Kan summeras med två ord: Spännande & osäkert

Publicerad 08 september 2024 10:01 | Senast redigerad 27 maj 2025 15:06

Precis som vanligt har Måns Karlsson betygsatt samtliga spelare i SHL - och har helt och hållet baserat sina tabelltips på det. Idag: Malmö.

"Vem är det egentligen Malmö värvat?"
Hyllar nyförvärvet: "Var en av mina absoluta favoriter.
Siffrorna visar: Backens brutala betydelse.
"Behöver inte vara någon expert för att förstå vilken typ av spelare Malmö siktat in sig på"
Lärdomarna från förra säsongen.
Betyg på alla spelare.
Så kan de ställa upp.
Tabelltipset.

Här hittar du analysen av Örebros lag.

Här hittar du analysen av Timrås lag.

Här hittar du analysen av Frölundas lag.

Här hittar du analysen av Skellefteås lag.

Här hittar du analysen av Växjös lag.

Här hittar du analysen av Färjestads lag.

Här hittar du analysen av MoDos lag.

Här hittar du analysen av Brynäs lag.

Erbjudande på Hockeysverige Plus! Ta del allt vårt material, däribland alla våra texter om TV-pucken samt våra laganalyser inför säsongen i SHL, HockeyAllsvenskan och SDHL, i ett helt år eller halvår till ett rabatterat pris. Läs mer här och ta del av erbjudandet här, med koden tv_puck25.
{{ PAYWALL LIMIT }}

Malmö inleder säsongen med en match mot Skellefteå, lördagen den 21:a september. Här hittar du hela Malmös spelschema.

SÄSONGENS SPELARTRUPP - SPELARE FÖR SPELARE

Betygsskala 1-5 röda Hockeysverigesymboler:

= Oprövad/På gränsen till SHL-klass

= Okej SHL-spelare

= Bra SHL-spelare

= Riktigt bra SHL-spelare

= En spelare på hög Europanivå.

Målvakter

Daniel Marmenlind

Marek Langhamer

Snittbetyg: 3,0

Kommentar: När jag inför förra säsongen betygsatte alla spelare i SHL gav jag en femma - alltså högsta betyg. På pappret kändes det som en absolut klockren värvning av Oskarshamn, och jag var övertygad om att han skulle vara en toppmålvakt i SHL. Dels baserat på det han presterat i Finland, men också baserat på det jag sett honom göra i VM.

Men i verkligheten var Langhamer inte mer än en tvåa.

Så: Vem är det Malmö värvat? Är det toppmålvakten som jag sett imponera i VM? Eller var det den målvakt som under stora delar av säsongen - faktiskt - gjorde Oskarshamn ännu sämre än vad man egentligen var? Langhamer var, rent statistiskt, en av SHL:s sämsta målvakter förra säsongen men det troliga är väl trots allt att den säsongen var ett stort undantag i hans karriär, och att han i år studsar upp både en och två nivåer.

Tittar vi på hur Langhamer och Marmenlind presterade förra säsongen var det en total klasskillnad (se bilden från hockeysiffror.se nedan). Medan Marmenlind höll god kvalité i många områden (han var ju trots allt landslagsmålvakt till och med) var Langhamer svag på det mesta (förutom under den absoluta slutdelen av säsongen). Med det i åtanke borde ju Marmenlind gå in i säsongen som solklar etta, men jag har ändå en känsla av att det är den tjeckiske stjärnan som kommer få stå mer. Marmenlind har också haft en tendens under åren i SHL att inte riktigt orka hålla toppformen över en längre tid. Det såg vi även förra året. När oktober gick över till november så hade Marmenlind över 95 i räddningsprocent på åtta matcher och hade bäst statistik i SHL tillsammans med Leksands succémålvakt Filip Larsson. Från att ha vunnit sex av åtta matcher och hållit tre nollor innan november så dök Marmenlinds statistik i botten. Från 1 november till grundseriens slut hade han 88 i räddningsprocent och tog bara tre vinster på 20 matcher. Totalt landade han därför bara på nio segrar, vilket var ett mindre antal än Adam Werner som han kamperade ihop med.

