1989 var ett år av stor historisk betydelse. Inte minst för oss i Europa. Järnridån som hade skilt Väst- och Östeuropa åt sedan andra världskrigets slut var på väg att smulas sönder. Berlinmuren, den yttersta symbolen för den ideologiska konflikt som delat upp Europa i två läger, revs i november samma år och i Sovjetunionen höll kommunistregimen sakta men säkert på att förlora sitt järngrepp om befolkningen.
Det kalla kriget som hade hållit västvärlden på halster under flera decennier var på väg att bli ett minne blott.
I NHL blåste det också en ”wind of change”, för att citera det tyska hårdrocksbandet Scorpions hitsingel som försökte fånga tidsperiodens förändringar. Vid NHL-draften i Met Center i Bloomington, Minnesota, skrevs det hockeyhistoria med europeisk prägel.
För första gången i draftens då 26-åriga historia valdes en europeisk spelare först av alla. Spelaren som blev föremål för historieskrivningen var en lång, blond svensk. Desktop ad in article Mobile ad in article
Mats Sundin satt på läktaren tillsammans med sin pappa Tommy och rådgivaren Bengt Lundholm, tidigare NHL-spelare i Winnipeg Jets, och inväntade med spänning på det historiska beskedet.
– Jag minns hur Tommy och jag satt och tittade på det som hände med stora ögon och gapande munnar, berättade Bengt Lundholm när jag intervjuade honom om hans minnen från draften för några år sedan.
– Det var en sådan väloljad maskin. När vi satt där på läktaren kände vi att något stort var på väg att inträffa.
Mats Sundin utanför Globen 1989.Foto: Bildbyrån
HADE INTE DEBUTERAT I ELITSERIEN
Sundin hade en fin säsong bakom sig där han framför allt hade vuxit ut till en dominant spelare i det svenska U18-landslaget. Vid den här tidpunkten hade han fortfarande inte debuterat för Djurgården i elitserien, utan varit utlånad till Nacka i dåvarande division 1. Bristen på erfarenhet av spel i den svenska högstaligan var inget som störde scouterna.
Inför draften i Minnesota var den skickliga centern favorit att gå som första spelare. Men han hade konkurrens. I första hand av vänsterforwarden Dave Chyzowski, som hade skjutit 56 mål för Kamloops i den kanadensiska juniorligan WHL. Men även backen Jason Herter från North Dakota i NCAA var upphaussad inför draften.
Chyzowski, som valdes som tvåa av New York Islanders, beskrevs som en spelare med ”ett skott som skrämmer målvakter” av en scout i The Hockey News. Herter, som plockades av Vancouver som åttonde spelare, ansågs vara en framtida stjärnback. Desktop ad in article Mobile ad in article
Ingen av dem kom emellertid att blomstra i NHL.
Tvärtom.
Chyzowski, som räknas som en av de stora flopparna i NHL:s drafthistoria, spelade 126 matcher över sex säsonger och fick bara ihop 15 mål. Herter gick det ännu sämre för. Han spelade en enda NHL-match under sin karriär.
För Mats Sundin gick det desto bättre. Han valdes som nummer ett, precis som bland annat The Hockey News hade förutspått.
– Jag visste att jag hade chansen att bli etta, men vågade inte tro på det förrän jag ropades fram på scenen, berättade Sundin för förbundstidningen Hockeys Greger Von Konow 1990.
”DEN BÄSTA TALANGEN TILLGÄNGLIG”
Sundin och hans delegation på läktaren blev mer eller mindre chockade av spektaklet i Met Center. Ingen av dem hade riktigt förstått vad det var som skulle utspela sig förrän Québec Nordiques valde 18-åringen från Norrviken i Sollentuna utanför Stockholm.
– I Sverige var NHL-draften nästan helt okänd vid den här tidpunkten. Hajpen som finns i dag hade inte blivit uppfunnen. Jag hade ju själv spelat några säsonger i ligan (1981-1985), men visste knappt att draften existerade eller vad den innebar, erkände Lundholm.
– Mats kan ha varit en av de första spelarna från Sverige att någonsin vara plats för en draft. Även om hela grejen var rätt överväldigande till en början tycker jag att han hanterade det väldigt väl. Han var väldigt mogen för sin ålder och tog det med ett imponerande lugn.
Den som ropade fram Sundin till podiet och försåg honom med sin första NHL-tröja och den där kepsen som inte alls passade hans stora huvud var Québec Nordiques chefsscout Pierre Gauthier.
– Han var den bästa talangen som fanns tillgänglig, sade Gauthier till TSN efter att ha tillkännagett valet.
