- Har långtidskontrakt - men kan få sparken.
- Pekar ut 35-åringen som ett hett alternativ.
- Mästartränarna kan tvingas lämna.
- Lämnar han och tar över konkurrenten?
- De sitter säkrast.{{ PAYWALL LIMIT }}
Anaheim
Anaheim sparkade Dallas Eakins direkt efter säsongen, efter fyra ganska misslyckade år under Eakins ledning. Den här säsongen slutade Ducks till och med sist i hela NHL.
Det var ganska tyst när det gällde vilka som var aktuella för att ta över Anaheim. Jag trodde de skulle gå på ett beprövat namn, som Travis Green eller Alain Vigneault, men det blev alltså 60-årige rookien Greg Cronin som tog över. Han får nu sitt första head coach-uppdrag i NHL och kommer närmast från Colorado Eagles i AHL.
Anaheim kan nu alltså sitta lugna i coachbåten en tid framöver.
Arizona
Arizonas coach André Tourigny vann nyligen VM med Kanada, men har inte haft samma framgångar i Arizona. Men ärligt talat: Vem hade gjort det bättre?
Den nyblivne 49-åringen har ett år kvar på sitt kontrakt med Arizona, men sett till att man alltjämt har en del ung talang i laget kanske Tourigny får förlängt kontrakt. Han har ju jobbat med unga spelare under sina år i Ottawa 67's i juniorligan OHL.
Trots uteblivna framgångar tror jag han får sitt utgående kontrakt förlängt med ett par år till.
Boston
Jim Montgomery tvingades lämna Dallas under uppmärksammade former härom året, men tog sig in i NHL igen via ett uppdrag som assisterande tränare i St. Louis Blues. Den senaste säsongen tog han över Boston, och även om slutspelet blev ett fiasko kan man inte säga annat än att Montgomerys intåg i Bruins varit succéartat. Han förde sitt lag till den bästa grundserien något lag gjort i NHL - någonsin.
Trots slutspelsfiaskot är Montgomery en av de som sitter allra säkrast på sin post i hela NHL.
Buffalo
En annan som sitter stensäkert är Don Granato. Han fick ett nytt kontrakt i oktober förra året, och har numera ett avtal med Buffalo till 2026.
Trots att han inte riktigt förmått Buffalo att ta det där sista klivet in i slutspelet har han bidragit med lugn och ro i en klubb som verkligen behövde just det.
Calgary
Calgary är en av tre klubbar som just nu står utan coach. Här måste man fatta ett beslut kring hur man ska göra med den högt aktade AHL-coachen Mitch Love.
38-åringen har coachat klubbens AHL-lag de två senaste åren - och har utsetts till ligans bästa coach båda gångerna. Med andra ord borde vägen ligga öppen för att han ska ta över efter sparkade Darryl Sutter. Väljer Flames en annan head coach är risken stor att Love inom kort försvinner till en annan NHL-klubb i stället.
Darryl Sutter har kontrakt med Calgary i två år till, vilket gör att man sannolikt också vill ha in en ganska billig coach. Det talar också för Love. Skulle det inte bli Mitch Love kan vi utgå ifrån att Gerard Gallant är huvudalternativet för Flames del. Känslan är att han passar som handen i handsken för Calgary.
Carolina
Sitter någon coach säkrade på sin post än Rod Brind'Amour? Han är dels en ikonisk spelare i klubben, och dels har han utkristalliserat sig som en av NHL:s bästa coacher. Om inte den bästa. Det känns lite sjukt att “Canes” ännu inte gått till en Stanley Cup-final med Brind'Amour som coach, även om det varit relativt nära ett par gånger.
Han har ett utgående kontrakt, men så här enkelt är det: Vill Rod Brind'Amour förlänga så kommer man förlänga. Ryktena säger att han tackat nej till betydligt större klubbar, som kan erbjuda betydligt mer pengar, tack vare sin kärlek för Carolina Hurricanes. Han har nu varit coach i klubben i tolv säsonger, varav de fem senaste som huvudansvarig. Han är faktiskt en av de som suttit allra längst på sin post.
Ska vi gissa på att ett nytt treårsavtal skrivs snart?
