Det går nästan inte att göra rankingar av det här slaget utan att väga in yttre faktorer. Ni kommer märka att exempelvis Erik Karlsson inte är med, trots att han är klasser bättre än flera andra på listan och kanske, kanske också har presterat bättre än några av dem också. Men överlag har hans säsong varit en monumental besvikelse, och då är det ju den känslan man värderar honom på.
Men när det väl kommer till kritan, på platserna högst upp på listan, är det betydligt enklare att helt enkelt bara gå på vem som varit bäst.
10. André Burakovsky, Colorado
Att André Burakovsky skulle få ett rejält lyft, kanske till och med ett stort genombrott, i samband med flytten från Washington till Colorado var de flesta inne på. Men att han skulle gå från att stundtals vara petad i Capitals till att, förmodligen, dubbla både mål- och poängskörd var en positiv överraskning även för mig.
Den Österrike-födde pågen har gjort 20 mål och totalt 45 poäng i Avalanche och har redan slagit både mål- och poängrekord för egen del. Han är femma i den svenska skytteligan och sjua i poängligan. Ser vi till poäng per match är Burakovsky också sjua. Men det är i ett par andra statistiska kolumner han verkligen utmärker sig.
Ser vi till hans spel i lika styrka tillhör Coloradoforwarden de allra allra bästa svenska spelarna. Hans 18 mål i spelformen är tredje bäst, och hans 34 poäng är fjärde bäst. "Mini-Burra" är ju nämligen allt annat än given i Colorados stjärnfyllda första PP-uppställning, även om han fått extraknäcka både där och intill superstjärnan Nathan MacKinnon när Gabriel Landeskog och/eller Mikko Rantanen varit skadade under säsongen.
25-åringen sitter på ett utgående kontrakt och fortsätter han leverera i den här takten kommer André Burakovsky kunna bli ganska dyr för Colorado.
André Burakovsky.Foto: Sergei Belski-USA TODAY Sports
9. Robin Lehner, Chicago
Fjolårets trea i Vezina Trophy-omröstningen har ännu en kanonsäsong, men har den här gången blivit överglänst av en annan målvaktssvensk som kommer presenteras på en ännu finare placering på listan.
Lehners säsong är lurig. I de traditionella statistiska kolumnerna har han inte monstersiffror, direkt. 23 målvakter har vunnit fler matcher, tolv har bättre räddningsprocent och hans insläppta mål per match överträffas av 42 målvakter som spelat fler än 20 matcher. Där ligger han på ungefär samma nivå som Henrik Lundqvist och Marcus Högberg den här säsongen. Och ändå pekar det allra mesta på att Robin Lehner även den här säsongen är en av NHL:s bästa målvakter. Desktop ad in article Mobile ad in article
Han lider såklart av att ha spelat i ett Chicago som inte alls spelat ett speciellt bra försvarsspel, vilket även Lehners tidigare parhäst Corey Crawford blivit lidande av rent statistiskt, för faktum är att både Lehner och Crawford snarare räddat Blackhawks från en ren katastrofsäsong, snarare än något annat.
Ser vi exempelvis till goals saved above average, enligt Hockey-reference data, är Lehner strax bakom tok-hyllade Jacob Markström och ser vi till hur många poäng Lehner bedömts ge Chicago ligger han runt tiondeplatsen i ligan. Trots att Blackhawks är betydligt sämre än så. Enligt Coriscahockeys ihopräkning är svensken ligans sjunde bästa målvakt den här säsongen och ser vi till de som spelat minst hälften av matcherna har han bara fyra målvakter före sig den här säsongen.
Det ska bli otroligt spännande att se Robin Lehner i ett riktigt bra lag. Med honom i kassen, och i form, kan Vegas gå hela vägen och vinna Stanley Cup. Det är bara att hoppas att lagledningen också inser det.
