Vi har även sett en SHL-doldis som Jacob Nilsson sajna med Chicago och få chansen i NHL, trots att han inte var någon spelare som stack ut offensivt i Sverige. Anton Wedin är ett annat exempel på en spelare som fått ett oväntat genombrott i Sverige, vilket gav även honom ett kontrakt hos Chicago.
Vad vill jag ha sagt med detta?
Jo, att NHL-klubbarna är väldigt benägna om att plocka över spelare från Sverige oavsett om de har gjort en eller flera bra säsonger i SHL, oavsett om de gör speciellt mycket poäng. De letar lika mycket efter rollspelare, eller spelare som är kraftigt på väg uppåt i karriären, som något annat.
Den här listan innehåller tio av de många spelare som jag tror NHL-klubbarna håller ögonen på. Märk väl att det bara är NHL Free Agents på listan, det vill säga odraftade spelare som inte tillhör någon NHL-klubb sedan tidigare. Det är alltså Rodrigo Abols-typerna som kommer med här, inte Jesper Boqvist, eller Emil Bemström-typerna. Jag har därmed också undvikit att plocka med spelare som Patrik Berglund och Jacob Josefson som varit etablerade NHL-spelare under många år.
En del spelare på listan är uppenbara, men jag har också försökt titta vitt och brett för att hitta ett par skrällnamn á la Jacob Nilsson.
Tio SHL-spelare som kan få NHL-kontrakt
Christoffer Rifalk, målvakt, Rögle
Hans form har, precis som hela Rögles, dippat något på slutet. Men överlag har Christoffer Rifalks intåg i SHL varit succéartat. De indikationer jag har fått har sagt att Oskarshamn inte var jätteledsna över att Rifalk valde att tvinga sig bort från klubben, då de inte var helt säkra på om han verkligen var 'på riktigt'. Can't blame them. Jag var också osäker.
Men Christoffer Rifalks raketresa fortsatte in även i SHL. Han storspelade per omgående i Rögle, och togs ut i landslaget. Dessutom fick han redan i somras visa upp sig på Calgarys träningsläger, vilket indikerar att åtminstone ett NHL-lag håller koll på 23-åringen. Därför kan jag absolut se ett scenario där han skriver NHL-kontrakt i sommar, åtminstone för att ett NHL-lag ska få hans rättigheter. Sen om han verkligen spelar där borta är en annan femma.
Theodor Lennström, back, Frölunda
Ett av de mest väntade namnen på listan. Theodor Lennström rapporterades ha NHL-intresse på sig redan i somras och kommenterade uppgifterna till undertecknad i en intervju som vi gjorde i juli.
– Jag hörde att det fanns intresse och man snackade med något lag också. Men det var inte jättenära, heller. Däremot känns det kul att det finns lag och personer som gillar vad de ser av mig och gillar mig spel. Det blir som en extra gnista för framtiden, sade han och konstaterade sedan att han tror att NHL är ett realistiskt mål att ha.
– Ja, det tycker jag. Det är mitt mål. Tidigare har jag sagt att det varit min dröm, men nu känner jag att det är inom räckhåll. Det känns absolut realistiskt.
Och ja, det är bara att hålla med. Theodor Lennström har gått från en bra SHL-back i Färjestad till en av de allra bästa i Frölunda. Han är 25 år, gör sin tredje säsong i SHL, är odraftad, han har en uppåtgående kurva, han är billig för NHL-klubbarna. Ja, allting talar för att Lennström är intressant för en hel del klubbar.
Om han sen väljer att tacka ja till de erbjudanden han kommer få vet vi såklart inte. Men Theodor Lennström kommer kunna spela i Nordamerika nästa säsong, om han själv vill.
Theodor Lennström har gjort succé. Foto: Bildbyrån.
Kodie Curran, back, Rögle
Det allra troligaste är kanske att han får ett monsterkontrakt någonstans i KHL. Men jag utesluter inte heller att åtminstone något NHL-lag drar en chansning och sajnar Kodie Curran till ett ettårskontrakt till nästa säsong.
Visst, han är 30 år och det finns brister i hans spel, men ett billigt tvåvägskontrakt tror jag att åtminstone något NHL-lag är villiga att ge honom. Jag menar, i sämsta fall kommer han ösa in poäng i AHL. Det är jag närmast övertygad om. I bästa fall kan han gå in i powerplay i något NHL-lag och ösa in poäng.
Det troligaste är som sagt att han spelar i KHL nästa säsong. Men gör man 17 poäng på sina inledande 17 matcher under en säsong, som back, i en defensiv liga som SHL... Då kan vi nog räkna med att åtminstone något av de 31 lagen spanar in honom under lupp.
Linus Johansson, center, Färjestad
En odraftad, svensk, tvåvägscenter med utgående SHL-kontrakt dessutom? Honom ska vi ha!
Så brukar tankeverksamheten gå när det gäller NHL-klubbarna som jagar free agent-fynd i Sverige. Det här är en spelartyp som står otroligt högt i kurs i Nordamerika. Jag nämnde Pär Lindholm tidigare i texten, men det går att lyfta fram en sån som Joel Kellman som fick NHL-kontrakt av San Jose också. Linus Johansson är i ungefär samma kategori.
