- “Behövde inte många matcher för att se att han var något extra”
- Kan bli fjärde spelare någonsin att lyckas med bedriften.
- Doldisar inför säsongen - SHL-spelare nästa säsong.
- “Tror inte ens han själv trodde på det här”
- “Jag får revidera bilden av honom”
- “Mått riktigt bra av att kliva ned i allsvenskan”
Dessutom:
- Galna siffrorna bakom formtoppen: “Inte hållbart”
- Topplagens målvaktssidor.
- Det får Djurgården i Ragnarsson.
- Tar han över Almtuna?
- Rasar mot avstängningen.
- Veckans lag{{ PAYWALL LIMIT }}
HockeyAllsvenskans tio största överraskningar
Waltteri Ignatjew, Målvakt, Mora
När Waltteri Ignatjew värvades var vi många som nog trodde att han skulle vara backup till Andreas Ljunggren, och på sin höjd ge en ordentlig utmaning, till den rutinerade allsvenska målvakten.
Men man behövde inte många matcher på sig för att se att Ignatjew var något alldeles extra.
Morakeepern har genomgående varit bäst i serien. Så pass bra att Andreas Ljunggren till och med lämnade Mora för spel i Östersund.
Ignatjew har egentligen inte haft någon riktig svacka under säsongen, och utan honom hade Mora inte varit uppe på den oväntade tredjeplats man ligger på nu. Skulle jag peka ut en MVP-kandidat i HockeyAllsvenskan den här säsongen så skulle Moramålvakten nog vara den spelaren.
Tobias Normann, Målvakt, AIK
Waltteri Ignatjew värvades från finska andraligan. Tobias Normann kom från den norska högstaligan. Spelare från de ligorna är svårbedömda, och därför gick jag inte direkt in med inställningen att Normann skulle kunna vara en toppmålvakt i ligan. Känslan var snarare att Antoine Bibeau skulle gå in som en ganska klar etta.
Men Normann har varit bra säsongen igenom, och verkligen gett Bibeau en kamp om speltiden. De har utgjort ligans bästa målvaktspar, och det går till och med att argumentera för att Normann varit den bättre av dem. Inte minst på senare tid, då han har två hållna nollor på sina tre senaste starter.
Tobias Normann har faktiskt både bäst räddningsprocent och bäst GAA av alla som stått tre matcher eller fler. Det i ett AIK som dessutom, stundtals, haft stora problem med sitt försvarsspel.
, Back, Kalmar
1+1, 1+2, 0+1, 1+1, 2+1.
Det var Tim Theocharidis poängrad under hans fem första matcher i svensk ishockey. Fem mål och sex målgivande passningar. På fem matcher. Som back.
Så går man in och sätter avtryck direkt.
Sedan dess har den flärdfulla Kalmarbacken bara fortsatt producera. Det är klart att han inte hållit det där monstruösa tempot uppe, men även om vi räknar bort de där fem inledande matcherna skulle han stå på 25 poäng på 32 matcher. Erik Flood, Johannes Kinnvall och Daniel Norbe är de enda övriga backarna som gjort fler än 25 poäng. Och även med den poängskörden hade Theocharidis definitivt setts som en av ligans största överraskningar.
Tim Theocharidis toppar backarnas poängliga i stor stil, och kommer med all sannolikhet vinna sagda poängliga. Frågan är också om han kommer bli den fjärde backen någonsin att nå 50 poäng?
, Back, Kalmar
Visst, han har gjort några SHL-matcher för Örebro som junior. Men jag ska vara ärlig: Inför säsongen hade jag absolut ingen koll på den här backen. Ganska snabbt började det dock tisslas och tasslas lite om att det fanns SHL-intresse för honom, och häromdagen avslöjade Expressen att Linköping gjort klart med Norén till kommande säsong.
Inte illa för en kille som de senaste åren spelat i HockeyEttan.