– Vi ser en kille med fantastiska handleder och enrom talang. Det ger oss chansen att få en väldigt bra hockeyspelare längre fram i tiden. Desktop ad in article Mobile ad in article
Han fick sannerligen rätt. Mats Sundin debuterade i NHL ett drygt år senare och hade en karriär som sträckte sig över 18 säsonger och 1 346 matcher samt utmynnade i 564 mål och 1 349 poäng. Mest av alla svenskar i ligans historia.
Sundin tillbringade fyra säsonger i Québecs organisation innan han trejdades till Toronto Maple Leafs sommaren 1994 för att bereda plats åt en viss Peter Forsberg. I Toronto var han kapten mellan 1997 och 2008 innan han avslutade karriären med en halv säsong i Vancouver Canucks 2008/09.
I dag är han invald i Hockey Hall of Fame och räknas som en av svensk hockeys största genom tiderna. Inte minst tack vare sina fina insatser för Tre Kronor – med OS-guldet 2006 och VM-gulden 1991, 1992 och 1998 som de givna höjdpunkterna. Desktop ad in article Mobile ad in article
”ETT VÄLDIGT LYFT FÖR SJÄLVFÖRTROENDET”
Vägen till den enormt framgångsrika karriären fick ett mäktigt avstamp i Met Center den 17 juni 1989. I en intervju med hockeysverige.se:s Ronnie Rönnkvist för ett par år sedan pekade Mats Sundin ut draften som en händelse som fick honom att växa som hockeyspelare.
– Det var en fantastisk upplevelse att vara på plats i hallen och höra sitt namn ropas upp och dessutom bli utsedd till den bästa spelaren i världen i sin årskull. Det här tror jag var ett väldigt lyft för självförtroendet eftersom jag då insåg att jag faktiskt kommer att nå NHL och förhoppningsvis ha en karriär där.
– Det var ett jättelyft att få ett erkännande och man är också ganska känslig i den åldern. Åldern 16-18 år en känslig ålder och det finns mycket osäkerhet som tonåring. Jag kommer så väl ihåg hur stort lyft det var att då få det här erkännandet. Jag spelade bra innan, när jag visste att jag skulle till draften, men även efter när man fått den här typen av erkännande.
Sundin i Québec under rookiesäsongen 1990/91. Foto: Bildbyrån
Redan innan Mats Sundin blev den första icke-nordamerikanen att gå som nummer ett i en draft hade det funnits framgångsrika européer i NHL. Men Québec Nordiques beslut att göra svensken till förstavalet kan ändå ses som en starten på en europeisk revolution.
Under de 30 åren som har passerat sedan Sundin-draften har antalet européer i NHL ökat radikalt. Enligt quanthockey.com var nio procent av NHL-spelarna av europeisk härkomst 1989. I dag ligger siffran enligt eliteprospects.com på runt 30 procent, varav drygt tio procent av samtliga spelare i ligan är svenskar.
– Om man tittar på spelarna som draftades 1989 var det många ryssar och tjecker, spelare som inte kunde spela i NHL på grund av Järnridån. Jag tror att NHL-klubbarna förstod att det fanns en hel del talang i Europa och att de kunde göra fynd där, men det är klart att de kanske var försiktiga på grund av det politiska läget, sade Bengt Lundholm under vår intervju. Desktop ad in article Mobile ad in article
RED WINGS LADE GRUNDEN FÖR ETT MÄSTARLAG
En klubb som inte var försiktig när det kom till europeiska spelare i samma draft var Detroit Red Wings. Det hjälpte dem att bygga en stor del av basen för de framgångar som väntade runt hörnet.
Utöver att drafta framtida NHL-spelare som Mike Sillinger, Dallas Drake och Bob Boughner från Nordamerika valde man Nicklas Lidström som 53:e spelare, Sergej Fedorov som 74:a och Vladimir Konstantinov som 221:a. Vancouver fyndade också rejält genom att plocka upp en av tidernas främsta renodlade målskyttar i Pavel Bure som 113:e spelare.
Det stigma som hade placerats på europeiska spelare i NHL en gång i tiden var om inte helt borta i alla fall inte längre ett hinder.
– Jag tror antagligen att det här var en större grej för ryssar och tjecker, sade Bengt Lundholm.
– Svenskar var redan accepterade i NHL. Men Mats öppnade ändå en dörr genom att visa att den svenska modellen fungerade. Hans uppförande på och utanför isen hjälpte till att bana väg för det fina rykte som svensk ishockey har i dag.
KÄLLOR: The Hockey News, QuantHockey.com, EliteProspects.com, tidningen Hockey, hockeysverige.se Desktop ad in article Mobile ad in article
