MJÖRNBERG: Galen scenförändring i slutspelets tröttaste match
Krönikor

MJÖRNBERG: Galen scenförändring i slutspelets tröttaste match

Publicerad 31 mars 2026 22:18 | Senast redigerad 07 april 2026 15:01
Trötta, uträknade och desillusionerade reste sig Lindlöven på nio och förvandlade slutspelets tröttaste match till ett galet drama. 0-2 blev till 2-2 i matchens absoluta slutskede och sedan avgjorde hemmalaget dessutom till 3-2 i sudden och tvingar fram en femte och avgörande semifinal.
Allt på grund av Bodens våldsamma odisciplin.


Ibland är hockey en lika obegripligt märklig som fantastiskt oförutsägbar idrott. Ikväll statuerades klyschan att ”det går fort i hockey” ytterligare en gång när vad som knappast kan beskrivas som något annat än slutspelets tröttaste match plötsligt fick oväntat syre i form av Bodens odisciplin och Lindlöven kunde svara för en galen vändning från 0-2 till 3-2 i det absoluta slutskedet.

För det var ingen munter tillställning i Lindehov ikväll. Ljudkulissen var som från en slapp träningsmatch i september och hemmalaget som under hela säsongen spelat en rapp anfallsishockey och bjudit upp till dans med Boden i de tre tidigare fighterna såg bara trötta ut. Det var oinspirerat och trubbigt.

Förmodligen kan det härledas till någon form av mental trötthet i avgörandets stund, men Lindlöven stod inte att känna igen. Bortsett från duon Vilmer Grundström och Amill Andersson som hyperaktivt fladdrar fram över isen var det väldigt energifattigt. Det fanns ingen rörelse och följaktligen blev passningsspelet lidande. Satt de inte långt framför lagkamraterna så hamnade passningarna på stillastående gubbe och då blir det svårt att skapa farliga målchanser mot ett stabilt lag som Boden. Lindlöven körde fast. Det såg ut som att de själva knappast trodde på något annat än att de skulle bli utslagna ikväll.

It takes two to tango heter det ju, men Boden hade så klart inget emot att det här blev en färglös tillställning. De frodades snarare av att Lindlöven hade så svårt att få till något fungerande spel.

{{ PAYWALL LIMIT }}

Själva såg man nämligen till att göra psykologiskt viktiga mål i slutet av den första perioden och den absoluta början av den tredje och kontrollerade sedan tillställningen i en stabil 2-0-ledning. Man låg rätt i sina positioner, spelade cynisk bortahockey och gjorde exakt vad som krävdes. Skittråkigt att titta på, men helt rätt i den situation man befann sig.

Finalplatsen såg klappad och klar ut. Lindlöven hade ingen push över huvud taget att komma med. Men då rämnade allt.

I ledning med 2-0 och två och en halv minut kvar att spela började gästerna nämligen dra på sig ett smatterband av onödiga utvisningar. Med tanke på hur svaga Lindlöven varit i powerplay under slutspelet kanske det fanns en falsk trygghet, men nu small det.

Hemmalaget gjorde 1-2 i spel fem mot tre (Jesper Broeng), 2-2 i spel sex mot fyra (Isak Jonsson) och tog matchen till en sudden där det bara tog 42 sekunder att sätta avgörande 3-2 (Sebastian Falk). Även det i spel fem mot tre.

Boden-tränaren Robert Bergdahl konstaterade efteråt att hans lag gjorde en väldigt kontrollerad match fram till slutminuterna innan han märkbart irriterad suckade:

- Sen är det några stycken som slänger bort den totalt.

Han har helt rätt. Man kan ha åsikter kring några av utvisningarna, men visa av erfarenheterna från gårdagen borde Boden ha varit väl medvetna om att de hade ett domarpar på isen som inte direkt ogillar att ta utvisningar. Med en finalplats i handen och två och en halv minut kvar av matchen måste man visa disciplin.

Det gjorde inte Karl Persman som onödigt knuffade in en Lindlöven-spelare i sargen. Det gjorde inte Elias Callgren som uppenbarligen skrek något olämpligt åt domarnas håll. Det gjorde inte Oscar Eriksson som delade ut en fullständigt onödig cross-checking mitt framför en av domarna på slutvisslan. Istället för att bara spela av den skänkte nu Boden bort matchen.

Det blir en ledarskapsutmaning för coach Bergdahl att hantera sina spelare efter det här, för ingen skulle klandra honom om den initiala reflexen vore att säga åt syndarna att de inte får åka med övriga truppen hem. De förstörde för laget. De vaskade potentiellt en final.

För det är ju inte bara så att Boden efter en fin match slarvade bort en finalplats som man hade förtjänat. Man kan samtidigt vara ganska säkra på att Lindlöven inte kommer göra en så här svag match igen. Det är ett i grunden väldigt bra lag och nu har de rest sig från de döda, fått en extra chans i ett läge där de var uträknade och till synes mentalt slut. Det ger så klart en väldig massa ny energi och boost inför det avgörande som stundar redan i övermorgon.

Årets tröttaste match skulle vara en triumf för Boden.

Nu blir det istället en femte och helt avgörande match med allt vad det innebär av nerver och press.

Jobbigt läge.