Erik Norén är en oflashig spelare och därför har hans succé i HockeyAllsvenskan nog gått de allra flesta förbi. Men han är en stabil defensiv back med hyfsade handleder, och han har definitivt en stor del i att Kalmars säsong i HockeyAllsvenskan blivit så bra som den ändå har varit.
Hugo Fransson, Back, Nybro
Här har vi en kille som gjorde succé från första till sista match. Hugo Fransson klev in i HockeyAllsvenskan och spelade som om han vore en ärrad veteran, snarare än en junior som främst spelat juniorhockey och i HockeyEttan.
Hugo Fransson var en av allsvenskans bästa backar, och fick också det förtroende han förtjänade av Tommy Samuelsson. Samuelsson har haft att göra med Fransson under deras tid i HV71, och det syntes att han litade på den unge backen. Under en period spelade han faktiskt mest av alla i HockeyAllsvenskan.
“Tyvärr” för oss som gillade det vi såg av honom i HockeyAllsvenskan tog ju HV71 det enda rätta beslutet och plockade tillbaka honom till SHL. Där har han känts väldigt självklar i deras backuppsättning.
Skulle HV hamna i ingenmansland, och Nybro kanske går till en kvartsfinal, då skulle Fransson kunna bli en absolut drömförstärkning för dem i ett slutspel.
Emil Alba, Forward, Södertälje
Trots att 15 matcher återstår av säsongen har Emil Alba redan slagit sitt personliga poängrekord den här säsongen. Med sina 33 poäng på 37 matcher ligger Emil Alba på en tredjeplats i Södertäljes interna poängliga, och håller han samma poängtakt under slutet av säsongen kommer han landa på 46 poäng. Hans tidigare personbästa i HockeyAllsvenskan var de 24 poäng han gjorde ifjol. Han kan alltså, närapå, fördubbla den poängskörden.
Emil Alba har alltid varit en jobbig och intensiv spelare att möta, och även om han gjort det helt okej rent poängmässigt har jag aldrig riktigt sett honom som den där potentiella offensiva katalysatorn. Att han skulle vara uppe och nosa på en poäng per match tror jag inte ens att han själv trodde på inför säsongen.
Nu uppges även Luleå jaga forwarden. Just Luleå känns väl som handen i handsken för honom?
Jack Kopacka, Forward, Brynäs
Nu känns Jack Kopacka självklar som en av ligans största stjärnor. Men inför säsongen var han sannolikt den av Brynäs nordamerikanska forwardsvärvningar som fick minst uppmärksamhet. Kopacka gjorde trots allt ‘bara’ 8+17 i HockeyAllsvenskan förra säsongen.
Redan på försäsongen såg man dock att Johan Alcén gjort ett fynd i den amerikanska forwarden. Kopacka var så pass bra att jag faktiskt utnämnde honom som min poängkungsfavorit inför säsongen. Så, på så sätt är det kanske inte en skräll att han nu toppar skytteligan. Men för de som inte såg Brynäs försäsong var nog Kopacka en bit bakom Anton Rödin, Tyler Kelleher, Miks Indrasis med flera i “Brynäs potentiella skyttekungar”-tipsen.
Därför tycker kag ändå att han är en överraskning.
Håller han sitt nuvarande målsnitt även under resterande delen säsongen kommer han landa på 35 mål. (37) och Jonathan Dahlén (36) är de enda som gjort fler under en säsong.
Anton Lundmark, forward, Tingsryd
Anton Lundmark känns lite som en forwardsversion av Erik Norén. Lundmark kom dock upp i HockeyAllsvenskan lite tidigare än Norén, han dök upp i Tingsryd redan under slutet av förra säsongen, men har den här säsongen gjort det oerhört bra i skymundan.
Lundmark har spelat i Hockeytrean, Hockeytvåan, HockeyEttan och HockeyAllsvenskan - och nu uppges han vara klar för Timrå till kommande säsong. Han gör därmed Emil Wahlberg sällskap i kategorin “spelare som spelat i alla divisioner från division 3 till SHL”.