Robin Lehner och Patrick Kane.Foto: James Carey Lauder-USA TODAY Sports
8. Jonas Brodin, Minnesota
Alla listor av det här slaget måste ju ha med något "hipster-namn". Jonas Brodin är den här listans skräll. Här har vi ju ett case där det såklart går att argumentera för att Erik Karlsson, även en sämre säsong som den här, är en bättre spelare än Jonas Brodin (även om de såklart knappt går att jämföra eftersom de är varandras motsats). Men jag väljer Brodin på den här rankingen. Minnesotabacken har en otroligt bra säsong i det tysta, och är verkligen en nyckelspelare för Minnesota utan att egentligen få någon credd för det här hemma. Det beror förstås på att han är en defensiv back, spelar i ett anonymt lag, och dessutom i ett lag som inte kommer att gå till slutspel av allt att döma.
Jag fastnade speciellt för en statistik som C More:s utmärkta statistik- och analysprogram Hockeylabbet visade upp i ett avsnitt för ett par veckor sedan. Där visades ett intressant "spindelnät" som visade hur Brodin, Erik Karlsson och Rasmus Dahlin presterat under säsongen. Det visade på vilken enorm defensiv säsong Minnesotabacken har.
Det vi ser nedan är att han är bland de absolut bästa backarna i NHL när det handlar om att stänga det egna slottet, kontrollera egen blålinje och bryta passningar. Tre kolumner som, som sagt, inte ger de stora rubrikerna men som definitivt bevisar vilken viktig position den tidigare Färjestadsbacken har i Minnesota Wild.
Som om inte det vore nog har 26-åringen dessutom en riktigt fin offensiv säsong, med sina mått mätt. Med 2+23 på 62 matcher har han tangerat sitt personliga poängrekord, och är med det exempelvis bättre än den betydligt mer offensivt lagda lagkompisen Matt Dumba. I lika styrka är svensken dessutom bättre än Jared Spurgeon, och är med sina 22 poäng bara tre poäng sämre än Ryan Suter som får betydligt mer speltid och har en betydligt mer offensivt riktad roll.
Det säger en del om hur bra säsong Brodin har.
Skärmklipp C More
7. Elias Lindholm, Calgary
En bit in på säsongen var den här killen den spelare i hela NHL som hade gjort störst andel av ett lags mål, i hela NHL. Nu är det inte så längre, men Elias är i alla fall den klart bästa målskytten i Calgary den här säsongen. Med sina 27 kassar är han sex före Sean Monahan och Matthew Tkachuk som jagar närmast bakom.
Det fanns väl en viss oro för att svensken inte skulle kunna upprepa fjolårets jättesuccé, då han vann hela den blågula poängligan på sina 78 poäng. Och visst, poängmässigt ser det sämre ut (Elias har 50 på 64 matcher), men i ett Calgary som hackat under stora delar av säsongen är han en av få som kan se tillbaka på en lyckad säsong. För ifjol snackades det mycket om att Elias fick mycket hjälp av Sean Monahan och Johnny Gaudreau, den här säsongen känns det snarare tvärtom. Det handlar lika mycket om att Lindholm drar med sig sina kedjekompisar.
25-åringen från Gävle har bara två svenskar före sig i skytteligan den här säsongen och i poängligan är han femma. I lika styrka är han tvåa vad gäller mål, och femma vad gäller poäng. I powerplay har bara två svenskar gjort fler kassar än Elias Lindholm.
Det märks också att han får ett enormt förtroende av coachen, oavsett om han hette Bill Peters eller heter Geoff Ward. Med 19:41 i istid har han näst mest speltid av alla svenska forwards/centrar. Bara Mika Zibanejad har fler minuter på isen i snitt per match.
Elias Lindholm kommer inte slå förra säsongens poängskörd, men väl målskörden, och med tanke på att varken Calgary som lag eller lagets övriga stjärnor levt upp till förväntningarna är det bara att imponeras av hur den blågula forwardsstjärnan presterat.
