Hur fan ska det gå?{{ PAYWALL LIMIT }}
Vi minns ju hur snacket lät för ett år sedan vid den här tiden. Det fanns en falang av hockeytyckare som tyckte att Färjestad fått ihop ett superlag, och jag såg till och med termen “lockoutkänsla” slängas. Guldet var givet. Sen fanns det en annan falang, där jag ingick, som var skeptiska till det extremt framtunga laget. Hade de målvakterna, backsidan och tränaren för att gå hela vägen?
Där var ju faktiskt svaret nej. Det krävdes att de bytte ut hela målvaktsparet, fick in Theodor Lennström och sparkade ut både general manager och tränare för att vinna SM-guld. Trots alla supersförtärkningar inför säsongen var det dragen Färjestad gjorde under säsongen som till sist gjorde att de blev en lagmaskin som slog ut ettan, tvåan och trean i grundserien på sin väg till SM-guldet. Desktop ad in article Mobile ad in article
Allt har gått deras väg
I år är det, kanske något chockartat, Timrå som fått flest och störst rubriker under lågsäsongen. Med all rätt, förstås. Det började egentligen redan när de lyckades förlänga med Robin Hanzl, och sen har det bara fortsatt med Anton Lander, Anton Wedin och Emil Pettersson. En egentligen alldeles osannolik Silly Season där allt som kunde gå deras väg gick deras väg. Eller ja, allt utom en grej.
Och sen fick man in även den grejen. Jonathan Dahlén. En 25-åring som redan nu är en av Timrås riktigt stora ikoner. Den stora anledningen till att laget ens fått vara uppe och känna på SHL-hetluften. Själv har han, otroligt nog, aldrig gjort någon match i SHL. Båda gångerna han spelat upp laget har han testat lyckan i Nordamerika. Jag är knappast den enda som har längtat efter att få se honom på den största scenen i Sverige. Jag tror också han är skicklig nog för att sätta avtryck i den här ligan och skulle inte bli förvånad om han gör åtminstone 40 poäng. Det är, på alla sätt och vis, en drömvärvning. En av SHL:s bästa, sett till att han faktiskt kommer från en säsong där han var så gott som ordinarie i San Jose Sharks.
Får nästan hitta på ett nytt ord
Men om Färjestads lag var framtungt får vi nästan hitta på ett nytt kraftord för att beskriva det som Timrå har. Och om Färjestad hade en sportchef och en tränare som var…lätt mottagliga för ifrågasättande är det ingenting mot vad Timrå har nu.
Har vi någonsin sett ett lag som Timrås? Desktop ad in article Mobile ad in article
De har en forwardssida där de, när alla är skadefria, skulle kunna ställa upp med Anton Wedin-Anton Lander och Emil Pettersson i en kedja, och Nick Halloran-Robin Hanzl och Jonathan Dahlén i en kedja. Eller spela Dahlén med Albin Lundin och hoppas att hemvändaren återigen kan få Lundin att bli en poängspruta. Oavsett vilket, är det en spets som ytterst få lag i SHL kan matcha. Om ens något lag alls.
Men så har de också ett av SHL:s svagaste målvaktspar. De har den svagaste backsidan. De har den, på pappret, svagaste ledarstaben. Och en sportchef som jag förvisso tror kommer göra ett bra jobb framöver, men som också är helt grön på sin position. Egentligen har Timrå svagheter och/eller frågetecken överallt utom på forwardssidan, som håller toppklass. Och det som gör det så svårt att analysera Timrås bygge på ett vettigt sätt är att det inte går att säga att de gjort några egentliga fel heller. Vad gör man om fyra av klubbens mest framträdande “utflugna” spelare vill hem, samtidigt? Vad gör man om Sveriges OS-kapten, SHL:s poängligafyra från 2021, den stora stjärnan från sin senaste SHL-sejour och grabben som nästan på egen hand spelat upp dem i SHL två gånger om helt plötsligt vill dra på sig Timrås tröja igen?
.jpg)
Det går givetvis inte att göra något annat än att ta hem samtliga. Oavsett om det skulle ske på bekostnad av en starkare målvakt eller ytterligare en back som håller SHL-klass. Ingen har gjort något fel. Men ingen kan heller påstå att Timrå står sig bra ur ett SHL-perspektiv någon annanstans än på forwardssidan.
Vem kan svara på det?
Jag tror Timrå hade behövt en vassare målvakt intill Jacob Johansson, och en mer utpräglad huvudtränare som “Ante” Karlsson kunde jobbat intill. Då hade i alla fall jag känt mig mer säker på hur det skulle gå. Desktop ad in article Mobile ad in article
Nu? Vem kan svara på det? Hur långt kan den enorma forwardssidan ta Timrå? Kan de vinna varje match med 6-5? Eller får de ordning på de senaste SHL-säsongernas sorgebarn, defensiven, och blir en svårstoppad lagmaskin som redan i år kan vara med och bråka med de stora elefanterna?
Jag älskar Timrås satsning. Jag älskar att de nu faktiskt får ett lag som faktiskt skulle kunna uppnå något i SHL. Men hur fan kommer det egentligen gå? Desktop ad in article Mobile ad in article
TV: Alla Jonathan Dahléns mål i NHL
Jag har inte en aning.