Anton Lundmark har aldrig varit någon större poängproducent, men han känns som en ganska vettig rollspelare att ha i SHL. Jag får lite Emil Forslund-vibbar av honom, om vi ser till den karriärsresa han haft. Forslund var aldrig någon poängspelare i HockeyAllsvenskan men fick ändå en riktigt skaplig SHL-karriär.
22-årige Lundmark har gjort 19 poäng i HockeyAllsvenskan den här säsongen.
Hampus Plato, Forward, BIK Karlskoga
Man behöver inte överdriva för att konstatera att Hampus Plato mått riktigt, riktigt bra av att kliva ned i HockeyAllsvenskan. Jag tycker att Plato ofta var ganska bra när han spelade för Oskarshamn i SHL, men där hade han en roll långt ned i laget och det fanns ingen given möjlighet att klättra i hierarkin heller.
När BIK Karlskoga valde att plocka in skåningen trodde jag han även där skulle behöva börja en bit ner i laget, men Hampus Plato visade redan efter ett par matcher att han var en potentiell spetsspelare i detta lag. När BIK Karlskoga mådde som allra sämst i höstas var han en av få utespelare som ändå höll måttet och visade någon form av “jävlar anamma”.
I takt med att flera spelare i BIK börjat komma igång har man inte varit lika beroende av Plato, men han har fortsatt producera bra med poäng säsongen igenom. Han trendar just nu mot 36 poäng, vilket är långt bättre än vad jag hade förväntat mig. Jag hade varit nöjd om han hade gjort 20 poäng.
, Forward, Södertälje
Det skadar ju inte direkt att få spela med Marcus Eriksson och Linus Videll om man vill snygga till sin Eliteprospects-profil lite. Å andra sidan krävs det ju också att man gör den rollen bra om man ska få fortsätta spela där.
Engsundh har ofta gått center mellan Södertäljes två superstjärnor under säsongen, och framför allt han och Videll har funnit varandra. Engsund gör vid 30 års ålder sin bästa säsong i karriären, och står noterad på 14+16 på 36 matcher. Han har visserligen gjort 32 poäng en säsong, i Oskarshamn, men noteringen kommer han såklart sprinta förbi utan några bekymmer.
Filiph Engsund är i min bok en pålitlig tredjecenter i ett allsvenskt topplag, men jag kanske får revidera den bilden av honom efter den här säsongen. Han skulle faktiskt mycket väl kunna sluta topp-tio i hela HockeyAllsvenskans poängliga.
Vem såg det framför sig inför säsongen?
VECKANS LAG
Målvakt:Tobias Normann, AIK (1)
Backar: , Kalmar (1), , Almtuna (2)
Forwards:, Mora (1) - , Mora (1) - Linus Klasen, Djurgården (3)
14 LAG - 14 TANKAR
AIK:Tobias Normanns senaste månad har minst sagt varit spektakulär. Han gjorde tre SHL-matcher med Färjestad och imponerade då. Sen kom han hem till AIK och blev utbytt i matchen mot Brynäs efter att ha släppt in två mål. Därefter hoppade han in och “höll nollan” (han spelade bara åtta minuter) mot Södertälje, storspelade och höll nollan i derbyt mot Djurgården, släppte tre puckar i matchen mot Kalmar - och därefter spikade han igen på nytt mot såväl Nybro som BIK Karlskoga. Mot Nybro förlorade dock AIK med 1-0 efter förlängning, så det räknas inte som en nolla även om han inte släppte in något mål under de tre ordinarie perioderna.
Som jag var inne på ovan har AIK haft allsvenskans bästa målvaktspar - och nu har de kanske också den formstarkaste målvakten i serien.
Almtuna: Under tisdagen avslöjade UNT att Almtuna jagar Marcus Ragnarsson till nästa säsong. Det är ingen hemlighet att Robert Kimby kommer försvinna, och sett till den enorma status Marcus Ragnarsson har i Almtuna vore det såklart en logisk tränarlösning.