Han hade ett konkret NHL-bud på bordet redan förra säsongen men valde bort det för att stanna i Färjestad. Jag blir förvånad om han inte har åtminstone ett bud på bordet den här sommaren också. Han kommer landa på ungefär samma mål- och poängproduktion som förra året (10+15) och då är det i så fall tredje säsongen i rad han landar in på liknande siffror. Avdelning: Du vet vad du får.
Linus Johansson är den typen av spelare som kan spela i en andrakedja i AHL likaväl som en fjärdekedja i NHL. Han är en spelare som således är en "low risk - okey reward", det vill säga att NHL-klubben som sajnar honom i sämsta fall får en duglig AHL-spelare och i bästa fall får en billig breddspelare som kan komplettera ett NHL-lag och kanske också spela en del boxplay.
Johansson fyller 27 i dagarna så det här kan mycket väl vara den sista sommaren det finns NHL-intresse på allvar för honom.
Linus Johansson har NHL-ögon på sig. Foto: Bildbyrån.
Michael Haga, forward, Djurgården
Här har vi väl möjligen en liten skräll på listan? Jag tror i alla fall att Michael Haga mycket väl kan ha NHL-blickar riktade mot sig. Han är en utmärkt skridskoåkare, han har ett bra spelsinne, han kan lira såväl center som forward och han gör en del poäng också.
Förra säsongen sköt han 15 mål och noterade 32 poäng. Det är inte katt-piss. Speciellt inte i ett lag som Mora, som ju var ett bottenlag. Den här säsongen inledde han hysteriskt bra, men den senaste tiden har han haft det lite tyngre. Trots att han "bara" gjort 5+8 på 20 matcher tror jag att det här är en spelare som med en bra vår kan spurta sig till ett NHL-kontrakt.
Precis som Linus Johansson är Haga född 1992 så chanserna kommer inte direkt bli större med åren. Med andra ord skulle jag inte bli förvånad om norrmannen hoppar på ett erbjudande om chansen dyker upp, med vetskapen om att det förmodligen är sista chansen han får att testa lyckan 'over there'.
Det här är förmodligen ingen NHL-spelare, men en spelare som säkert kan göra det helt okej åtminstone i AHL.
Mathias Bromé, forward, Örebro
Precis som Michael Haga är Mathias Bromé en spelare som var med och åkte ur SHL med Mora, men jag tror att båda två kan få NHL-kontrakt. Om Haga är något av ett långskott känns Mathias Bromé som ett ursäkert kort. Han är det kanske minst överraskande namnet på hela listan.
Det fanns NHL-intresse för honom till den här säsongen - och med tanke på att han varit en av hela SHL:s bästa spelare lär inte intresset bli mindre. Jag är beredd att gå så långt som att det här är en drömspelare för NHL-lagen.
Visst, han har kanske inte samma spets som exempelvis Joakim Nygård som klev rätt in i Edmonton Oilers. Men han har liksom 'hela paketet' på ett annat sätt. Han kan absolut vara en spelare som går in i en tredjekedja i NHL, och bidrar med en jäkla massa saker även utan att göra poäng. För mig är Mathias Bromé nämligen inte bara en renodlad poängspelare. Han är väldigt smart både med och utan puck, jobbar stenhårt i båda riktningar, är en bra passningsspelare, har en fysisk och grinig ådra som ofta kommer fram och dessutom är han en bra skridskoåkare.
25-åringen har dessutom en skarp utvecklingskurva. Jag älskade att se honom redan i Mora förra säsongen - men det går inte att komma ifrån att Huddinge-produkten tagit ytterligare kliv nu. 18 poäng på 19 matcher inger dessutom respekt.
Med tanke på att han fick ett stort lyft under Jeremy Colliton...ska vi gissa att det här är nästa svensk som sajnas till svenskklubben Chicago?
Chicago nästa för Mathias Bromé? Foto: Bildbyrån.
Leon Bristedt, forward, Rögle
Här har vi listans tredje och sista Röglespelare. Leon Bristedt är kanske den spelare i SHL jag tycker allra mest om att titta på. Han är liten och kvick, och irrationell som få, men samtidigt något av ett kraftpaket.
Sett till de senaste två säsongerna är han ett av SHL:s stora fynd. Han kom till SHL efter att ha haft en blytung collegesäsong men visade per omgående i Rögletröjan att han är en klass-spelare. Den inslagna vägen har han fortsatt på.
Med 15 poäng på 17 matcher har Leon Bristedt dessutom tagit ytterligare kliv sett till produktionen. Han är dessutom bara 24 år och har spelat i USA under fyra år redan, om än 'bara' på collegenivå. Jag är fullständigt övertygad om att det funnits NHL-klubbar som tittat på honom redan långt tillbaka i tiden. Men kanske blev de avskräckta av hans svaga sista collegeår?