Elias Lindholm.Foto: Jayne Kamin-Oncea USA Today sports
6. Nicklas Bäckström, Washington
Vi håller oss kvar vid Gävlespåret och sätter Nicklas Bäckström på sjätteplats. Här har vi en kille som vi aldrig ser som en besvikelse men som fått kliva av från tronen som Sveriges bästa offensiva spelare. Han förlorade den svenska poängligan till Elias Lindholm ifjol och kommer inte vinna den nu heller. Men oj, vad pålitlig han är när det gäller produktionen.
Kollar vi topp-åtta i den svenska poängligan är "Bäckis" sex år äldre än den som är näst äldst: Mika Zibanejad. Även om Bäckström med sina 32 år inte är lastgammal, och även om han har en speltid som är allt annat än beroende av någon som helst speed, är det otroligt imponerande hur väl Valbo-sonen åldrats. Desktop ad in article Mobile ad in article
Han är lika pålitlig som ett schweiziskt ur och ligger ständigt och nosar kring en poäng per match. I år har han 0,91 (50 på 55 matcher) och är med det tredje bäst av alla svenskar. De där 50 poängen är han också femma på, och precis som vanligt har Nicklas Bäckström flest assist. Han hade ju faktiskt flest assistpoäng i hela NHL under 2010-talet och han har inte direkt bytt spelstil efter decennieskiftet. Så här långt har han 11+39 och är fem assistpoäng före tvåan bland svenskar.
De senaste åren har Bäckström mer och mer setts som en utpräglad powerplayspelare men han håller gott och väl även i lika styrka. Bara fyra svenskar har fler poäng än Bäckströms 33 - och i powerplay är det bara Elias Pettersson och Mika Zibanejad som har fler. Han är med andra ord något bättre i PP, relativt sett, men håller också riktigt bra i lika styrka också.
De senaste åren har också spelgeniets defensiva spel lyfts fram allt mer. Han matchas ofta mot motståndarnas ledande kedjor och gör det med bravur. Han har haft en liten Henrik Zetterberg-utveckling på karriären och ses numera som en tvåvägscenter, snarare än en renodlat offensiv sådan.
Nicklas Bäckström.Foto: Kim Klement-USA TODAY Sports
5. William Nylander, Toronto
Det smärtar att inte kunna ha honom högre än femma. Men snacka om att den här säsongen varit en enda lång revansch för den tidigare utskällde och hånade svenskstjärnan. Han har exempelvis efter nattens konstmål nu gjort fler mål den här säsongen (28) än poäng under förra säsongen (27), på 62 respektive 54 matcher. 28 mål är också ett nytt målrekord för familjen Nylander under en och samma säsong.
Det där kontraktet på 6,9 miljoner dollar framstår nu snarare som ett fynd, snarare än något annat, och jag är inte det minsta förvånad. Det är precis så här bra jag trodde att William Nylander skulle kunna bli. Även om han aldrig kommer hamna högre upp i hierarkin än sm fjärdeforward, som han är nu, är det inget snack om att William Nylander kommer vara en nyckelspelare i Maple Leafs för många år framöver, om de bara använder honom rätt. Och behåller honom, för den delen. För faktum är att han, trots succén, nämnts i diverse tredjrykten under hela säsongen. Trots att han levererat på en lysande nivå är det alltid "William Nylander" som är svaret på frågan vem Toronto borde göra sig av med för att få in en back.
Men hur bra är hans säsong ur en svensk synvinkel då? Ruskigt bra. Desktop ad in article Mobile ad in article
I skytteligan är han tvåa, ett mål från ledning. I poängligan är han trea. Tittar vi på poängsnitt är Nylander fyra, med 28+28 på 62 matcher. Men det finns två tunga kategorier han är allra bäst i: Mål och poäng i lika styrka. Där har Torontos nummer 88 20+20.
