En träningsmatch mot ett division 2-lag kan förefalla som en lunk som bara ska klaras av, men för Mjölby var det oerhört viktigt att för andra gången på kort tid besegra Vita Hästen (2-1) och bibehålla maktbalansen i Östergötland.
När Vita Hästen tvingades börja om i division 3 efter sin konkurs och Mjölby hastigt och lustigt erbjöds en plats i Hockeyettan mitt i sommaren ifjol förändrades dynamiken i Östergötland. Där och då blev lilla Mjölby plötsligt landskapets näst mest framskjutna gäng bakom SHL-bjässen Linköping.
En plats man bara har till låns. För det är inget snack om ifall, utan snarare när, Vita Hästen ska ta klivet upp i Hockeyettan och då ta över tätfanan från sin länsrival. Det är i alla fall så analysen lyder bland alla som följer den östgötska hockeyn med någorlunda stort intresse.
Därför är det nog faktiskt viktigare än man kan tro att Mjölby två gånger om satt det hårdsatsande division 2-gänget Vita Hästen på plats under försäsongen. Det är bra för självkänslan i potatisbyn och för maktbalansen klubbarna emellan.
Mjölby har alla möjligheter att bygga något bra efter att ha klarat sig kvar i Hockeyettan utan kvalspel ifjol, men Vita Hästen spänner verkligen musklerna med ett flertal stjärnvärvningar till division 2-truppen och skulle ha kunnat göra ett statement genom att vinna derbyna på försäsongen. Diktera historien och sända signalen att Mjölby fortsatt är en lillebror. Nu blev det inte så.
Vita Hästen har så klart mycket större muskler och när de tar klivet upp till Hockeyettan kommer de förmodligen också susa om Mjölby rent sportsligt eftersom de har mer pengar att sprida och en ambitionsnivå som inte stannar i tredjeligan. Men så länge MHC spelar sina kort rätt den kommande säsongen kommer det ske med en betydligt jämnare kamp, utan att Mjölby är den lilla grannen som står med mössan i hand och bara tycker det är kul att få vara med. Riktig rivalitet kan byggas och Mjölby bli en riktig utmanare i härliga derbymatcher.
Vita Hästen gör stjärnsatsning
Den första träningsmatchen lagen emellan vann Mjölby med 3-0 och ikväll blev det 2-1 i ProTrain Arena. Inte mycket till siffror kan tyckas, men extra glädjande för Mjölby-gänget, kanske rent av mer glädjande än resultaten, är att det var tydlig skillnad mellan gängen på isen rent spelmässigt.
Vita Hästens stjärnsatsning i all ära, men det var Mjölby som var det klart bättre laget. Som spelade den mest fysiska hockeyn, som vaskade fram de bästa chanserna, hade mest fart under skridskorna och uppträde organiserat på ett helt annat sätt än sina gäster. Det var faktiskt spelmässigt ganska stor skillnad på Hockeyettan och division 2 ikväll.
Sen finns förstås väldigt mycket att putsa på för hemmalaget. Jag är synnerligen övertygad om att tränare Jens Brändström är mer fokuserad på vad han kan rätta till inför seriepremiären än att det var viktigt att slå just Vita Hästen och det är möjligt att han fick några fler gråa strån i skägget under aftonen. Mjölbys backar fortsätter att vara puckspridare så fort de blir satta under minsta lilla press i egen zon (något vassa Hockeyettan-motståndare pardonlöst kommer utnyttja) och laget har ett powerplay som på sin höjd kan beskrivas som trubbigt.
Plus dock för arbetsinsatsen och individuella applåder till anfallarna Andreas Nelly och Sebastian Lundman. Den förstnämnde med en härlig frenesi och förmågan att koppla på och vara aggressiv trots att det var träningsmatch. Den senare som bara gjorde några få matcher (för Kristianstad och Nyköping) ifjol, men som ser riktigt spännande ut. Lundman visade upp en mycket fin rörlighet och vilja att vara delaktig i spelet. När han hittar helt rätt skulle han mycket väl kunna bli det där offensiva hotet laget så intensivt sökt efter. Han är ett möjligt fynd.
Men det är fortsatt försäsong och man ska inte dra några större växlar av någonting egentligen. Det viktiga ikväll var att Mjölby besegrade antagonisten och bibehöll ställningarna och maktbalansen i Östergötland.
Just nu är det trots allt Mjölby som är storebror.
