausen. Med det sagt är det här antagligen ingen Henrik Lundqvist-situationen där vi talar om ett abrupt generationsskifte. Mycket tyder på att det är Rinne som inleder den här serien mellan stolparna. 37-åringen är antagligen den mest betydelsefulla spelaren i Nashville Predators historia och bär en enorm respekt med sig. Men frågan är hur länge till han klarar av att hålla fast vid positionen som förstakeeper. Om han inte är vass från början borde Saros ligga bra till för ett tidigt inhopp.
FRÅGETECKNET COYOTES
Kan Taylor Hall och Phil Kessel skaka lite mer liv i ökenhundarnas offensiv? Ingen av spelarna har levt upp till de högt ställda förväntningarna sedan de kom till laget. Kessel avslutade grundserien med 14 mål och 38 poäng på 70 matcher. Ett synnerligen blekt facit med hans mått mätt. Det har ryktats att han spelade skadad under hela säsongen, vilket till viss del skulle förklara bristen på utdelning, men då är det i så fall väldigt mycket upp till bevis nu när han fått chansen att läka. Hall gjorde 27 poäng på 35 matcher efter trejden från New Jersey. Inte kattpiss, men heller inte siffror som är representativa för en spelare med stjärnstatus. Ska Coyotes gå vidare kommer dessa båda herrar behöva lyfta sig och gå i bräschen offensivt.
UFFES TIPS
Alla former av tips inför play in- och slutspel känns vanskliga på grund av det fyra månader långa uppehåll som vi tvingats acceptera. På många sätt är det som att starta en helt ny säsong med ett slutspel. Väldigt bakvänt jämfört med hur det normalt sett fungerar. Men det skulle samtidigt kännas fattigt att skriva serieanalyser utan att ge någon slags antydan till hur jag tror att det kommer att gå.
Det går inte att prata om NHL:s coronapaus i positiva ordalag, men det går däremot att konstatera att den kan få positiva kortsiktiga konsekvenser för vissa lag. Dit räknar jag Nashville Predators. Deras hattiga och stundtals frustrerande grundserie har lagts till handlingarna och avbrottet följt av ett träningsläger har gett dem chansen att inte bara återhämta sig utan kanske framför allt anpassa sig till nye tränaren John Hynes filosofi och spelsystem. Efter en ganska kärv inledning på hans sejour i Nashville såg laget undan för undan att växa under hans ledning. Jag har en känsla av att omstarten kan få laget att blomstra nu.
Mycket av Predators öde i det här slutspelet kommer att vila på hur målvakterna – jag använder plural för att gardera mig – kommer att prestera. För är det någonstans jag ser Predators förlora den här serien är det att firma Rinne/Saros förlorar duellen mot Kuemper/Raanta.
I övrigt tycker jag att Predators är det starkare laget på pappret och borde gå vinnande ur den här serien. Inget ont om Coyotes. De är ett homogent och hårt arbetande lag, men bristen på spetsighet – värvningarna av Taylor Hall och Phil Kessel till trots – tror jag fäller dem här.
Om Nashville får det lyft de är kapabla att få kan det här bli ett roligt slutspel för svenskkolonin. Predators är ett lag som i mina ögon ska ha siktet högre inställt än att "bara" ta sig förbi play in.