“Ragge” har tidigare inte varit speciellt sugen på att ta över som huvudtränare, även om möjligheten funnits vid flera tillfällen, men han var faktiskt head coach under ett par säsongen och är inte helt främmande för det heller. Han och den nye sportchefen Nicklas Danielsson känner dessutom varandra sedan deras tid i Djurgården för ett drygt decennium sedan.
Det är med andra ord ingen högoddsare om Ragnarsson står i Almtunas bås kommande säsong. Kanske i ett delat ledarskap med spännande Jimmy Anderström?
Björklöven: När Björklöven värvade Niklas Svedberg förstod jag inte riktigt tankarna bakom beslutet. Sen kom beskedet att Joona Voutilainen dras med en skada, och då är det ju såklart helt logiskt att Svedberg kommer in.
Och snacka om att han gjorde succé i sin debut.
Den NHL-meriterade och SM-guldvinnande målvakten storspelade mot sin gamla klubb Brynäs och visade med eftertryck att han fortfarande håller måttet. Med råge.
Nu har Björklöven det extremt gott ställt på målvaktssidan, med tre ytterst kompetenta målvakter (när Voutilainen kommer tillbaka) att tillgå.
Brynäs: På tal om målvaktsfrågan… Det var nog knappast aktuellt att Brynäs skulle ta in Niklas Svedberg, även om kopplingarna sannerligen finns. Svedberg stod ju på huvudet och blev en av de stora hjältarna när Brynäs vann SM-guld 2012, och han hade då den nuvarande sportchefen Johan Alcéns pappa Pecka Alcén som tränare. Men som ni alla vet har ju Svedberg också toksågat Johan Alcén tidigare, och kallat honom för “ett virus i uomkädningsrummet”. Utan den historian hade vi nog sett Niklas Svedberg i Brynäs nu.
I stället får vi, av allt att döma, se i Brynäströjan i stället. Det avslöjade Expressen i söndags. Lundström har inte haft någon kanonsäsong, men på en skral målvaktsmarknad har han utkristalliserat sig som det bästa alternativet enligt Brynäsledningen. Det kommer bli en kamp om förstaspaden, men stalltipset är att Damian Clara kommer få fortsätta dra ett tungt lass i de viktiga matcherna.
Men jag tror inte Brynäs är klara med den här värvningen. Jag tror de kommer vilja registrera en tredjemålvakt från en annan division också. Kanske någon från SHL. Varför inte en sån som David Rautio? Nu är ju Joel Lassinantti tillbaka igen, och Rautio blir återigen tredjemålvakt. Vägen till speltid kommer bli kortare i Brynäs, som han dessutom har fört till SM-final en gång i tiden. Då med Johan Alcén i laget, som en av de mer profilerade spelarna.
BIK Karlskoga: Förra veckan skrev jag om det sanslösa lyfter BIK Karlskoga fått sedan klev in i båset. Men vilka är egentligen de spelmässiga faktorerna som ligger bakom att BIK är HockeyAllsvenskans hetaste lag?
Fram till förlusten mot AIK hade BIK åtta raka segrar. En segersvit som drog igång den 29:e december. Fram till dess hade BIK en xG i lika styrka på ungefär 57 procent. De förväntades göra 2,4 mål per match och släppa in 2,25 mål. I faktiska siffror gjorde de dock 2,0 mål per match och släppte in 2,67.
Från den 29:e december och framåt har de en xG-procent på 53,3. De förväntas göra 2,02 mål per match, och släppa in 1,77. I faktiska siffror har de gjort 1,77 mål och släppt in 1,77 mål.
Offensiven har alltså blivit sämre, men defensiven har blivit mycket bättre.
I powerplay ser man också ett lyft. Där är BIK ligans klart bästa lag under den senaste månaden.
Men det är fascinererande att xG-procenten och offensiven faktiskt blivit sämre. BIK får snarare utdelning för att man haft ett ganska fint spel, men inte fått med sig poängen för det, fram till och med slutet av december. Det där tenderar ju att jämna ut sig, och så är det sannerligen nu. Samtidigt har de ju haft en av ligans allra bästa defensiver, och det i kombination med ett i grunden ganska bra grundspel borgar såklart för succé.