Colorado
Trots mängder av skador lyckas Jared Bednar hela tiden hitta sätt att få Colorado att prestera. Han har varit head coach för Avalanche i sju år, vilket gör att bara Tampas Jon Cooper och Pittsburghs Mike Sullivan suttit längre på sin post.
Bednar har varit med på hela resan från bottenlag till mästarlag, och det krävs nog egentligen två misslyckade säsonger för att han ska få sparken.
Columbus
Efter några relativt starka år med John Tortorella vid rodret gick Columbus helt in i väggen med Brad Larsen som huvudansvarig. Att han fick sparken, redan efter två år, kändes helt rätt och riktigt.
Columbus har inte presenterat någon ny huvudtränare, men av allt att döma blir det Mike Babcock som tar över. Ska vi bara bedöma tränaren Mike Babcock är det såklart ett starkt namn som kommer in. Han var med och gjorde resan från bottenlag till topplag med Toronto, och ska nu göra samma sak igen. Columbus kommer få drafta tidigt och har, den här fiaskosäsongen till trots, inte ett helt uselt lag. Kanske kan Mike Babcock vara det man behöver?
Men. Personen Mike Babcock kommer tillbaka till NHL med ett rejält nedfläckat rykte och han lär få börja på “minus” och bygga upp ett förtroende igen. Det gör situationen komplicerad, och man kan undra om Jarmo Kekäläinen fattat rätt beslut, här?
Chicago
Chicago anställde Luke Richardson på ett avtal till 2026, och han gjorde precis vad han anställdes för att göra: Ge Chicago chansen att få drafta Connor Bedard…
Det går egentligen inte att bedöma Richardson som coach, ännu. Men Chicago är precis där man själva förväntade sig att man skulle vara, och utifrån det kan vi anta att de anställde Richardson av en anledning och inte har några planer på att byta ut honom de närmaste åren.
Dallas
Peter DeBoer hoppar runt mellan klubbar och når snabb framgång överallt. Han gjorde det via finaler i New Jersey och San José, och via konferensfinaler med Vegas och nu också Dallas under sitt första år i respektive klubb. Tyvärr brukar resultaten efter det där första året successivt bli sämre, men sett till vilket starkt lag Dallas har på pappret borde han kunna ta dem långt i slutspelet även nästa år.
DeBoer har kontrakt till 2026 och sitter säkert, tills vidare.
Detroit
Derek Lalonde hade ett helt okej första år i Detroit, efter att han tagit över efter mångårige huvudtränaren Jeff Blashill. Lalonde är alltjä,t något av en doldis, men känslan är att Red Wings är beredda att bygga långsiktigt även med honom. Anledningen? Han är tajt med GM Steve Yzerman efter duons gemensamma tid i Tampa Bay Lightning.
Lalonde har säkert råd att missa slutspelet något år till, och ändå få förnyat förtroende.
Edmonton
Jay Woodcroft för Edmonton Oilers åt rätt håll, men frågan är om han har råd med ett till slutspelsmisslyckande? Det ligger ingen skam i att åka ut mot Vegas Golden Knights, men Edmonton är i ett “vinna nu”-läge, och för varje år man inte vinner är det kort och gott en bortkastad chans.
Med det sagt skrev Woodcroft förra sommaren på ett nytt treårsavtal, och sitter säkert åtminstone över kommande säsong.
Florida
Joel Quenneville gjorde succé, men tvingades lämna efter att alla omständigheter runt skandalen i Chicago blev kända. Andrew Brunette kom in som en paniklösning och förde Florida till Presidents' Trophy. Trots det blev han inte kvar, utan ersattes av super-rutinerade Paul Maurice. Det såg ut ett sluta vid ett dunderfiasko och missat slutspel för Panthers - men i stället sitter vi här och kan summera en dundersuccé med en Stanley Cup-final för Maurice lag i stället.
Men det säger kanske mer om general managern Bill Zito, som uppenbarligen har byggt ett så bra lag att man utan problem kan byta tränare flera gånger och ändå nå resultat?
Hur som helst sitter Maurice förstås säkert efter det här slutspelet. Men om man hade missat slutspel, vilket man var ytterst nära att göra, så hade nog ett nytt coachbyte varit lockande för Zito.