Han har ett år kvar på sitt kontrakt med Rögle och jag skulle älska att se Leon Bristedt i Sverige även nästa år. Men 'tyvärr' tror jag han kommer få åtminstone något eller några kontraktsförslag från Nordamerika. Vill han åka tillbaka dit är frågan? Jag skulle inte bli förvånad, i alla fall.
Fredrik Händemark, center, Malmö
Fredrik Händemark hamnar lite i den här "Pär Lindholm, Linus Johansson"-kategorin. Han är en spelare som kan spela i förstakedjan och göra en del, eller en hel del, poäng i SHL. Men hans spelartyp andas lika mycket "Jag kan spela i en fjärdekedja i NHL och göra det bra där".
32, 28, 26 är Fredrik Händemarks poängnoteringar i SHL sedan han slog sig i i ligan permanent och det är ju till och med snäppet bättre än den ständigt hyllade Linus Johansson. I år har masen dessutom tagit ytterligare ett kliv offensivt, med 17 poäng på bara 20 matcher. Han lär med andra ord kunna landa in på omkring 35-40 poäng. Det är starkt i SHL för en renodlat offensiv spelare - och det skulle jag inte ens säga att Fredrik Händemark är. Han är lika mycket ett stenhårt rivjärn med temperament som inte viker en tum för varken honom själv eller hans lagkamrater.
Känslan är att den 26-årig Björbo-produkten bara blir bättre och bättre och precis som för många andra spelare har det rapporterats om NHL-intresse även tidigare för Malmöspelaren. Med tanke på att han i år varit ännu bättre borde intresset kunna konkretiseras ytterligare.
Jag avslutar min kärleksbombning av Fredrik Händemark med en fråga: Hur många SHL-centrar skulle du välja före honom, om du fick bygga ditt SHL-lag helt fritt? Det skulle inte vara speciellt många för min del, i alla fall.
I Fredrik Händemark får du en perfekt NHL-sajning. Foto: Bildbyrån.
Linus Sandin, forward, HV71
Kanske ett långskott, en rejäl skräll. Men jag skulle inte ramla av stolen om det talades om NHL-intresse för Linus Sandin. Ska jag vara ärlig var han sist in på listan, i konkurrens med backarna Johannes Kinnvall och Kristian Näkyvä, men jag valde Sandin för att han sticker ut något jämfört med flera andra spelare på listan.
Sandin känns nämligen mer som en målskytt än något annat. Han är inte den här klassiska tvåvägs-svensken som jag skrivit om så många andra spelare. Linus Sandin har en spets i sitt målskytte. Visst, sju mål på 18 matcher i HV71 är ju inte vrålstarkt, men han lär landa på mellan 15 och 20 kassar precis som ifjol i Rögle. Gör du två sådana säsonger i rad kommer det kunna finnas intresse från andra ligor. Omvärlden har lärt sig hur svårt det är att producera mål och poäng i Sveriges högstaliga.
Linus Sandin är 23 år, han är storväxt, han kommer i 'sämsta fall' vara en spelare som producerar helt okej i AHL. Jag får lite Victor Ejdsell-vibbar på honom, även om spelstilen förstås inte är helt lika. Ejdsell fick NHL-kontrakt efter en 20-målssäsong i HV71 och om Linus Sandin kan vara uppe och nosa på den noteringen när vi summerar SHL-säsongen i vår...ptja, varför skulle han inte kunna få ett NHL-avtal att ta ställning till?
Var inbjuden till Boston Bruins utvecklingsläger förra sommaren.
Michael Lindqvist, forward, Färjestad
Sist men absolut inte minst. Jag hade honom som poängkung i SHL inför säsongen och håller såklart fast vid det. Michael Lindqvist är en mål- och poängmaskin som få andra i svensk hockey och är en bättre spelare idag än när han fick NHL-kontrakt med New York Rangers inför förra säsongen.
Då åkte han hem till Sverige igen och bröt helt med Rangers efter bara 16 AHL-matcher och det är klart att det kan ligga honom i fatet. Men Lindqvist kommer göra 20+ mål och 50+ poäng i SHL om han äntligen får vara skadefri. Kan NHL-klubbarna verkligen avstå från att plocka in en svensk, med den spetsegenskapen i powerplay, som är 25 år och osajnad? Nja, något lag kommer förstås erbjuda honom någonting. Sen får vi väl se om Lindqvist själv vill åka över igen, eller om han kanske håller sig inom Europa nästa gång han lämnar SHL. Om han gör det, vill säga.
Det är lätt att döma ut hans tid i Nordamerika som en flopp, senast det begav sig, och det är klart att ingen part hade velat att han skulle dra hem redan efter 16 matcher. Men han gjorde trots allt sju poäng i Hartford Wolf Pack och det är inte så dåligt när en spelare åker över och lirar på liten rink för första gången.
Han kanske har skrämt bort några lag. Men knappast samtliga 31.
Får Michael Lindqvist en till chans i Nordamerika? Foto: Bildbyrån.
Bubblare:Kristian Näkyvä, Johannes Kinnvall, Jonas Gunnarsson, Emil Pettersson, Jonathan Pudas med flera.