Djurgården: Almtuna har slutligen börjat sälja av spelare. är klar för Djurgården och nog lär väl Hampus Harlestam hamna i Södertälje till slut? Det är ju lite kul att Djurgården sparkar Marcus Ragnarsson och värvar sonen - och att Almtuna säljer sonen och ser ut att ta in pappan som tränare.
Hur som helst har Djurgården nu värvat den där backen som de saknat så fort Pontus Johansson inte tillhört klubben. Till sist insåg KG Stoppel att man inte kan lita på att en lånespelare, som spelar lite då och då, ska vara den bärande pjäsen.
I Jakob Ragnarsson får Djurgården en bra tvåvägsback, som tillhör ligans elit när det gäller defensivt spel. Med andra ord en spelare som passar som handen i handsken för detta Djurgården.
Med värvningen av John Dahlström känns det som att Djurgården rustar för ett långt slutspel. Hittar någon av deras målvakter formen i ett slutspel…då blir de svårslagna.
Kalmar: Kalmar har också börjat släppa spelare, men här rör det sig snarare om att de har en del “överblivna” spelare. hamnade i KRIF på permanent basis, och släpptes till Östersund.
Att Kalmar skulle vara i den situationen att de skulle ha råd att släppa en spelare som inte platsar till en annan allsvensk klubb, det såg jag inte komma inför säsongen.
Man har inte längre slutspelsplatsen i egna händer, men jag hoppas ändå Daniel Stolt håller sig cool och inte värvar in någon ny spelare, förutom lånet av Erik Thorwalls. Kalmar har ändå gjort mer än jag tror alla hade förväntat sig innan säsongen.
Mora: Likt BIK Karlskoga har ju Mora gått som tåget på slutet. De är uppe på tredje plats efter att ha radat upp sex raka segrar. En svit som tog sin början när Västervik besegrades den 14:e januari.
Fram till dess låg Mora ungefär på 50 procent i xG. De förväntades göra 2,2 mål/60 i lika styrka, och släppa in 2,19 mål. De gjorde 2,22 och släppte in 2,14. Nästan identiskt med vad de “borde”, alltså.
Sedan dess har de gjort sanslösa 3,21 mål/60 i lika styrka, och släppt in 1,13 mål. xG ligger dock på 2,27 respektive 2,09.
Det vi kan konstatera där är alltså att spelet i sig inte har blivit så mycket bättre än tidigare - men att utdelningen blivit det. Nyckeln där är såklart att de norska JVM-spelarna varit tokheta under januari, samt att en sådan som också verkligen lett laget.
Men här kan vi nog räkna med att Mora inom kort är tillbaka på en mer “normal” nivå, och att det blir svårt att hålla tredjeplatsen. Siffrorna de haft på slutet är inte hållbara.
Om ett par dagar möter de ju faktiskt just BIK Karlskoga, som också är glödheta. BIK har dock en match mot serieledande Brynäs innan dess.
Nybro: Nybro värvade under gårdagen från Tingsryd. Semjonovs gjorde ju braksuccé för två år sedan, i AIK, men har haft det tuffare sedan dess. Den här säsongen står han noterad för 2+8 på 31 matcher. Semjonovs har en offensiv skicklighet, och för den här korta tiden som det gäller kan jag förstå att Nybro väljer att chansa på att ta in honom eftersom man aktivt sökt en forward. Marknaden är ju som den är, så det gäller att slå till när tillfälle ges.
Faktum är ju att Nybros formsvacka gör att man inte längre kan känna sig helt säkra på en slutspelsplats. Kanske kan Semjonovs bidra med de mål som behövs?
Tingsryd: Då kommer ju följdfrågan: Ska Tingsryd fortsätta släppa/sälja av sina spelare? Jag skulle bli ruggigt förvånad om så inte blir fallet. Semjonovs lär inte bli den enda som försvinner från TAIF innan deadline om två veckor. Det snackas ju om såväl som , och jag skulle bli förvånad om det inte finns intresse från de allsvenska toppklubbarna för också.