Los Angeles
Todd McLellan har varit huvudtränare i NHL sedan 2008, och kommer få åtminstone en ny chans att föra Los Angeles långt i slutspelet. Man har successivt tagit steg framåt under McLellans fyra år i klubben, men nu har han ett utgående kontrakt och ett LA Kings-lag som nog känner att man är redo att till och med utmana om en finalplats kommande säsong.
Det känns som att Kings behöver vara ett topplag kommande säsong, för att McLellan ska få förlängt. Fem år är en lång tid i en och samma klubb, i dessa tider, och han behöver sannolikt prestera för att visa att han är rätt man att satsa på i ett par år till.
Minnesota
Precis som alla andra Minnesotacoacher lyckas Dean Evason föra sitt lag till slutspel efter starka grundserier - men precis som alla andra har Evason haft förtvivlat svårt att sen få laget att prestera i slutspelet.
Dean Evason har kontrakt till 2025, och jag skulle tro att han får fullfölja det kontraktet så länge Minnesota går till slutspel nästa säsong. Och det bör man kunna göra.
Montréal
Martin St. Louis kom in som en interimlösning förra säsongen, och fick förnyat förtroende. Legendaren har kontrakt till 2025, och sett till att kraven på Canadiens alltjämt är väldigt få och låga ska det extremt mycket till för att den tidigare poängkungen inte ska få behålla jobbet kontraktstiden ut, åtminstone.
Montréal är på rätt väg, men är sannolikt fortfarande en bit från slutspel.
Nashville
Nashville valde, något överraskande, att sparka John Hynes. Barry Trotz första stora drag som general manager blev att ta in hans tidigare spelare, Andrew Brunette, som ny coach.
Brunette gjorde det mycket bra i Florida och kommer närmast från en roll som assisterande tränare i New Jersey. Han känns som ett piggt val av Nashville.
New Jersey
Lindy Ruff fick något av en nytändning i tränarkarriären när han tog över New Jersey för tre år sedan. Han har hyllats för sitt arbete i klubben, och känslan är att man lika gärna kunde ha varit i Stanley Cup-final nu.
Ruff har ett utgående kontrakt, men GM Tom Fitzgerald har varit tydlig med att det är den 63-årige veteranen som kommer stå i Devils-båset även i höst. Skriver han på ett sista två, eller treårskontrakt innan han går i pension?
New York Islanders
New York Islanders är ett av de mer intressanta lagen. Efter slutspelsmissen förra året fick Barry Trotz sparken, och han ersattes av Trotz högra hand Lane Lambert. Lambert tog Islanders till slutspel, men där åkte de ur direkt.
Frågan är om Lambert är coachen Islanders kommer bygga med över tid. Jag tror han kommer stå i båset när säsongen drar igång igen till hösten, men är inte lika övertygad om att han står där när säsongen är slut. Jag kan tänka mig att Lou Lamoriello kan byta ut Lambert under kommande säsong. Vilka skulle kunna vara aktuella att ta över? Ptja, den/de som finns lediga av Gerard Gallant, Peter Laviolette och John Hynes är naturligtvis stekheta. Jag kan även tänka mig att tidigare huvudtränare som Scott Gordon och Mike Yeo är intressanta. Och vem vet, kanske lockas en Old School-GM som Lamoriello av veteraner som Michel Therrien, Alain Vigneault eller Claude Julien?
Ska vi säga att det blir Julien som coachar Islanders innan nästa säsong är över?
New York Rangers
New York Rangers saknar coach. Gerard Gallant slutade/fick sparken efter det tunga slutspelet, och det har sedan dess funnits mängder av rykten om vem som ska ta över. Först snackades det om Joel Quenneville, men han är fortsatt avstängd av NHL och kommer inte coacha Rangers.
Det snackades sen också om Mike Sullivan, men sedan Pittsburghs nye president Kyle Dubas slagit fast att Sullivan blir kvar i Pennsylvania har även de ryktena dött ut.
Nu står det mellan två personer: John Hynes och Peter Laviolette. Två beprövade namn, som coachade i NHL förra säsongen - men också fick sparken efter säsongen. Det är två “du vet vad du får”-coacher, men inte så mycket mer än så. Det hade ju varit mer spännande med Québec Remparts Patrick Roy, som det också funnits lösa rykten kring.