Både Marmenlind och Langhamer kommer alltså från förlorande säsonger, och det ska bli intressant att se om man skakar av sig det till den här säsongen. Och hur sköra man är om det skulle börja studsa emot lite under hösten också. Målvakter är generellt bra på att hantera det mentala och "glömma bort" när det gått tungt, och det blir en nyckel för Malmö den här säsongen.

Som par betraktet är det svårt att veta om Malmö har två förstamålvakter eller två andremålvakter. Potentialen finns hos båda - men de har ändå litegrann att bevisa. Det ska bli spännande att följa kampen om speltiden.

Nedan ser ni skillnaderna mellan Marmenlind och Langhamer förra säsongen. Den var enorm.

Backar

Dominik Badinka

Joseph Berger

Jakub Galvas

Johan Ivarsson

Hugo Jonasson

Teemu Kivihalme

Matias Lassen

Robin Salo

Lassi Thomson

Snittbetyg: 2,67

Kommentar: Visst är väl Adam Ollas-Mattsson ett tapp. Visst var väl Joakim Ryan okej. Men trots att Malmö gått skilda vägar från dem kan jag inte säga annat än att backsidan ser väldigt mycket mer intressant ut i år än den gjort på ganska länge. Jag tycker den här backsidan står sig väl jämfört med konkurrensen, och i synnerhet om vi jämför med de andra tippade bottenlagens backsidor ser Malmös väldigt spännande ut.

Lassi Thomson har haft en dalande trend i karriären, även om han bara är 24 år, men han är i grunden ett superlöfte som förhoppningsvis kan få samma utväxling som Julius Honka fick när han flyttade till Sverige som en tidigare supertalang. Thomson har ju en helt annan profil som spelare, men borde ha potential att bli en nyckelspelare i Björn Liljanders bygge Robin Salo kommer från en - vad jag förstått - hemsk säsong i AHL. Men när han var i Örebro var han en av mina absoluta, absoluta favoritbackar och jag tror därför stenhårt på den värvningen. Salo har ändå legat på gränsen till NHL samtidigt som han har en bakgrund i SHL. På så sätt känns det som en klockren värvning. Den tredje nye backen, Joseph Berger, har en karriärskurva som pekar rakt uppåt. Han lär få börja i en ganska begränsad roll, men jag skulle inte bli förvånad alls om han kliver framåt och tar en allt större roll under säsongen. På pappret tycker jag Malmö prickat rätt i alla sina backvärvningar.

Fjolårets gigant på backplats var annars Teemu Kivihalme. Han hade stora skadeproblem och var borta från november till februari, vilket gjorde att det bara blev 29 matcher för lagets stora klippa. Jag såg lite statistik som kollega Robin Olausson tog fram, som verkligen understryker vilken monumental betydelse 29-åringen hade för laget. Med Teemu Kivihalme i laget snittade Malmö 1,45 poäng per match ifjol. Utan honom var snittet nere i exakt en poäng. Målsnittet sjönk dessutom från 2,9 till 2,30. Med Kivihalme i laget hela säsongen hade Redhawks alltså gått till slutspel, och med det poängsnitt man hade utan honom hade inte räckt till annat än kval. Snacka om att han var betydelsefull.

Jag räknar också kallt med att Jakub Galvas och Dominik Badinka är bättre än ifjol. Galvas var något sämre än jag hade räknat med baserat på vilka goda vitsord jag hade hört av honom. Men nu har han tagit sig igenom sin inkörningsperiod, och borde därför kunna ta större plats i år. Badinka är ju en jättetalang som jag utgår från har tagit stora kliv mellan säsongerna. Går det ens att hålla honom utanför sex backar, är frågan? Han är ju dessutom en av blott två backar med högerfattning, vilket inte direkt är negativt för hans speltids skull.

