MJÖRNBERG: En gigantisk utmaning att hitta något alla kan leva med
Krönikor

MJÖRNBERG: En gigantisk utmaning att hitta något alla kan leva med

Publicerad 27 september 2021 15:37 | Senast redigerad 27 september 2021 18:30
Nästa gäng som inte vill skriva avtal med Hockeyettan är Karlskrona. Man anser sig helt enkelt förlora för mycket rent ekonomiskt för att det ska vara värt att skriva på. Något som sätter spotlight på hur svårt det är att landa något centralt som alla känner att de kan leva med i en så pass bred liga som Hockeyettan.

Efter Boden kommer Karlskrona.

Där Boden trasslat in sig i någon sorts prestigefull diskussion om mänskliga rättigheter och föreningsfrihet som dundrat hela vägen upp på Riksidrottsnämndens bord och kostat både en och två riksdaler i advokatarvoden är Karlskrona betydligt mer rättframma i sin kommunikation.

Det handlar om ekonomi helt enkelt.

Boden har bråkat med ligaorganisationen om avtal i flera års tid och nu står Karlskrona eventuellt inför en liknande process. Som ett stukat gäng nyligen degraderat från Hockeyallsvenskan skrev man efter viss uppmuntran på ett ettårigt avtal om sändningsrättigheterna med Hockeyettan ifjol. Nu har man gjort kalkylen och konstaterat att en ny kråka på avtalspapperet inte är gynnsamt för föreningen. Därmed är det dags att skriva ett nytt kapitel i avtalsgate.

”Under våren och sommaren har vi haft diskussioner med HockeyEttans representanter där vi uttryckt vår syn på att upplåta rättigheterna till ljud och bild från våra hemmamatcher. Ersättningen är inte tillräcklig och vi förlorar sjusiffriga belopp på att delta i det samarbetet jämför med att sända på egen hand. Det är ett affärsmässigt övervägande från vår sida. Vi måste ta ansvar för vår ekonomi”, skriver Karlskrona i ett förklarande inlägg på sin hemsida.


Det är ingen större poäng med att djupdykai konflikterna som varit. Det är en varböld vars olika stickspårär så många att det är omöjligt att hålla ordning på allaturer.

Men fallet Karlskrona visar med önskvärd tydlighetvarför det är svårt att få ett centralt avtal att fungeraklockrent i Hockeyettan som ligan ser ut idag.

Desktop ad in article Mobile ad in article   

AttHockeyettan lyckades landa ett treårigt avtal (varav säsongen 21/22är det tredje och sista året) med ATG som huvudsponsor och spel-och mediepartner var förstås stort och ser man bara till självasummorna är det tal om i sammanhanget stora pengar som pumpasin.

Men Hockeyettan är en 40 lag stor liga (tidigare 47) ochdet är således många som ska dela på kakan. Samtidigt somförutsättningarna skiljer sig enormt mellan föreningarna sombefinner sig längst upp respektive längst ner i hierarkin.

Föratt exemplifiera. Det som är en ordentlig sudd guldriksdaler hosForshaga är knappt ens kaffepengar hos Karlskrona. Där pengar förwebbsändningar som avtalet genererar är en extra inkomstström hosde mindre klubbarna är det ett direkt inkomstbortfall hos föreningarmed större publikunderlag och mediala muskler som gör att de hadekunnat tjäna en betydligt större hacka på att sändasjälva.

Robin Hood-tanken att de större klubbarna får geupp lite av sin kaka för hela ligans väl är naturligtvis fin ochden har fungerat förr.

Det är klart att det svidit ganskaordentligt hos storklubbarna i SHL och Hockeyallsvenskan underframväxten av de ligor och avtal som vi ser idag. Men de har bititihop och kan idag njuta frukten av (nå väl) välfungerandeavtal.

I det här fallet bör man dock så klart också vävain problematiken att Hockeyettan är en tredjeliga. En nivå i svenskhockey där de riktigt stora, muskulösa klubbarna inte ser sig övernågon längre tid. Medan man i SHL och i viss mån ävenHockeyallsvenskan betraktar sig som en aktör med en ganska långtidshorisont vill de större klubbarna bara ifrån Hockeyettan såfort som möjligt.

Med andra ord, incitamentet att ”ta enför laget” är inte särskilt stort. I fallet Karlskronaframhåller klubben dessutom att argumentet om ”solidaritet” intebiter.

Man kan tycka att det är en offerkofta att ta upp ochbörja orera om det som varit, men Karlskrona kände med all rättatt de blev rövkörda av förbundet i arenafrågan och vill intehamna i samma situation igen. De ”tog en för laget”, byggde omsin hall och hamnade i slutändan i en ekonomisk situation somkastade dem huvudstupa ner i Hockeyettan. Det är begripligt att detfinns en viss skepsis inför att ta dåliga ekonomiska beslut förnågon annans skull igen.

Rätt eller fel i alla de turer somkommer följa på detta kan man förstås ha synpunkter på. Men detblir en utmaning framöver att försöka hitta en modell som fåralla klubbar i ligan att känna sig som en enhet och hitta enavtalsmodell som alla, små som stora, kan känna sig nöjda med.Eller i alla fall kan leva med.

Att Hockeyettan är på rättväg rent kommersiellt är tydligt, men i långa loppet är detförstås inte hållbart att hela tiden få situationer där allainte vill vara med om man ska bygga hållbara relationer med storapartners och på sikt landa ännu större sponsoravtal för ligan.

** *

Desktop ad in article Mobile ad in article


Apropå stora sponsoravtal. När samarbetet mellanHockeyettan och ATG presenterades på upptaktsträffen för två årsedan var en av sakerna man verkligen tryckte på att den nyahuvudsponsorn inte bara var ett spelbolag utan också en partner medmediala muskler i form av Kanal 75 i ryggen.

Tyvärr verkardet inte som att de där musklerna används alls, utan att man frikörpå egen hand utan inblandning från sin partner.

Med tanke påvilka resurser som finns är det rent sorgligt att upptaktsträffen iHockeyettan västra såg ut som den gjorde idag.



Det var somatt slungas tillbaka till Lokala kanalen 1993 när tränarnatvingades stå med en projektor i nyllet och besvara mer eller mindreoengagerade frågor.

Så mossigt får det helt enkelt inte seut 2021. Det är inte så man säljer in en proffsig liga.

Att man valt att sprida ut de fyra seriernasupptaktsträffar över fyra dagar är ett smart drag som absolut skaapplåderas. Det ger fansen chans att ta del av mycket mer än näralla kör sina upptakter samtidigt. Men för att det ska engageramåste det vara mycket proffsigare.

När man nu har denhuvudsponsor man har. Varför inte bjuda in hela tränarentouragettill Stockholm och göra en riktigt snygg sändning från denpåkostade studion med de profiler som finns till hands?

Säsongenoch den hockey som ska spelas förtjänar ett mycket mer värdigtstartskott än vad den fick.

Men skam den som ger sig, det ärtre upptaktsträffar kvar. Tre möjligheter att fräscha upp det.

** *

Desktop ad in article Mobile ad in article


Något matnyttigt från upptaktsträffen?

Nej, intedirekt.

Mest uppseendeväckande var väl att Andreas Appelgren var den ende av tränarna som tippade sitt eget lag som seriesegrare,men det var väl å andra sidan också ganska väntat.