I det stjärntäta Toronto har svensken ofta fått finna sig i att spela i andra powerplayformationen också, men sedan Sheldon Keefes intåg på tränarbänken har han fått spela med Auston Matthews, John Tavares, Mitch Marner och Tyson Barrie i förstauppställningen. Men trots att så inte alltid har varit fallet har Nylander gjort åtta mål i PP, vilket exempelvis är lika många som Elias Pettersson gjort. Bara två landsmän har gjort fler.
William Nylander.Foto: Jerome Miron-USA TODAY Sports
4. Victor Hedman, Tampa Bay
När jag i november åkte till Globen för att spana i Tampa-Buffalo gjorde jag det med vetskapen om att Buffalo inlett säsongen bättre än Tampa, och att Rasmus Dahlin hade hållit ungefär samma nivå som den tidigare Norris Trophy-vinnaren Victor Hedman. Men från den där veckan i Stockholm och framåt kan vi säga att ordningen blivit återställd.
Tampa har återigen visat att de är ett lag som kan vinna Stanley Cup, och Victor Hedman har imponerat så pass mycket att jag inte ser det som omöjligt att han är en av tre finalister till Norris Trophy för fjärde (!) året i rad. Som det känns ju är det John Carlson som går mot segern i Norris-racet, med Roman Josi som tvåa. Sen är det ett visst hopp ned till resten och där skulle jag gissa på att Hedman just nu rankas som trea.
Han gör långt ifrån sin bästa säsong i karriären, tycker jag, men lägstanivån hos Victor Hedman är högre än hos någon annan back. Och när de övriga NHL-spelarna i den årliga undersökningen hos The Athletic fick rösta på vilken back som är svårast att ta sig förbi, så var Hedman såklart den givna ettan. Och då är han inte direkt en utpräglat defensiv back, heller...
29-åringen har tagit över posten som Sveriges bäste back, efter många år med Erik Karlsson i topp, och i år han till och med ett betydligt högre poängsnitt än den nu skadade San Jose-stjärnan. Tampas monsterback har 0,85 poäng per match och är med det femte bäst av alla svenskar i NHL. Bara William Nylander, Elias Pettersson och Mika Zibanejad har dessutom gjort fler poäng i ligan den här säsongen än Victor Hedmans 52.
Hedman, världens tuffaste back att ta sig förbi, är trea i backarnas poängliga. Det säger en del om vilken komplett back det här är. Och varför han är fyra på en sån här lista, även när han inte har sin bästa säsong i karriären.
Victor Hedman.Foto: Jonas Ljungdahl/Bildbyrån
3. Elias Pettersson, Vancouver
Elias Pettersson har inte haft några problem att hålla en bra kvalité på den "svåra andraplattan" efter det succéartade debutalbumet. Han snittar omkring en poäng per match och har bildat en fruktad duo med J.T. Miller under stora delar av säsongen.
Även om Elias kanske inte tagit de där stora kliven jämfört med förra året, som vi hade hoppats, är det här en klasspelare rakt igenom. Och utan tvekan en av Sveriges bästa spelare. Därför har jag honom som trea på den här listan, även om det finns spelare bakom som är mycket nära att peta ned honom från prispallen.
"EP40" är tvåa om vi ser till poäng, poängsnitt och poäng i lika styrka. Han är bäst i powerplaypoäng, fyra i skytteligan och driver spelet på ett enormt bra sätt. Han är bara 21 år och har såklart fortfarande en del brister i tvåvägsspelet.
Men Elias är så vansinnigt läcker att titta på att det helt enkelt inte går att ha honom så mycket lägre på den här listan.
Elias Pettersson och Brock Boeser har bildat en stark duo.Foto: Marc DesRosiers-USA TODAY Sports
2. Jacob Markström, Vancouver
Efter Markus Näslund, Mattias Öhlund och bröderna Sedin är det nu två andra svenskar som är Vancouver Canucks bästa spelare. Elias Pettersson - förstås - och nu är Jacob Markström utan tvekan Canucks MVP. Därför drar man ju en orolig suck, å Vancouvers vägnar, nu när "Markan", är skadad och missar de kommande tre till fyra veckorna.
