Desktop ad in article Mobile ad in article
Det skulle vara enkelt att försöka peka ut enskilda faktorer som att man har oflyt med studsarna och är ineffektiva. Eller att försvarsspelet är för mjukt till exempel. Men i grund och botten är det nog helt enkelt så att Huddinge anno säsongen 22/23 är ett väldigt endimensionellt lag.
Man är ett gäng små speediga spelare som kör med goda intentioner och en hel del skön teknik, men har noll andra dimensioner. När det nätta Huddinge-liret inte funkar, vilket det inte gjort i tillräckligt stor utsträckning den här hösten, finns inget annat att ta till. Där finns ingen fysiskt. Inget tungt eller hårt. Bara ystra lirare som ska flyga genom mittzon.
Att jämföra då med Väsby. De kan lira, men de kan också brunka om det skulle behövas. Paletten är bredare och verktygslådan djupare. De kan helt enkelt plocka fram vad som passar för den specifika kvällen.
När Carl Åsell mulnar till kan han på egen hand flytta på ett gäng motståndare och bröla in någon puck i nät. För att ta ett exempel. Hans motsvarighet finns inte i Huddinge. Ikväll var väl det närmsta backen Jonatan Asplund vars frustration mynnade ut i att han bröstvärmde en icke-puckförande spelare och hamnade i ett onödigt slagsmål i slutsekunderna.
Det skulle vara lätt att ropa efter Huddinge-tränaren Peter Nylanders avgång när resultaten är så usla som de är, men ärligt talat vad har han egentligen att laborera med? Jag tror att man i Huddinge har lurats lika mycket som oss vid sidan av rinken av de spännande namnen på papperet och inte riktigt reflekterat över hur likriktat det är.
Det är is i magen som gäller. Börjar puckarna ramla in lite mer frekvent har man ändå laget för att slå merparten av de gråa gängen i serien och då är Allettan inte alls omöjlig att nå. Men det börjar se jobbigt ut.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Men Väsby då? Laget tog nionde raka segern utan att vara särskilt bra ikväll. Man har en bredd där många kan kliva fram och idag var det till exempel en doldis som Nicklas Nousiainen som klev fram med två viktiga mål. Man var ett mycket tyngre lag än Huddinge och hade trots en sämre dag på jobbet fler dimensioner i sitt spel. Det är en topplagsstyrka att kunna plocka hem matcher även när det är sådana kvällar.
Men ska segersviten fortsätta att vara intakt måste man framgent visa upp en mycket större inspiration än ikväll.
Om det nu inte var så att tankarna trots allt var i det där andra Stockholmsderbyt. Det i Globen.
* * *
Desktop ad in article Mobile ad in article
Nyköping mosade Strömsbro med 7-0 ikväll och den mest spännande rubriken därifrån är förstås den om en comeback.
Rutinerade anfallaren Albin Ivarsson Hamberg har stått vid sidan av i serieupptakten på grund av en skada, men ikväll var han tillbaka och visade direkt hur viktig han är för Nyköping.
Forwarden gjorde 2+2 på de två första perioderna och smittade av sig med sin entusiasm till sin omgivning. Med kulturbäraren tillbaka i sådant gott slag finns det fog att fortsätta drömma om Allettan för Nyköping.
Det vänder snabbt i hockey, för bara några veckor sedan såg det ju väldigt mörkt ut på Rosvalla.
Men 373 pers en onsdag strax efter löning, vad är det för skräp siffra när laget skjutit sig in i Allettan-racet?
