MJÖRNBERG: Första förlusten sedan november – den kompakta cynismen segrade
Krönikor

MJÖRNBERG: Första förlusten sedan november – den kompakta cynismen segrade

Publicerad 18 april 2026 19:07 | Senast redigerad 23 april 2026 09:04
Hudiksvall fick slutligen känna på hur det känns att förlora. Ett cyniskt, kompakt och oerhört effektivt Visby/Roma lyckades vinna med 6-3 i Holmen Center och kvittera finalserien till 1-1 i matcher.
Nu väntar en oviss fortsättning på Gotland.


Efter 38 raka segrar nådde Hudiksvalls segersvit tillslut sin ände och den gjorde det inför skridskorna på ett oerhört kompakt Visby/Roma som gjort läxan från match ett och skruvade upp insatserna rejält. Som verkligen visade sin erfarenhet.

Lagom grisigt. Lagom cyniskt. Extremt kliniskt.

Fredagskvällens första drabbning finallagen emellan var ju annars en virvlande historia där Visby/Roma snarast kan klassa det som en triumf att siffrorna blev så jämna som 4-3 till hemmalaget Hudiksvall. Det var klasskillnad mellan lagen. Medan Visby stod och sov utnyttjade Hudik sin patenterade fart och åkte sönder sina gäster. Det var en uppvisning som hade kunnat mynna ut i större siffror, men som inte landade något mer än 1-0 i matcher. Det är ju så slutspel funkar.

Ny dag, ny match och Hans ”Säcken” Särkijärvis Visby/Roma hade uppenbarligen dragit lärdom av gårdagens misslyckande till dagens match. Man kom ut mycket mer påkopplade. Man hade bestämt sig för att idag skulle Hudiksvall få slita jäkligt ont om de skulle bärga en ny seger.

{{ PAYWALL LIMIT }}

Det är klart att det hade kunnat bli en helt annan match om hemmalaget i vanlig ordning fått ledningsmålet och något att gå på, men så blev det inte. Visby/Roma var extremt effektiva i den andra matchen. De lägen som gavs de såg man till att sätta dit och 1-0-pucken som kom via Carl Sjöberg redan efter drygt fyra minuter satte tonen för hela tillställningen.

Tvåan kom och även om extraforwarden Jesper Wiberg fick in en 1-2-reducering i fem mot tre lyckades Visby få in även en 3-1-puck innan första paus och ovanpå det ett 4-1-mål precis i slutet av den andra perioden trots att Hudiksvall var nog så bra spelmässigt. Psykologiskt väldigt viktiga mål som satte Hudiksvall i en situation de i stort sett inte varit i på hela säsongen. De har varit så överlägsna att de inte behövt jaga i underläge. De vet knappt hur man stavar till motgång och det var något Visby/Roma kunde utnyttja den här eftermiddagen.

Men att Visby fick mål i rätt lägen mot ett bitvis hysteriskt körande Hudiksvall ska inte misstas för tur. Man agerade rätt och riktigt och såg till att hålla sina motståndare på utsidan för att sedan hugga blixtsnabbt när de egna chanserna bjöds. Samtidigt som man hade en målvakt som plötsligt klev fram som ett monster.

Filip Lindblad som fick hoppa in när Scott Hector hade en mindre lyckad afton igår fick förnyat förtroende idag och spelade oerhört inspirerat. Hans säsong har ärligt talat varit ganska svag som helhet, men idag fick vi se den gamle Filip Lindblad. Den där målvakten vars rykte är att han alltid spelar som bäst när det gäller som mest och som alltid växer i slutspel.

Det spelade ingen roll hur vassa chanser Hudiksvall spelade sig till. Lindblad växte så mycket att spelare som Loa Milfors, Arvid Sundin och Gabriel Kangas såg så mycket målvakt i sina öppna lägen att de inte hade kunnat sätta badbollar i fiskenät.

Olyckligtvis haltade målvakstfantomen ut skadad efter Hudiksvalls 3-4-reducering. Vad det innebär för fortsättningen av matchserien återstår att se för då klev plötsligt Scott Hector in igen och svarade för några riktigt vassa räddningar.

Ovisst är bara förnamnet för vad som ska hända när finalserien nu vänder till Gotland för två matcher. Att Hudiksvall har en högre nivå rent spelmässigt har de två matcherna tydligt visat. Man var betydligt vassare i den första matchen och visade goda tendenser även idag även om man inte fick samma utdelning. På andra sidan har Visbys spetsigaste spetsar Alexander Bjurström och Karl Påhlsson faktiskt varit ganska bleka.

Men i den andra vågskålen ligger det slutspelsdna som Visby så imponerande visade upp idag. Kan man fortsätta spela lika kompat försvarsspel med Hudiksvall på utsida och frustrera sin motståndare med cynisk hockey kan man mycket väl vinna fler matcher. Hudik har inga spelare som är lika arga som Visbys rejäla backduo Daniel Gunnarsson och Daniel Carlqvist. Något som inte ska underskattas.

Och vad händer när Hudiksvall plötsligt fått känna på hur det är att förlora för första gången sedan i början av november?

Föder det en glöd eller en osäkerhet?

Det kommer avgöra matchserien.