Magnus Svensson, från Lennart Hylands Tranås, var en av våra viktigaste både offensiva och defensiva spelare när Sverige vann OS-guld 1994. VM-turneringen senare samma år blev hans stora turnering. När Tre Kronor tog brons i Italien vann ”Sigge”, som back, målligan i turneringen med sina åtta mål på åtta matcher. Han var även med i det lag som blev världsmästare i Wien 1987. Svensson förknippas främst med Leksand, där han fortfarande bor, men gjorde även en och en halv säsong i NHL där han spelade för Florida, men också två säsonger i Schweiz.
Ett annorlunda hockeyminne Magnus Svensson plockar fram är från en resa till Alaska med Vikingarna, alltså det tidigare B-landslaget.
– Jag hade en fantastisk resa med Vikingarna. Vi fick åka iväg till Alaska för att spela. Det här var i mars 1987 (innan Svensson blev inkallad till VM-spel av Tommy Sandlin). Det var otroligt läckert att få åka till Anchorage.
– Vi spelade först mot Kanadas OS-lag. Efter det gick resan till Fairbanks som ligger långt ut i vildmarken. När vi kom dit fick vi mat på någon restaurang innan vi checkade in på hotellet. På kvällen skulle vi spela match. Efter att vi vilat en stund på hotellet skulle vi gå till matchen. Då visade sig att hela laget hade fått maginfluensa.
– Vi genomförde matchen mot deras universitetslag (Alaska Gold Kings). Vi var ett lag med många juniorer, men vi hade även några etablerade spelare med oss. Efter varje byte var det in och spy i omklädningsrummet, ut och spela match igen. Så var det för nästan alla i laget, fram och tillbaka. Ut och spela, in på toaletten. Vi hade knappt några spelare kvar i slutet av matchen. Dessutom var spelarna vi mötte ungefär som de i filmen ”Slapshot”. De åkte runt i sitt långa hår.
– Arenan hade glas i taket så man såg sig själv. Dessutom var det inte högt till tak så puckarna var uppe i det där glaset hela tiden. Men det höll i alla fall.
Magnus Svenssons drömfemma:
MÅLVAKT
John Vanbiesbrouck
"Honom spelade jag med i Florida Panthers. Fantastisk målvakt, men även som kille vid sidan om. Lite speciell, men en härlig kille. Jag har såg honom göra några fantastiska matcher säsongen då vi gick till final mot Colorado Avalanche (1996). Under hela det slutspelet, först mot Boston och sedan mot Philadephia och Pittsburgh, var han helt suverän i målet. Det är bästa målvakten jag har haft bakom mig."
Foto: Bildbyrån
BACKAR
Tomas Jonsson
"Framför allt var Tomas en fantastisk hockeyspelare som kunde göra det oväntade på isen. Samtidigt var har en stor ledare. Efter våra karriärer har blivit en jättebra kompis till mig. Vi umgås och ringer varandra ofta och han är en härlig kille. Hans storhet som back var stabiliteten. Man såg honom inte ofta göra misstag. Han var bra både defensivt och offensivt. Han ledde oss som lag genom matcherna genom sitt spel och ingen som pratade speciellt mycket. En auktoritet."
Nicklas Lidström
"Världens bästa back. Liksom Tomas en härlig kille utanför hockeyn. Honom lärde jag känna bättre efter karriären. Jag spelade bara ett VM med Nicklas, 1994. Då kom han till Milano efter att hans Detroit var utslaget. Han kom ganska sent in i laget. Även om han inte spelade så många matcher under VM fick jag i alla fall förmånen att spela med honom. En härlig kille att se på när han spelar och jag är stolt över att fått spela med världens bästa back genom alla tider."
Nicklas Lidström och Tomas Jonsson i samarbete i Tre Kronor 1991.Foto: Bildbyrån
FORWARDS
Peter Forsberg
”Första gången jag träffade på honom var då jag hade kommit hem från Lugano 1991. Vi hade match med Leksand uppe i Modo. Det var en jäkla 'gallerkille' som åkte runt och smällde på alla och var så in i h-vete tuff, vilket retade gallfeber på mig. Sedan hade jag förmånen att spela med Peter vid OS 1994 och lära känna honom mer. Han var en gudabenådad spelare som kunde göra precis vad han ville på isen när han var på det humöret. När vi spelade Stanley Cup-finalen med Florida Panthers, efter en av matcherna kom en av backarna till mig och frågade 'vad är han byggd av, är det cement i skydden han har på sig?' De försökte köra på honom, men ramlade själva hela tiden. Han är en av världens bästa spelare genom alla tider.”
Anders "Masken" Carlsson
”En härlig kille som jag fortfarande har en bra kontakt med. 'Masken' var otroligt duktig med puck. Han hjälpte oss backar genom att alltid vara i läge och ville ha pucken. Vi hade fantastiska år tillsammans här i Leksand, men även i landslaget. Hans specialitet var att göra mål då det var en sekund kvar av matcherna, men också att göra mål på viktiga straffar. Han var sjukt duktig på det och gjorde alltid mål. Jag tror inte jag sett honom missa någon straff i viktiga lägen. Jag kommer ihåg då vi spelade mot Luleå där uppe. Matchen var i princip slut men vi fick straff. 'Masken' gick in och gjorde utan några problem mål.”
Tomas Forslund
”Tomas är en skithärlig kille, men framförallt en fantastisk hockeyspelare. Han fick inte riktigt cred för det han gjorde på isen. Han stod upp för alla, jobbade alltid stenhårt, visste var målet var och var en fantastisk kille att ha i ett lag, omklädningsrummet, under bussresor och så vidare. Han kunde förändra en match bara genom att gå in och tackla eller starta en fajt med någon. Det var alltid något som hände runt Tomas. Mycket tjo och tjim. Tomas är också en kille som jag fortfarande är bra kompis. Vi umgås flitigt.”
"Foppa", "Masken" och Forslund.Foto: Bildbyrån
COACH
Wayne Fleming
”Dels var Fleming en underbar person och auktoritet som satte fart på min karriär igen. Han kom till Leksand 1992. Jag hade spelat i landslaget innan 1991, men 1991, 92 och 93 var jag aldrig med i landslaget då Conny Evensson var förbundskapten. Wayne Fleming lärde mig hur man ska spela hockey igen och jag fick som en grundutbildning. Jag tycker att han var en grym coach och en människa som kunde visa känslor inför oss grabbar. Han fick ihop laget fantastiskt bra under åren han var här. Även om vi spelade SM-final 1989 var åren med Fleming dom bästa jag haft. Tragiskt att han gått bort.”
Wayne Fleming.Foto: Bildbyrån
