Desktop ad in article Mobile ad in article
Men att det inte fanns någon slutspelshockey att plocka fram ur tanken bör inte få definiera KRIFs säsong. Efter en katastrofal höst svalde föreningen slutligen stoltheten och gjorde ett tränarbyte. Mikael Tisell kom in på Emil Ivanssons bekostnad och efter det har KRIF faktiskt bjudit på en hel del glädjande stunder.
Sett till förutsättningarna och hur det såg ut fram till jul är den vårserie som laget presterade imponerande. Man tog sig ändå till ett play-in. Det får betraktas som helt okej.
Men nu är frågan om framtiden är lika munter? Om det KRIF-lag som vi såg deppa sig av isen ikväll var det sista vi såg av KRIF så som vi lärt oss att känna det. Som den friska fläkten och underhållande utmanaren i Hockeyettan. Laget som alltid nämns i Allettan-diskussionen.
Risken för det är ganska överhängande, för det finns ju ganska stora orosmoln kring ekonomin.
Får klubben ens elitlicens? Och i så fall, måste de skära ner?
Svaret på fråga ett kommer ligga på något skrivbord någonstans i sommar, svaret på den andra frågan lär i alla fall vara ja. I den situation klubben finner sig håller det inte att vara ett lag som satsar mot Allettan med etablerade Hockeyettan-stjärnor i truppen. Man måste rätta mun efter matsäck, acceptera att Karlskrona HK är nummer ett i länet (det får räcka med att jävlas i derbyn istället för att utmana i serietabeller) och hitta en egen stig framåt.
Jag skrev för någon vecka sedan om smörgåsbordet KRIF kan bli för andra klubbar om de tvingas bygga om och skära ner. Jag är helt övertygad om att det kommer bli en stor spelaromsättning och att tappen förmodligen inte kommer kunna ersättas med likvärdiga namn.
Dessutom står man just nu utan sportchef. En av anledningarna till att man nog höll fast i Emil Ivansson lite för länge var ju att han satt på dubbla stolar, som både tränare och sportchef. Ett upplägg som visade sig hålla riktigt dåligt. Men har man råd att plocka in en ny? Kanske inte, det kanske ändå måste bli någon form av ideellt sportråd. Och vem ska träna laget?
Frågorna är många, men det kan nog vara så att det väntar lite magrare tider på den blekingska slätten. Vilket i sig inte behöver vara fel. Det kan rent av vara nyttigt att hitta en annan, billigare väg framåt.
Men skulle det vara så att KRIF står där på isen efter en förlorad play-in-serie nästa vår igen gör man det kanske inte med samma besvikelse, utan kanske med känslan att man med små medel faktiskt åstadkommit något riktigt bra.
* * *
Desktop ad in article Mobile ad in article
Borås bjöd på onödig spänning ikväll.
Efter att Anders Eriksson hade snajpat in 3-0-pucken var det som att man blev lite bekväma, lite nonchalanta och för några minuter la bort den där disciplinerade och fysiska hockeyn som man varit så framgångsrika med. Det hade kunnat kosta dem matchen när KRIF snubblade in två slumppuckar och skakade liv i sin jakt på en tredje och avgörande match.
Men rent krasst, sett till hela matchen (och till de sex slutspelsperioder som spelats) var Borås ett mycket bättre lag. Man tillät helt enkelt inte sin motståndare att skapa särskilt många chanser alls på egen hand, trots att KRIF var piskade att vinna. Konstantin Barulin är en av ligans bästa målvakter, men behövde inte ens visa det eftersom uteförsvaret inte släppte KRIF till den typen av lägen.
Det var imponerande. Båda matcherna har varit imponerande och ikväll var det ungefär samma spelare som i tisdags som gick i bräschen. Albin Storm med härlig energi, Fredrik Eriksson med oerhört homogent backspel och Anders Eriksson (även om det var han som slarvade fram situationen som ledde till KRIFs första mål) med en fältherres agerande.
Det blir väldigt spännande att se vilka som vågar välja Borås i kvartsfinalspelet efter den här uppvisningen.
* * *
Desktop ad in article Mobile ad in article
Matchserien mellan Kalix och Vallentuna har en helt annan karaktär än den intensiva slutspelshockey som spelats mellan Borås och KRIF. I matchen i Kalix ikväll var det tvärtom två gäng som bjöd varandra på mängder av ytor och chanser.
Ändå imponerande av Vallentuna att efter den snöpliga hemmaförlusten kunna studsa upp och vinna dagens drabbning med 3-2 och på så sätt tvinga fram en tredje och direkt avgörande match imorn. Men man kan tacka Hugo Haas för det. Den tjeckiske keepern klev fram och gjorde en stormatch mellan Vallentunas stolpar.