Ottawa
Det mesta är osäkert i Ottawa. Vem blir klubbens nye ägare? Blir Pierre Dorion kvar som GM? Blir Alex DeBrincat kvar? Många frågor - inga svar.
D.J. Smith är kontrakterad som huvudtränare, men frågan är hur länge han blir kvar. Smith har precis avslutat sitt fjärde år i klubben och även om han gjort det helt okej är jag långt ifrån säker på att han får förtroendet att leda laget när man nu på allvar kan börja drömma om slutspel igen. Nog känns det som att nästa säsong blir sista chansen för Smith. I synnerhet om Pierre Dorion petas som general manager.
Låt säga att Todd McLellan inte blir kvar i LA Kings efter nästa säsong - nog skulle han vara det perfekta namnet för Ottawa Senators framöver? I klubben finns också Jack Capuano som Smiths högra hand, och han har huvudtränarerfarenhet sedan tidigare. Kanske får han uppdraget att förädla Ottawa framöver.
Philadelphia
John Tortorella fick inför förra säsongen ett fyraårskontrakt med Philadelphia, och det gick väl precis som förväntat. Det var en allmän röra och “Torts” gick såklart inte ihop med backstjärnan Tony DeAngelo.
Nu har Flyers fått in Daniel Briére som ny general manager, vilket sätter Tortorellas position i ett nytt ljus. Det krävs nog att Flyers tar ett rejält steg framåt kommande säsong, annars lär Tortorella ryka en gång för alla.
Problemet är att det kan bli svårt att hitta en efterträdare. Det känns nämligen som att alla lediga, etablerade tränare redan har varit i Flyers - och i de flesta fall misslyckats. De skulle behöva gå utanför boxen med sin nästa tränare. Kanske leta i AHL? Jeremy Colliton?
Pittsburgh
Det har varit rörigt på Pittsburghs kansli de senaste åren, men Mike Sullivan har blivit kvar. Nu missade Penguins slutspel för första gången på evigheter, och det i kombination med att klubben rensat på ledande positioner gjorde att Sullivans framtid i klubben länge var oklar.
Kyle Dubas, den nye presidenten, har dock försäkrat Sullivan om att han vill behålla coachen. Därmed kan vi i alla fall, för nu, säga att Sullivan sitter någorlunda säkert. Men överlever han ytterligare ett misslyckat slutspel? Mästarcoachen har avtal till 2027, men det är långt ifrån givet att han blir kvar tills dess.
I staben finns Todd Reirden, som förvisso gjorde ett blekt intryck som head coach i Washington och allmänt är ansedd som ligans kanske bästa assisterande coach. Han vore en naturlig ersättare om Penguins känner att de vill byta ut Sullivan framöver.
San Jose
San Jose är en svåranalyserad klubb. Vad vill man uppnå? Är man nöjda med att vara ett bottenlag och samla på sig draftval? Kommer Erik Karlsson trejdas? Eller har man ambitioner att faktiskt uppnå resultat? I så fall borde David Quinn, som har kontrakt i två år till, hänga löst.
Men känslan är att Quinn kommer sitta kvar åtminstone hela nästa säsong. Sen får vi väl se om den nye general managern Mike Grier vill göra förändringar. Sharks har två potentiella efterträdare i staben: Scott Gordon och den blott 35-årige Ryan Warsofsky. Warsofsky vann Calder Cup, som huvudtränare 2022. Inom kort kommer andra klubbar säkert börja rycka i honom för huvudtränaruppdrag. Han känns som en naturlig ersättare för Quinn, framöver.
Seattle
Dave Hakstol var ett märkligt coachval av Kraken. Det var de flesta överens om. Efter ett svagt debutår i ligan var det inte direkt så att han rätade ut de frågetecken som fanns runt honom, heller. Men den här säsongen vände plötsligt allt. Dave Hakstol blev för första gången i NHL-karriären hyllad. Och efter att general manager Ron Francis i dagarna skrivit på ett nytt avtal kan vi utgå ifrån att även Hakstol sitter stensäkert.