Precis som Robin Lehner håller Markström absolut toppklass i flera av de underliggande kategorierna, som räddade expected goals och de övriga avancerade kolumnerna i den snåriga målvaktsdjungeln.
Markström var riktigt bra redan förra året men led då av att han stod i ett lag som inte alls var redo att konkurrera. I år är läget annorlunda. Markström ger Vancouver chansen att vinna varje match, och Vancouver kan den här säsongen bjuda tillbaka på ett sätt som de inte gjort under hans tidigare säsonger i den nu pånyttfödda klubben. Desktop ad in article Mobile ad in article
Markström är en av de målvakter som räddat flest skott i NHL under säsongen och ligger på samma nivå som Robin Lehner om vi ser till räddningsprocent. Kanske är det orättvist att ha Markström så här högt upp, medan Lehner bara är nia, men där har vi väl resultatet av att spela i ett bättre respektive sämre lag.
Det fanns ett case att ha med Markström som en av finalisterna till Vezina Trophy, fram till skadan. Jag tror inte att han hade nominerats, men med tanke på hur virrigt Vancouvers försvar varit under stora delar av säsongen hade det inte varit fel heller.
Är Jacob Markström en bättre målvakt än Robin Lehner? Jag vet inte - men den här säsongen har han varit det. Han har varit en av Sveriges absolut bästa spelare i NHL. Kollega Uffe Bodin tycker till och med att han har varit allra bäst.
Jacob Markström.Bildbyrån
1. Mika Zibanejad, New York Rangers
Jag håller dock Mika Zibanejad som etta. Ser vi till poängsnitt i hela ligan är bara åtta spelare bättre än New York Rangers svenska superstjärna. Ja, han är faktiskt klubbens största svenska stjärna numera.
Zibanejad är inte lagkapten officiellt, men man behöver inte vara något geni för att förstå att den här killen är Rangers stora ledare och den som driver där här laget framåt. Han är kanske inte lagets bästa utespelare, det är väl Artemij Panarin, men han är helt klart lagets viktigaste utespelare. Sättet Mika match ut och match in drar New York Rangers-loket är så vansinnigt imponerande och stundtals får man nästan Mats Sundin i Toronto-vibbar, även om "Sudden" väl aldrig hade någon Panarin i sitt lag heller.
Det är otroligt synd att Mika Zibanejad varit skadad under en period den här säsongen, för hans nuvarande poängsnitt på 1,24 hade gett honom 101 poäng under en hel säsong. Han har det högsta poängsnittet en svensk har haft sedan bröderna Sedins glansdagar vid det förra decennieskiftet, när bröderna tog hem en varsin poängligaseger. Det är den nivån han är på just nu, Mika Zibanejad.
Hans skott är av absolut toppklass, samtidigt som han är en närmast komplett spelare utifrån att han lika mycket är en spelfördelare och en utmärkt tvåvägscenter. Det är en sida av honom han inte får tillräckligt mycket credd för.
Trots att Mika Zibanejad missat drygt tio matcher toppar han svenskarnas poängliga på 61 poäng, och skytteligan på 29 mål. I lika styrka är han fyra sett till poäng och i powerplay är han tvåa, bara en poäng bakom Elias Pettersson. Dessutom tar han ett enormt ansvar och spelar klart mest av alla svenska forwards, 21:24 per match, och bara fem forwards i hela ligan spelar mer än den här kompletta stjärnan.
Sa jag stjärnan? Jag menar såklart superstjärnan. För det är det han är nu, Mika Zibanejad. En superstjärna i NHL, som tjänar blott 5,35 miljoner dollar till 2023. Det är ett av ligans allra bästa kontrakt numera.
Mika Zibanejad.Foto: Andy Marlin-USA TODAY Sports
