- Hemvändarna.
- "På allsvensk nivå håller han riktigt hög nivå".
- Kan följa samma väg som Filip Forsberg.
{{ PAYWALL LIMIT }}
Djurgården fick ett visst lyft under Joakim Fagervalls ledning, men det var för lite och för sent. Eller tja, snarare för tidigt, kanske. Djurgården hade sin bästa period med Fagervall under en drygs månads tid mellan februari och mars där laget vann nio av tolv matcher och såg ut att faktiskt kunna lösa en ingemanlandsplats, men en svag avslutning på grundserien med fyra raka förluster grusade de planerna.
Väl i kvalspelet mot Timrå så var det egentligen aldrig något snack. Visst, Djurgården var retfullt nära på att sno en match i Medelpad i match två, men blir man svepta i en matchserie så talar det sitt tydliga språk.
Nu väntas stora delar av truppen som spelade ur klubben från SHL att lämna. Det är sådant som hör till, hur mycket det än svider i ögonen på supportrar. Visst, det finns trotjänare som kommer att följa laget ned i Hockeyallsvenskan för att försöka reparera skadan, men att tro att lagets främsta spelare ska göra det valet vore ytterst naivt. Lagkaptenen Marcus Sörensen gjorde tidigt klart med schweiziska Fribourg, Éric Gélinas flyttar även han till Schweiz (Bern) och målvakten Mantas Armalis väntas inom kort presenteras av Leksand (enligt Sportbladet).
Så, vilka spelare ska Djurgården bygga kring nu, då? Jag har plockat ut en femma och en målvakt som jag tycker att Joakim Fagervall och K-G Stoppel ska bygga sitt hockeyallsvenska Djurgården runt.
Målvakt
Niklas Svedberg, senast i Djurgården
En gång i tiden var Niklas Svedberg en av SHL:s absolut bästa målvakter. I dag är han långt ifrån den målvakt han var när han tog Brynäs hela vägen till SM-guld 2012, men på allsvensk nivå så måste man hålla 32-åringen som en potentiell toppmålvakt.
Svedberg fick stora delar av denna säsong förstörd på grund av en knäskada. Det återstår så klart att se hur väl han återhämtar sig från skadan, men man får räkna med att det kommer att vara en ruskigt revanschsugen Niklas Svedberg som går in i säsongen 2022/23 med Djurgården. Med tanke på att han har den så skadefyllda säsongen bakom mig så har jag svårt att se att han skulle landa något annat SHL-jobb nästa säsong, givet den ganska tjocka svenska målvaktsmarknaden som uppstått i och med KHL:s smärre implodering samt Svedbergs sviktande spel de senaste åren.
I ett hockeyallsvenskt Djurgården skulle Svedberg få chansen att ta gruvlig revansch från fjolåret, samtidigt som han får dela målvaktsspaden med JVM-aktuelle Carl Lindbom som fått viktig allsvensk erfarenhet under säsongen med Västervik, men där Svedberg skulle vara den på förhand klara ettan mellan stolparna.
Backar
Rasmus Bengtsson, senast i Djurgården
Okej, det är ett litet långskott att Djurgården skulle lyckas behålla sin poängbäste back från denna SHL-säsong (17 poäng på 50 matcher), men precis som i fallet med Svedberg och den målvaktsmarknad som öppnat sig i och med KHL:s fall så kommer det finnas ett smörgåsbord av skickliga backar för SHL-klubbarna att välja på inför nästa säsong och av den anledningen så tror jag ändå att det finns ett visst hopp hos Djurgården om att få behålla backen som fyller 29 år senare i vår.
Bengtsson har varit bra i Djurgården den här säsongen. Hans 17 poäng var som sagt bäst av lagets backar i SHL den här säsongen och han hade, med Djurgårdsmått mätt, hyfsat fina underliggande siffror med en corsi på 48,6 procent och en PDO på 99,5 procent och tillsammans med Ludvig Hedström hade han flest blockerade skott (36).
På allsvensk nivå har Rasmus Bengtsson tidigare visat att han kan vara en av ligans toppbackar. Under sin senaste säsong i ligan, 2020/21 med Tingsryd, stod han för 37 poäng på 45 matcher och slutade på en andraplats i backarnas totala poängliga. På allsvensk nivå håller han riktigt hög nivå.
Tom Nilsson, senast i Djurgården
Tom Nilsson har aldrig varit den flashigaste backen och kommer heller aldrig att bli den flashigaste backen, men det han kanske saknar i flärd ute på isen tar han igen av ett Djurgårdshjärta som är närmast omatchat i dagens Djurgårdslag.
I mitten av januari förlängde Nilsson sitt kontrakt med Djurgården över säsongen 2023/24. Det kontraktet annuleras i samband med degraderingen till Hockeyallsvenskan, men jag är ändå tämligen säker att hans stora kärlek till klubben gör att han är en av spelarna som kommer att stanna kvar för att ta klubben tillbaka till SHL. Liksom Svedberg fick Nilsson stora delar av säsongen förstörd på grund av en knäskada, vilket begränsade honom till endast 24 matcher i grundserien och inga matcher i ödeskvalet mot Timrå.
Utöver Bengtsson och Nilsson finns det, som brukligt i Djurgården, bra med talang att fylla på underifrån. Calle Odelius (född 2004) blev i dagarna uttagen till Magnus Hävelids trupp till U18-VM och som säkerligen kommer att få chansen i ett allsvenskt Djurgården nästa säsong. Odelius tippas gå i förstarundan av sommarens NHL-draft av Eliteprospects och i andrarundan av bland andra Bob McKenzie, Craig Button och McKeen's Hockey. Det säger en del om vilken talang Odelius besitter.
