MJÖRNBERG: Fyra mål på fem matcher – det säger allt
Krönikor

MJÖRNBERG: Fyra mål på fem matcher – det säger allt

Publicerad 30 mars 2026 22:05 | Senast redigerad 07 april 2026 15:01
Det väntar semester för Sundsvall som inte hade något att sätta emot Hudiksvall i semifinalserien. I 3-6-förlusten mot seriesuveränen fick man slutligen in några tröstpuckar, men överlag har säsongen präglats av oförmågan att göra mål på det bättre motståndet. 0-3 i matcher är sammanfattningen av ett trubbigt lag mot ett sylvasst.

Sundsvall och Hudiksvall har mötts i fem tävlingsmatcher den här säsongen. Sundsvall har sammanlagt lyckats sätta fyra mål över dessa och då kom tre av dem när man desperationskörde med säsongen på spel i den tredje perioden ikväll och slutspelsspecialisten Martin Arpe skickat in några puckar.

Det säger väldigt mycket om Sundsvall och det säger väldigt mycket om Hudiksvall.

För när Sundsvall går på semester efter kvällens 3-6-förlust hemma mot Hudiksvall och sammanlagt 0-3 i matcher gör man det för att laget helt enkelt har saknat spetsen.

Över tre matcher mot storfavoriten Hudiksvall har man långa stunder spelat ganska bra hockey. Man har gjort vad man har kunnat, försökt stå upp i det fysiska och stångats med vilja. Inte minst match ett uppe i Hudiksvall och de inledande fem, sex minuterna ikväll var riktigt bra från Sundsvall. Men man är helt enkelt för trubbiga.

{{ PAYWALL LIMIT }}

Det har över matchseriens gång blivit väldigt tydligt hur viktig Sebastian Kaijser var för laget ifjol. Härföraren som gick i bräschen för laget som burdus poängmakare. Man ersatte aldrig honom när han lämnade för Norge och det har gjort att Johan Lindholm blivit väldigt ensam i sin producerande roll. Speciellt efter att Filip Wiberg åkte på sin otäcka fotfraktur och trots försök att komma tillbaka fullt naturligt aldrig hittade sitt goda slag. I kvällens säsongsavslutning var han inte med.

I seriespelet mot svagare motstånd kunde Sundsvall leva högt på sitt kollektiv. Då kunde man arbeta sig till chanser och göra rätt mycket mål på grund av sitt intensiva sätt att spela. Men mot bättre motstånd har man blivit synade. Man har slitit hårt och verkligen försökt, men det är inte otur och målvaktsspöket Kristers Steinbergs som gör att det sett ut som det gjort. Man har helt enkelt inte haft tillräckligt med offensiv kvalitet.

Det är talande att laget inte gjort mål förrän man redan varit i 0-4-underläge i semifinalmatcherna mot Hudiksvall och att målskillnaden totalt över säsongens fem möten landar på 4-20.

Årets upplaga av Sundsvall var helt enkelt inte vassare än så här när motståndet höll hög kvalitet.

Man kan lämna säsongen med ryggen rak efter att ha gjort vad man har kunnat, men inte räckt till mot en bättre motståndare.

Vassa är ju nämligen bara förnamnet vad man kan säga om Hudik. Det är klart att en Sebastian Kaijser-figur inte hade gjort skillnad för Sundsvall i den här matchserien. Hälsingarna hade tagit den med 3-0 i matcher ändå. För hela laget är fyllt av matchvinnare och individuellt skickliga spelare som har hittat det där läget där alla blir en enhet som uppträder som ett lag.

Där den andra matchen uppe i Hudiksvall var en ren utskåpning var kvällens historia kanske lite mer kontrollerad, men storfavoriten hittade ändå fram till de bästa chanserna och såg till att utnyttja dem kliniskt. Backen Lucas Torstensson som vanligtvis brukar kunna tillskrivas epitetet assistkung gjorde hattrick redan i första perioden (bland annat efter ett skott i vardera kryss) och hade så långt gjort fler mål på en period än vad Sundsvall lyckats göra på Hudiksvall över drygt fyra matcher.

Hemmalaget hade otroligt svårt att freda sig när Hudiksvall anföll med samtliga fem gubbar på banan och bjöd på ständiga positionsskiftningar. När det funkar offensivt för Hudiksvall är det en fröjd att se dem spela hockey.

Men det som imponerar mest är att man försvarar minst lika intensivt med alla fem. De kvittar om man legat på stenhårt i offensiven, tappar man pucken är hemjobbet för det mesta exemplariskt. Alla gör sitt jobb. Laget är en enhet och det syns verkligen att säsongsplaneringen innan seriepremiären gick ut på att man skulle vara bra nu. Hudiksvall har utnyttjat det faktum att norra serien var en svag transportsträcka till sin fördel och byggt upp något väldigt starkt. I banans båda riktningar.

Matchserien mot Sundsvall imponerar och fortsätter man på inslagen linje utan att slå av på takten (varför man nu skulle göra det?) har jag svårt att se att man släpper någon match i den kommande norra finalen heller.

* * *

Vilka som blir motståndare i finalen är ännu inte avgjort efter att Lindlöven hållit liv i matchserien mot Boden via 6-3 hemma i Lindehov ikväll.

Det vore väl synd att påstå att det var en särskilt bra match. Det var hafsigt och brunkigt och slarvigt utan mycket till målvaktsspel från något håll. Men känslan var ändå att Lindlöven fick lite retroaktiv utdelning för sina långa stunder ganska goda insatser uppe i Boden. Man ville mycket och var lite hetare i situationerna framför det offensiva målet.

Snackisen efter matcherna i Boden var Lindlövens powerplay-procent om hemska 0%. Det hade kunnat bli ett spöke, men ikväll kom islossningen. Med ett domarteam på isen som tycktes allergiskt mot spel fem mot fem fick båda gängen ordentligt med chanser. Boden fortsätter vara heta i numerärt överläge, men nu lyckades även hemmalaget göra mål i spelformen. Tre gånger om dessutom.

Således precis så många mål som man skapade sig differens till sin motståndare med. Powerplay är uppenbarligen nyckeln i den här matchserien. Lindlöven måste vara bra där för att hålla jämna steg med sin motståndare.

Nu blir det en match fyra i Lindehov som uppvärmning till Sveriges fotbollslandskamp imorn. Var det ska ta vägen känns helt vidöppet.