Någon av de tre tycker jag Tingsryd ska släppa under slutet av säsongen. De har 13 poäng ned till Östersund, med 15 matcher kvar, och även om Östersund mot alla odds blir hetast i serien och tar 30 poäng kommer Tingsryd ha chansen att greja kontraktet. Tar Östersund 20-22 poäng, vilket de kommer ta i allra bästa fall, kommer TAIF också ha goda chanser. Det troliga är väl att Östersund tar 17-20 poäng, och då räcker det med ett par trepoängare de sista 15 matcherna för att kontraktet ska säkras.
Och det kommer man ta, även utan exempelvis Emil Forslund.
Södertälje: Nu ska jag rasa lite. Disciplinnämnden måste sluta utdöma avstängningar varje gång en spelare råkar köra på en domare. Det finns fall då det är befogat, som när Kyle Topping cross-checkade domaren tidigare under säsongen.
Men den här avstängningen på Emil Alba är såklart helt uppåt väggarna.
När får vi se den första avstängningen för att någon råkar rensa en puck på domaren?
Västervik/
Östersund: När jag pratade med Östersunds sportchef Per Tagesson tidigare under säsongen kände han att de inte behövde värva in någon ny forward (som skulle ersätta ) eftersom man hade på lån. Nu valde dock MoDo, inte helt oväntat, att ta tillbaka Pettersson - och Östersund värvade Adam Hirsch per omgående.
MoDo valde också att ta tillbaka Theo Jacobsson från Västervik, och det vore såklart ett superhårt slag mot Västervik om Jacobsson inte återvänder under säsongen.
Även om Pettersson gjort det bra i Östersund är det såklart ett större tapp för Västervik att tappa Jacobsson. Och återigen får vi ett bevis för riskerna med att “lita på” inlånade spelare som sina stjärnor. Lex Nybro med Hugo Fransson, för att hitta ett annat exempel.
Nu är frågan vad Västervik väljer att stärka upp med inför kvalet, för att svara på Östersunds drag att plocka in Hirsch?
Västerås: – Det är ett felbygge i sin helhet i kombination med en slags övertro eller ambition att man ska vara ett topplag. Sedan börjar det mullra och det finns en frustration. Man förlorar match efter match, det är ett jättejobbigt läge.
Så sade Fredrik Söderström om Västerås lagbygge inför matchen mot Nybro.
– Det handlar om att hantera det här sättet. Men felbygget, man har plockat den spelaren och den spelaren men vad är tanken med alla spelare? Man har tagit individuella skickliga spelare, satt ihop en grupp och kastat in de tillsammans med Karl Helmersson som står för en defensiv. Det funkar inte. Var är tänket, var är upplägget? Det ser jag inte, sade Mikael “Daggen” Eriksson.
Jag kan hålla med dem i vissa åsikter. Söderström har såklart rätt i att man haft en övertro på att det här ska vara ett topplag. “Daggen" har rätt i att de har helt fel spelartrupp till den tränare de har.
Samtidigt tycker jag det lyfts fram alldeles för lite vilka skadeproblem de haft hela säsongen. Missförstå mig rätt, Västerås hade såklart inte varit en legitim SHL-utmanare med alla spelare skadefria heller och den där treårsplanen om att de skulle gå upp i SHL i år kunde de slängt ut genom fönstret redan inför säsongen. Men det är klart att skadorna gjort saken värre. De har knappt fått ihop tre fulla femmor vissa matcher.
Sen förklarar såklart inte det varför Västerås ena dagen kan slå Brynäs för att nästa dag förlora mot Västervik - men jag tycker ändå det blir lite för mycket kritik mot själva lagbygget i sig vissa stunder. Med en full trupp tycker jag ändå att man exempelvis har ett fullt jämförbart lag med Mora som ligger trea.
Men det blir spännande att se vilka konsekvenser deras totalt misslyckade treårsplan kommer få.
