Desktop ad in article Mobile ad in article
Den finske anfallaren Jesse Pelamo lämnar Nybro Vikings efter elva poäng på 20 matcher och jag skulle väl ljuga om jag skrev att jag är särskilt förvånad.
Nybro har värvat aggressivt de senaste säsongerna och haft minst en import som har floppat ganska ordentligt varje höst. Redan innan säsongen startade spekulerade jag lite i om Pelamo kunde bli härnäst efter Ryker Leer och Janne Kettunen. Nu är det förstås hårt att kalla honom för flopp, men Pelamo har inte kommit riktigt till sin rätt och nu lämnar han.
En sak som dock är ganska intressant i sammanhanget är att det låter exakt likadant som när Janne Kettunen lämnade ifjol.
2 januari 2022 gick Nybro ut med att finländaren Kettunen (som hann göra nio poäng på 25 matcher under sin tid i Vikings) lämnade klubben.
Motiveringen på hemsidan då: ”Janne har haft en tuff familjesituation med sambo och barn hemma i Finland”
3 januari 2023 gick klubben alltså ut med att Pelamo gör samma sak.
Motiveringen på hemsidan nu: ”Beslutet grundar sig i att Pelamo har en familjesituation hemma i Finland som gör att han inte känner att han kan fokusera till 100% på sin ishockey i Nybro”.
Jag säger inte att det betyder något (mer än att Nybro kanske borde låta bli att värva spelare som har barnen kvar hemma i Finland), men det är i en lustig likhet.
Vad det däremot betyder är att Nybro hamnar i en ännu mer prekär situation på sin forwardssida.
Redan innan Jesse Pelamo lämnade gick man kort om folk och jagade förstärkning. Nu sitter man med endast tio forwards på kontrakt och Västervik-lånet Carl-Henrik Edwardsson som hoppar in och ut ur truppen.
Alla spelare till förfogande är av riktigt god klass, men att gå så tunt om folk kommer inte hålla om man tänker sig att räcka genom ett helt slutspel och hela vägen upp i Hockeyallsvenskan.
Rent krasst sitter nog Vikings i en situation där de skulle må gott av att lyckas värva in en hel kedja, tre man till forwardssidan, innan transferfönstret bommar igen i februari.