St. Louis
Precis som Seattle har ju St. Louis en coach som misslyckats i Philadelphia men gjort succé på annat håll. Craig Berube förde som bekant St. Louis till mästartiteln 2019, men har inte varit nära ayy lyckas med den bedriften efter det.
Den tidigare NHL-busen har kontrakt till 2025 och kommer träna laget nästa säsong. Men jag är inte helt övertygad om att han kommer sitta kvar kontraktstiden ut.
Blues missade just slutspelet för första gången under Berubes ledning, och jag skulle inte bli förvånad om Blues vill “byta riktning” inom kort och byta ut rutinerade Berube mot en yngre tränare á la Ryan Warsofsky - eller varför inte Sheldon Keefe?
Tampa Bay
Jon Cooper har suttit längst av alla tränare - elva säsonger - och har kontrakt till 2025. Han sitter stensäkert och jag skulle inte bli förvånad om han till och med skriver ytterligare ett kontrakt med Tampa Bay.
Det enda som talar emot det är väl att Cooper själv möjligtvis skulle vara sugen på en annan utmaning efter att då ha gjort 13 säsonger i Tampa - och 15 år i organisationen.
Toronto
Kyle Dubas och Sheldon Keefe jobbade ihop i OHL, i AHL och i NHL. De känns som ett riktigt radarpar. Därför är det klart att Sheldon Keefes framtid i Toronto blev mer osäker i samma stund Kyle Dubas lämnade klubben.
Keefe har ett utgående kontrakt och jag känner mig rätt säker på att nästa säsong blir hans sista. Därefter kommer GM Brad Treliving vara sugen på att sätta sin egen prägel på klubben. Om inte Mitch Love befordras till head coach i Calgary nu är jag helt säker på att Treliving kommer höra sig för.
I NHL ser vi dock ofta att klubbar som gått på ett orutinerat kort, som Keefe, sen ofta anställer en extremt rutinerad pjäs efter den personen. Kanske är det här Gerard Gallant hamnar, tids nog?
Vancouver
Rick Tocchet kom in under förra säsongen, efter sparkade Bruce Boudreau, och skrev avtal till 2025. Han sitter säkert. GM Patrik Allvin och president Jim Rutherford känner Tocchet väl sedan trions tid i Pittsburgh Penguins, och de kommer vara villiga att ge Tocchet tid.
Vegas
Bruce Cassidy gjorde det extremt bra i Boston Bruins - och har fortsatt på inslagen väg i Vegas. Han är på väg att leda klubben till Stanley Cup-titeln redan under sitt första år, och håller på att etablera sig som en av ligans bästa coacher. Även om det fanns uppgifter på att han var ganska impopulär bland spelarna i Boston.
Washington
Spencer Carbery är en av de här unga tränarna det snackats om de senaste åren. Han utsågs till AHL:s bästa coach under sin tid i Washingtons farmarlag Hershey Bears, och efter två år som assisterande tränare till Sheldon Keefe i Toronto är det nu han som får efterträda Peter Laviolette i Washington.
Carbery är såklart en coach Capitals har väldigt bra koll på, och på pappret känns det rätt att plocka in i en yngre tränare på uppgång i det här läget. Även om Washington alltjämt har några veteraner i världsklass i laget är man nämligen inte längre någon Stanley Cup-utmanare.
Winnipeg
Rick Bowness gjorde det ganska bra under sitt första år i Winnipeg, och har kontrakt till 2025. Men hans framtid är ändå värd att diskutera.
Winnipeg är en klubb där det talats om schismer i spelartruppen, och stjärnor som Connor Hellebuyck och Mark Scheifele ryktas vilja lämna. Och då måste ju frågan ställas om Rick Bowness ska vara kvar på längre sikt. Dels närmar han sig 70 år, dels har han inte varit rädd för att offentligt såga sitt lag längs fotknölarna, och dels ryktas Jets överväga en re-build inom kort.
Det lutar såklart åt att Bowness blir kvar i klubben även kommande säsong, men frågan måste ändå ställas om han bör vara kvar så mycket längre än så. Även här vore det intressant att se vad Patrick Roy skulle kunna göra…
FOTNOT: Samtliga bilder kommer från Bildbyrån.
