Superdeal: Läst allt på Hockeysverige Plus - hela sommaren - för en krona
Under dagen meddelade Troja-Ljungby den illa bevarade hemligheten att klubben värvar spetsforwarden Viktor Bernhardtz från rivalen Halmstad Hammers. Den andra värvningen från klubben på kort tid efter att man också knutit till sig backen Elias Dynell.
Det kan tyckas fullt logiskt att ex-allsvenskarna vill plocka skickliga spelare från vad som praktiskt taget kan kallas för en grannklubb som står aningen lite lägre ner i hierarkin. Men det finns faktiskt en twist på det där.
Att Halmstad ofta lyckas väldigt bra med spelare som hämtas från Troja-Ljungby är ett faktum. Vi kan börja från Valter Johansson som gjorde det utmärkt i Hammers som säsongslån från Troja i vintras och blicka bakåt. Där finns spelare som Albin Blomberg, William Gustavsson, Tom Johansson och inte minst Lukas Sjöblom (KHK-forwarden som Halmstad försökte få tillbaka under våren, men förlorade dragkampen till just Troja). Spelare som ofta haft svårt att färga i Ljungby, skickats ut och gått en ny vår till mötes i Halmstad.
Men på andra hållet? Inte alls lika bra!
{{ PAYWALL LIMIT }}
Exemplen är färre, men ganska tydliga.
De båda Halmstad-profilerna Victor Gagic och Tim Bothén gjorde några av de svagare säsongerna i karriären när de lämnade Hammers för att testa vingarna i Ljungby säsongen 20/21 (paradoxalt nog med tanke på att Troja gick upp den säsongen).
Mitt minne kan vara grumligt, men det senaste exemplet jag kan komma på där en spelare som värvats från Halmstad faktiskt lyckades fullt ut i Troja-dräkten är backen Alexander Edström som värvades inför säsongen 14/15 och blev kvar som poängstark kraft i många fina år.
Med andra ord, de senaste tio åren har det funkat fint för Halmstad att värva från Troja, men inte alls lika bra omvänt. Nu blir det väldigt spännande att se om Viktor Bernhardtz och Elias Dynell kan vända den trenden och visa att Hammers-spelare faktiskt kan lyckas i Troja också.
Potentialen finns onekligen där.
* * *
Ni kanske funderar på varför det efter Forshagas presskonferens i onsdags där klubben meddelade att man drar sig ur Hockeyettan inför kommande säsong varit knäpptyst från både förbund och liga. Det kan ju tyckas lite märkligt att det inte informeras om avhoppet, meddelas att Nyköping (som fått ett inofficiellt besked bakom kulisserna) får platsen och så vidare.
Men som jag förstår saken har Forshaga fram till nu meddelat utåt att de tänker hoppa av, men inte formellt hört av sig till förbund och ligaorganisation med den informationen. Fullt logiskt, inte förrän det finns svart på vitt på papperet att det är så det kommer bli kan de högre organen agera och Nyköping fullt ut meddelas att de är ett Hockeyettan-lag igen.
Alla vet att det kommer bli så, men formalian måste bli rätt och byråkratins kvarnar maler som bekant ofta ganska långsamt.
* * *
Fredagen till ära släppte jag och maestro ”Hockeystaden” Skoglund ett nytt poddavsnitt (#415 Ett ölavtal utan öl) där vi snackar om stjärnbackens hole-in-one, golfande sportchefer, beskedet att Forshaga drar sig ur, Nyköpings chans att göra om och göra rätt, Forshaga-spelare som gjort klart med nya klubbar, Enköpings spetsning, in och ut i Borås, ligans nya dryckesavtal, poängkanadensaren på Hockeyettan-marknaden, ryktet om SHL-floppen, ytterligare starkt backnamn på väg in, Tingsryds veteranåtervändare, tveksam slutspelsstatus, Hanvikens nya offensiva inriktning, spelarflykten från Borlänge och en hel del annat. Ni hittar avsnittet i poddapparna eller här.
* * *
Trevlig helg!