Överlag är det här en backsida som är lätt att gilla. Den är bredd och mångsidig. Den har en otroligt fin åldersstruktur, där Teemu Kivihalme med sina 29 år är den äldsta spelaren. Det går att argumentera för att alla backar utom möjligtvis Matias Lassen är klart utvecklingsbara spelare som kan göra en bättre säsong i år än ifjol. Uppsidan är väldigt, väldigt stor helt enkelt. Här har de på bara ett par år genomgått ett rejält ansiktslyft och det är imponerande att se vilken förvandling Malmös lagstruktur genomgått under Björn Liljanders år vid rodret.

Robin Salo och Lassi Thomson.

Forwards

Thomas Berg-Paulsen

Christoffer Forsberg

Henrik Haapala

Robin Hanzl

Fredrik Händemark

Joona Ikonen

Johan Olofsson

Nikola Pasic

Carl Persson

Albert Sjöberg

Otto Stenberg

Axel Sundberg

Petter Vesterheim

William von Barnekow

Linus Öberg

Snittbetyg: 2,53

Kommentar: Man behöver inte vara någon expert för att förstå vilken typ av spelare Malmö siktat in sig på till den här säsongen. Även på forwardssidan har i ganska stor utsträckning värvat unga spelare som de hoppas ska slå igenom. I den kategorin räknar jag Otto Stenberg, Nikola Pasic, Petter Vesterheim och också Linus Öberg som ju febrilt jagar den där nivån som gjorde honom till 17-målsskytt häromåret. Öberg gjorde faktiskt bara nio ynka poäng i lika styrka i Frölunda förra året.

De har även tagit in mer rutinerade spelare som Robin Hanzl och Henrik Haapala, som måste vara absoluta toppspelare i laget om Malmö ska ha någon som helst offensiv att räkna med. Joona Ikonen är också värvad som en tilltänkt spets, efter två fina säsonger i finska ligan. Jag har sett och hört en del som sagt att Hanzl är lite på väg neråt och att han inte varit lika bra i Timrå på senare tid, jämfört med när han kom till klubben. Och visst, efter att ha gjort 40 poäng under debutsäsongen blev det 30 respektive 33 poäng de två övriga åren i Timrå. Men de underliggande siffrorna pekar snarare mot att den tjeckiske veteranen varit bättre rent spelmässigt. Det känns som att det går lite på slentrian att säga att han blivit sämre, för att han är gammal och kanske också för att Timrå värvat in tunga stjärnor som gjort att Hanzl fått arbeta lite mer i periferin. Faktum är dock att han åldrats oerhört bra. Han kan förstås inte ersätta Janne Kuokkanen som var en av ligans bästa spelare och som hade samma poängsnitt som Oscar Lindberg som vann poängligan, men för ett bottenlag som har något av ett "budgetbygge" gillar jag verkligen värvningen av Hanzl.

Med det sagt har Malmö som sagt ingen spelare på Kuokkanens nivå. Det finns en del pålitliga SHL-spelare som Hanzl, Fredrik Händemark och Carl Persson, men man behöver inte vara någon expert för att se att det på pappret är den trubbigaste forwardssidan i hela SHL och att det vill till att så gott som alla spelare motsvarar eller rent ac överträffar förväntningarna för att forwardssidan ska hålla måttet. Det vill till att Nikola Pasic och Linus Öberg bidrar med fler mål och poäng än vad som var fallet i Luleå och Frölunda. Det vill till att Otto Stenberg verkligen visar att han hör hemma i SHL. Någon av Axel Sundberg och Albert Sjöberg behöver också visa mer än vad de gjort hittills. Dessutom har man inte råd med att Joona Ikonen blir en ny Ville Leskinen eller Petrus Palmu. Han behöver absolut inte bli en Kuokkanen eller Pajuniemi heller - men åtminstone någonstans där emellan. Jag hör en del gott om honom, men att förutse hur spelare från finska ligan ska prestera i SHL är så gott som omöjligt. Där finns det ingen magisk formula, riktigt.