Forwards
Henrik Eriksson, senast i Sport
Ska vi prata om Djurgårdshjärtan så måste så klart Henrik Erikssons namn lyftas. Han utsågs till Årets Järnkamin säsongen 2019/20 och har inte direkt gjort någon hemlighet av vilket stort klubbhjärta han har för Djurgården. Efter att han och klubben inte lyckats enas om ett nytt avtal inför den här säsongen så valde Eriksson att flytta till finska Liiga-klubben Sport.
– Jag tycker det blev ett tråkigt avslut efter en så pass lång tid, konstaterade Eriksson när jag intervjuade honom om detta i höstas.
– Det fanns ett erbjudande att ta ställning till och att de sade att jag valde att lämna… Ja, absolut. Jag tackade nej och valde att gå vidare, men jag tycker att efter de åren jag gjort i klubben och det jag bidragit med på isen så borde det ha funnits något mer att hämta. Det var därför jag valde att tacka nej.
I Sport inledde Eriksson hösten smått okaraktäristiskt med att frekvent spela in sig i poängprotokollet. Efter tolv spelade matcher i Liiga hade 31-åringen producerat elva poäng, vilket var nästan dubbelt så många poäng (sex) som han producerade under sin sista (senaste?) säsong i Djurgården. Innan årets grundserie tog slut hade Eriksson producerat 23 poäng, varav imponerande 14 mål, på 59 matcher.
Eriksson skrev på ett 1+1-årskontrakt med Sport, där det är klubben som har optionen om en förlängning på kontraktet. Väljer man att inte använda den optionen så är känslan stark att det kan bli en återkomst till Djurgården för “Hank the Tank”.
Marcus Krüger, senast i Zürich
På tal om återvändare.
I slutet av januari basunerade Djurgården ut att man gjort klart med både Daniel Brodin och Marcus Krüger inför nästa säsong. Enligt SVT Sport ska Brodins fyraårskontrakt även gälla vid allsvenskt spel och enligt schweiziska rapporter ska Brodin vara inställd på att hedra sitt avtal med klubben trots degraderingen.
Gällande Krüger är saker och ting mer ovisst.
Även han skrev på ett fyraårskontrakt med klubben i slutet av januari, men i Krügers fall är det inte alls säkert att hans avtal gäller även vid allsvenskt spel. Tillförordnade sportchefen K-G Stoppel, som gjort ett väldigt bra jobb sedan han klev in i Djurgården efter Joakim Erikssons avsked, har för SVT berättat att han ska ta en ny dialog med både Brodin och Krüger.
Så även fast man hade Krüger sajnad och klar till nästa säsong så är det alltså inte säkert att han kommer till spel. Får jag gissa så tror jag ändå att 31-åringen kommer att återvända till Stockholm och Djurgården. Krüger skulle kunna symbolisera den nystart som klubben nu tvingas (eller får möjligheten?) att göra på samma vis som David Ullström, som ju bekant återvände till ett allsvenskt HV71 från spel utomlands inför den här säsongen.
Jonathan Lekkerimäki, senast i Djurgården
Här har vi den spelare som jag förmodligen är allra mest spänd på att se i Djurgården nästa säsong.
Visst, det beror väl lite på hur den NHL-klubb som draftar honom i sommar ser på hans situation, men om vi utgår från att den U18-VM-aktuelle forwarden stannar i Djurgården så har han en potential att bli en riktigt häftig spelare i Hockeyallsvenskan.
Redan under sin debutsäsong i SHL så har Lekkerimäki visat att han är en spelare som kan leverera i offensiven när han väl får chansen. Under Fagervalls ledning så producerade 17-åringen fem poäng (3+2) på 14 grundseriematcher, varav två av dessa mål kom i powerplay. Totalt producerade Lekkerimäki sju mål och nio poäng på 26 matcher, vilket får betraktas som starka papper givet att han inte snittade mer än strax över tio minuters istid per match.
Lekkerimäki är en spelare som genomgående tippas gå i den första rundan av sommarens NHL-draft och det hör inte direkt till vanligheterna att förstarundeval spelar i Hockeyallsvenskan säsongen efter att de draftas. Isak Rosén, som draftades som 14:e spelare totalt av Buffalo i somras, gjorde kortare gästspel med Mora den här säsongen. Filip Johansson spelade allsvensk hockey med Leksand efter att ha draftats i förstarundan 2018, dessförinnan får man backa bandet till 2012 när Filip Forsberg lånades ut från Washington till Leksand under NHL-lockouten 2012/13.
Vår initierade juniorexpert Jimmy Hamrin skrev i sin ranking av Sveriges bästa spelare födda 2004 att Lekkerimäki har “ett av de absolut bästa skott han sett" hos en spelare i Lekkerimäkis ålder. Puckarna kan vina friskt runt de hockeyallsvenska målvakternas huvuden nästa säsong, med andra ord.
Förutom Lekkerimäki finns det en rad spännande namn i Djurgårdens juniorled. Även Liam Öhgren och Noah Östlund kan mycket väl väljas redan i första rundan av sommarens NHL-draft, vilket vid närmare eftertanke är ett rätt sjukt scenario då en hockeyallsvensk klubb alltså kan ha fyra spelare som väljs i förstarundan i en NHL-draft.
Inte fyra svenska spelare – fyra djurgårdsspelare.
