Desktop ad in article Mobile ad in article
Det där med att Allettan inte blir någon dans på rosor är ett konstaterande som går att applicera även på Karlskrona.
Storfavoriten i den södra Allettan har öppnat serien med två raka uddamålsförluster och då har man inte mött någon av de tilltänkta motståndarna i toppen än. 1-2 mot HC Dalen och eftermiddagens 2-3 mot ett heroiskt kämpande Halmstad gör garanterat att Magnus Sundquist firar nyår med visst huvudbry.
Det är inte så att Karlskrona har spelat dåligt, men heller inte tillräckligt bra och att bara få dit tre puckar mot vad som ska vara lag en bit ifrån Allettans topp signalerar tydligt att det är i offensiven något saknas.
Kanske är det så att man blir straffade för sitt så tydligt defensiva fokus nu. I grundserien fick ju Karlskrona med all rätt väldigt mycket beröm för sitt försvarsspel. Det var väldigt svårt att göra mål på laget, alla chippade in och gjorde jobbet fullt ut hemåt i banan, men det kom med konsekvensen att man inte riktigt hade den punch i offensiven som man borde kunna ha med det manskap som ställs på isen.
Nu är det som att man inte riktigt kommer loss. Spelövertaget har förstås funnits där, men spelarna har inte varit tillräckligt heta in på målet och följaktligen heller inte fått tillräckligt många puckar i nät. Är det något som släpper bara man fortsätter tro på sin idé och gnuggar på eller måste rutinerade Sundquist redan nu börja skruva och kanske tumma på den där defensiven som varit ett segervapen?
Svaret på den frågan bör naturligtvis vara det förstnämnda. Att drabbas av panik gör inget gott just nu. Men nog har storfavoriten i mellandagarna fått erfara att Allettan inte blir någon dans på rosor.
* * *
Desktop ad in article Mobile ad in article
Apropå det där med defensiv som segervapen, det har uppenbarligen inte heller fungerat för Karlskronas Blekinge-kollega KRIF så här långt.
Laget har förvisso bara släppt in fyra mål på sina två första matcher, men samtidigt inte gjort ett enda. Efter 0-3 mot Mariestad och 0-1 hemma mot HC Dalen firar laget nyår som jumbo i Allettan södra.
Det är svårt att inte koppla ihop det med att superlånet Sebastian Borg kallats tillbaka till Kalmar för allsvenskt spel. När han kom in i KRIF under hösten satte han fyr på lagets offensiv. Efter att beskedet om att han inte skulle delta i mellandagarna kom strax innan seriestart har offensiven kallnat fullständigt.
En spelare ska inte göra ett lag, men i det här fallet är det väldigt uppenbart hur viktig Sebastian Borg varit för KRIF.
* * *
Desktop ad in article Mobile ad in article
En dans på rosor hade knappast heller Brödernas/Väsby hemma mot Vallentuna under kvällen. Laget 5-0-besegrade visserligen grannen på bortaplan i premiären, men i den matchen dröjde det innan utdelningen kom och det var egentligen samma visa ikväll igen.
Bitvis såg det faktiskt ut som att Brödernas spelade powerplay när det var 5-mot-5 och Vallentuna försvarade sig väldigt heroiskt. Att det stod 1-1 efter två perioder var verkligen siffror i underkant och August Hedlund storspelade magnifikt i Vallentuna-kassen.
Tillslut lyckades hemmalaget tillslut få in en segerpuck (en bra bomb från Anton Brandhammar) och efter det fick Vallentuna knappt låna pucken i sin jakt på kvittering fram till att Erik Aterius kunde sätta punkterande 3-1 i tom kasse. Men genom att inte utnyttja sitt spelövertag satte sig Väsby i ett mer utsatt läge än vad som hade behövt vara nödvändigt.
Ett markant spelarövertag för haussade Brödernas/Väsby visst. Men det blev väldigt mycket tjusiga platsbyten ute i sarghörnen och alldeles för mycket spel på utsida. När avsluten väl kom var det för få svartklädda inne på kassen. Då går det förhållandevis enkelt att hålla rent för ett lag med den arbetsvilja som Vallentuna visade upp.