När jag gjorde mitt nedslag på Malmös lag under sommaren var de inte klara med sitt lagbygge ännu, och jag summerade till sist truppen med två ord: Spännande & osäkert. Sedan dess har de plockat in Robin Salo på backplats, vilket gör att backsidan inte längre känns osäker, men ytterforwardssidan är fortfarande både spännande och osäker. Även här har Malmö vänt 180 grader jämfört med de lagbyggen man hade för bara några år sedan, och jag kan inte minnas när jag sedan såg ett Malmölag med den profilen man har i år. Men här är det ju långt ifrån säkert att man är tillräckligt bra. Skulle alla unga spelare slå igenom har man ett gäng billiga och starka forwards, men om man återigen får en säsong där de inte riktigt tar klivet kommer Malmö få stora, stora bekymmer.

Centersidan är desto mer stabil. Hanzl, Händemark, Haapala, Vesterheim och Forsberg är gångbara alternativ där. Där är jag framför allt nyfiken på om Henrik Haapala håller som center i SHL, eller om man går med Hanzl och Händemark som sina två toppcentrar och petar ut den nye finländaren på kanten.

Något som oroar är special teams, där Malmö ifjol tillhörde bottenskiktet i såväl powerplay som boxplay. Är spelarna de värvat in rätt för att vända på de tunga siffrorna?

En potentiell toppkedja med Persson, Haapala och Ikonen.

Totalt snittbetyg: 8,20 (Elfte plats)

Fem snabba om Malmö

Tummen upp - Stark numerär

Redan inför den första försäsongsmatchen sade Tomas Kollar i Expressens sändning att man hade dragit lärdomar av förra säsongen, då de gick in i säsongen med en ganska tunn trupp. Dels blir man förstås känsliga för skador då, dels blir man beroende av att alla spelare man har i truppen levererar eftersom det inte finns någon konkurrenssituation om speltiden, och dels blir man beroende av en spelarmarknad som öppnar sig.

Malmö var sedan ett av de lag som var mest aktiva vad gäller värvningar under pågående säsong, och man får säga att Björn Liljander inte hade någon vidare träffprocent på "under säsongen-värvningarna". gjorde inget större något avtryck sedan han värvades tillbaka och speltiden sjönk successivt. var väl stundtals nyttig men också mestadels av en kropp i laguppställningen. Om något år tror jag folk till och med glömt bort hans Malmösejour. Robin Álvarez visade vilja och inställning, men har inte förmågan att producera poäng i samma utsträckning som tidigare. värvades sent och var poänglös i alla sina elva matcher. Han hade dessutom –7.

Malmö går i år därför in med en otroligt bred trupp, med nio backar och 15 forwards som verkligen alla har chans att få speltid. Flera spelare som själva anser sig hålla måttet, gott och väl, för SHL-spel kommer tvingas sitta vid sidan av om alla är skadefria. Det finns med andra ord en daglig kamp om speltiden. Men vi vet ju av erfarenhet att alla sällan är skadefria heller, och därför är det aldrig fel att ha någon eller ett par extra spelare att kasta in.

Tummen ned - Budgetlag

Det sägs väl att Malmö på senare tid haft SHL:s lägsta budget. Till och med lägre än Oskarshamn. Malmö har slitit med ekonomin och jag vi var många som blev chockade när det sommaren 2023 meddelades att Malmö Redhawks hade gått back med ungefär 20 miljoner kronor. Nu vände man på steken och levererade ett plusresultat förra året, vilket räddade elitlicensen, men det är klart att det är ett ekonomiskt ganska pressat Malmö.

Och det märks på spelarna som finns i truppen.

