Desktop ad in article Mobile ad in article
Det är förstås delvis något man måste säga för att lyckas hålla kvar sponsorer, blidka fans och upprätthålla bilden av en offensiv förening. Men det osar också en hel del naivitet.
För det är som bekant inte bara att kliva ner och städa av Hockeyettan.
Ligan idag är något helt annat än vad den var för fem, sex år sedan när Kristianstad krigade i toppen och tillslut lyckades snubbla sig upp. Då var laget ett av få storsatsande gäng som gick för det och i den konkurrensen fungerade det att vara en kaosklubb som svajade organisatoriskt, ekonomiskt och satte allt på ett kort.
I Hockeyettan de kommande säsongerna har vi Väsby med Brödernas tunga hamburgarmiljoner i ryggen, Troja-Ljungby som utarbetat en genomtänkt femårsplan för att ta sig tillbaka till finrummet, Hudiksvall som har solida finanser i ryggen och en väldigt genomtänkt struktur på sitt lag, Boden som står inför en kommande storsatsning, Karlskrona som bara väntar på att förutsättningarna och prestationerna ska börja gå i takt och så vidare. Konkurrensen blir mördande, det är ingenting Kristianstad bara kliver in och kör om på några få säsonger.
Speciellt inte som man nu, under andra halvan av juli måste börja bygga ett lag för Hockeyettan. Speciellt inte som man just för tillfället tycks sakna den organisatoriska förmåga och struktur som krävs för att kunna lyckas långsiktigt. Speciellt som man faktiskt saknar kunskap om Hockeyettan och ligans egenheter.
Det återstår väl att se om Christoffer Malm blir kvar, han hade ju signat upp för en roll som allsvensk sportchef. Men skulle han bli det spelar det mindre roll att han är ett spännande framtidsnamn i rollen, han måste ändå lära sig ett helt nytt segment av spelare och ett helt nytt batteri av förutsättningar som gäller i Hockeyettan. Det är ingenting som sker i en handvändning, saker tar tid och Kristianstad verkar inte befinna sig i situationen där de har tålamodet att faktiskt försöka bygga upp något på riktigt.
Så well, känslan kring målsättningen att snabbt avancera tillbaka till Hockeyallsvenskan framstår som aningen naiv så här i mitten av juli 2023.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Samma sak kan sägas om Mjölby i den andra änden av Hockeyettan-pyramiden.
Division 2-klubben får frågan om Hockeyettan-spel nu när det står klart att även Köping fått avslag av appellationsnämnden och kommer att flyttas ner i seriesystemet. Men känslan är att föreningens styrande inte fullt ut har greppat vidden av vad det innebär att spela en våning upp.
Beskedet till den ystre superbloggaren Krister Holm när han lyfte luren och telefonerade Mjölbys ordförande Hans-Erik Haag var att ”styrelsen har kommit överens om att detta är ett beslut som sportchefen och spelartruppen får ta”.
Visst, det är viktigt att ha med sig sportchef och spelartrupp på tåget, men att spela i Hockeyettan innebär en betydligt större kostnadskostym, längre resor, större kravbild, fler organisatoriska utmaningar och massor av andra saker som en spelartrupp inte kan ha någon som helst uppfattning om.
Tror man som klubb att Hockeyettan bara innebär same business as usual fast mot lite bättre motstånd tror man fel.
Förutom att man kommer bli tvungna att värva delar av en ny trupp för att kunna vara slagkraftiga är det väldigt mycket mer som en organisation måste bita tag i och höja nivån på.
Så well, inställningen i Mjölby framstår också som lite naiv. Men de lär de väl bli varse när de tackar ja, för det hoppas vi så klart att de ska göra.