Med andra ord fortsätter bristen på effektivitet vara någon Brödernas/Väsby dras med. Vallentuna går att besegra på det här sättet, men mot de tilltänkta toppkonkurrenterna i serien måste laget skruva upp om det ska bli segrar även efter nyåret.
* * *
Desktop ad in article Mobile ad in article
Det ser ut som att Borås mycket väl kan ha hittat ett riktigt bra radarpar i nye finländaren Matias Sointu och hans landsman Niko Ahoniemi.
När Sointu värvades omskrevs han för sin roll i det IK Oskarshamns-lag som tog klivet upp i SHL. Sedan sin ankomst till Hockeyettan kommer han förmodligen omskrivas mest som en passningsspelare. 33-åringen letade så mycket pass hemma mot Mörrum att man nästan skulle kunna anta att han skulle vägra passa även under dödshot. Men det passar bra med Ahoniemi som obönhörligt går på mål och gärna vill finnas i ytorna där det går att skapa chanser.
De två finländarna tycks ha hittat en bra kemi och med bulldozern Robin Höglund som tredjelänk har de en riktigt tung kedja som bitvis hade lekstuga mot Mörrum.
Efter tydliga 7-3 i dagens match har Borås efter sin floppartade höst fått en riktigt bra start på vårserien med tydliga segrar mot både Tyringe och Mörrum. Nu är det förstås inte motstånd som skrämmer och lag som Borås bör slå. Spelmässigt finns det fortfarande betydligt mer att önska, inte minst i defensiv zon. Men å andra sidan skrämmer inte kommande motståndare som Segeltorp, Eskilstuna Linden eller Mjölby heller, så med lite luft under vingarna har Borås nu alla möjligheter att växa.
Mörrum å sin sida svarade för ytterligare ett sådant där pinsamt nedvik i den tredje perioden. Offensivt spelade laxarna ganska bra, inte minst i powerplay där de hittade nätet på ett imponerande sätt under matchens första halva, men hemåt lämnar insatsen betydligt mer att önska.
Mörrum har ett ungt och orutinerat lag, att det blir lite naivt ibland måste man köpa, men i ett sådant läge måste man förstås fokusera på att göra det enkla först. Framförallt på bortaplan. I dagens match mot Borås spelade det unga manskapet alldeles för övermodigt och svårt, vilket naturligtvis straffade sig med spelvändningar som sköljde över laget gång efter annan. Kombinerat med att man faktiskt med alldeles för jämna mellanrum är kriminellt svaga i egen zon blir det inget vidare.
Precis som flera gånger under hösten när det lutat emot i slutet vek laget sen in kepsen och föll ihop. Det kan inte vara acceptabelt. Någonstans blir det en ledarskapsfråga. Vårserien är säsongens viktigaste del för Mörrum. Det är här man ska spela för att undvika att hamna i det negativa kvalet. Då måste man kunna ställa betydligt högre krav på laget än att uppträda som de gjorde i Borås.
* * *
Desktop ad in article Mobile ad in article
Clemensnäs 4-3-besegrade Örnsköldsvik i en ganska underhållande match. Det är klart att det blir en hel del misstag när det är två av ligans sämre lag som gör upp, men de båda gängen bjöd och tog på ett jämbördigt sätt och framförallt är känslan att Örnsköldsvik, trots förlusten, höjt sig avsevärt sedan vårserien startade.
Laget är trubbigt, men gnuggade ändå på med mycket vilja och skapade en hel del chanser. Tre kassar framåt på bortaplan är rent av riktigt bra för att vara Ö-vik. När det ändå snackas målvakter måste Alec Rajalin-Scharp också berömmas. Han gjorde några riktigt svettiga räddningar idag (igen).
Clemensnäs? Kanske, kanske har laget vaknat. Offensiven börjar i alla fall komma mer och mer.