Jag tycker man har byggt ett förhållandevis starkt lag efter förutsättningarna. Och bredden är som sagt bra. Trots det syns det tydligt att det här är ett budgetlag där man i stora drag behövt gå efter spelare som kan bli riktigt bra, snarare än är det just nu. Det är - om vi ska vara ärliga - ganska många spelare i det här laget som inte riktigt visat att de är SHL-spelare ännu. Som Albert Sjöberg, Otto Stenberg, Axel Sundberg, Joseph Berger och i viss mån även Nikola Pasic och Dominik Badinka,

Ledarna: Björn Liljander och Tomas Kollar

Björn Liljander har jag berört ganska mycket i den här texten, så jag hoppar snabbt vidare till Tomas Kollar istället. Kollar har inte förmått att lyfta Malmö från bottenstriden, men tycks ändå sitta tvärsäkert på sin post. Malmö har slutat tolva, 14:e och tolva under Kollars tre år vid rodret, men han har aldrig varit riktigt ifrågasatt utan har i stället fått ett nytt kontrakt. Jag har inte riktigt bestämt mig för om det är nyktert eller onyktert att lita så mycket till Kollar. Å ena sidan har det skänkt ett enormt lugn i en egentligen väldigt turbulent tid med svaga resultat både på och utanför isen. Å andra sidan ser jag inga tydliga framsteg i Malmös spel heller.

Malmös offensiv gick framåt rejält förra året när man hade skickligare offensiva spelare, men i gengäld blev defensiven sämre. Den typen av statistik över en hel säsong gör att jag inte riktigt får grepp om hur bra egentligen Kollar är. Kan han över huvud taget få credd för den vassare offensiven, eller berodde den bara på att spelarna var bättre? Ska han få kritik över den ganska svaga defensiven, eller berodde den bara på att backsidan var svag?

För att ha varit head coach så pass länge som Kollar har måste jag säga att hans spelfilosofi och faktiskt kvalitéer är sällsynt svårbedömda. Hade någon annan gjort det bättre än han? Vet inte. Är det ett underbetyg att man inte kommit längre under hans ledning? Jag... vet inte det heller. Det jag tycker mig se är att högstanivån successivt blivit lite högre, men att lägstanivån fortsatt är ganska låg. Och ser man till de underliggande siffrorna var förra säsongens tolfteplats ganska rimlig. De var bättre än HV som hamnade på kval, och på ungefär samma nivå som Örebro som tog den sista slutspelsplatsen. Platserna 10-12 var helt enkelt där Malmö borde ha hamnat.

Klart är i alla fall att han har Liljanders fulla förtroende. Klart är också att det här är den mest spännande truppen han fått till sitt förfogande. De landar precis utanför en slutspelsplats i min tabell, och de är ett av de här fem lagen som lika gärna kan gå till slutspel som hamna sist. Men kanske kan vi i år för första gången börja ställa lite krav på Tomas Kollar? I år finns det ändå ett visst slutspelshopp, och skulle man halka efter tidigt kanske tränaren för första gången blir den som hamnar i skottgluggen?

Björn Liljander.

Han blir poängkung

Här kommer jag gå med Robin Hanzl. Hanzl kommer göra sina 30-nånting poäng, och det kommer räcka långt i ett Malmölag som sannolikt kommer ha en liten mer spridning ifjol då de levde mer på en supervass spets. Jag ser Carl Persson som den stora utmanaren till poängkungstiteln i Malmö. Persson är en spelare jag verkligen gillar, och han har en underskattad offensiv. Men på förhand ser jag den rutinerade tjecken som favorit.

Så kan de ställa upp

Målvakter:
Langhamer (Marmenlind)

Backpar:
Thomson - Salo
Kivihalme - Galvas
Berger - Ivarsson
(Badinka, Lassen, Jonasson)

Kedjor:
Persson - Haapala - Ikonen
Pasic - Hanzl - Öberg
Berg-Paulsen - Händemark - Stenberg
von Barnekow - Forsberg - Olofsson
(Sundberg, Sjöberg, Vesterheim)