KÅGSTRÖM: SHL:s fem bästa förstärkningar
Krönikor

KÅGSTRÖM: SHL:s fem bästa förstärkningar

Publicerad 30 januari 2021 13:32 | Senast redigerad 05 februari 2021 19:36
Klubbarna blöder ekonomiskt och framtidsutsikterna ser dystra ut.
Pandemi till trots – det värvas som aldrig förr av SHL-klubbarna den här säsongen. Här tänkte jag ta mig an att ranka de fem bästa förstärkningarna som anslutit till SHL under säsongens gång.

Det har inte hindrat SHL-klubbarna att värva som aldrig förr med förstärkningar för att rädda säsonger, bredda trupper, ersätta skadade spelare eller göra en push för ett SM-guld. Tycka vad man vill om det, men det har hur som helst inneburit att en hel del intressanta spelare anslutit till ligan sedan första nedsläpp den 19 september.

Här tänkte jag ta mig an uppgiften att ranka de fem spelare som gjort störst avtryck, i positiv bemärkelse, för sina lag sedan de värvats in under säsongen. Det handlar alltså inte om spelare som värvades in inför säsongen, utan de spelare som anslutit till ligan efter att grundserien drog igång där i september.

För att ta sig in på listan måste spelarna i fråga ha spelat åtminstone tio matcher.

5. Carter Ashton, Leksand  

Carter Ashton har varit en väldigt positiv överraskning, i mina ögon. Visst, han hade kanske några tuffare matcher där i mitten av januari, men allt som allt måste man säga att "Tjomme" och övriga i Leksandsledningen träffat rätt i rekryteringen av Ashton än så länge.

Han har kanske inte levererat i riktigt samma takt som toppkedjan, men Ashton har ändå varit med och lyft Leksand sedan sitt intåg i laget. Tittar man på de underliggande siffrorna så kan man se att Ashton har bäst corsi i laget med sina 56,7 procent, vilket indikerar att Leksand är ett speldrivande lag med kanadensaren på isen.

Sju poäng, varav fem mål, är starka papper för Ashton, som innan sin Leksandsdebut på annandag jul inte hade spelat sedan februari 2020.

Carter Ashton.Carter Ashton.Foto: Suvad Mrkonjic/Bildbyrån

4. Melker Karlsson, Skellefteå

Skellefteåsupportrarna log från öra till öra när klubben kablade ut nyheterna att Lyckselesonen Melker Karlsson skulle återvända till Skellefteå efter en sex år lång sejour i San Jose Sharks.

30-årige Karlsson har varit en injektion i Skellefteålaget sedan han anslöt, där han inte minst gett Skellefteå en ny dimension i sitt spel i sarghörnen och i kamperna framför mål.

Karlsson har aldrig varit, och kommer förmodligen heller aldrig bli, någon poängspruta, men har ändå lyckats skrapa ihop fullt godkända sex poäng på de elva matcher han hunnit med att spela för Skellefteå den här säsongen.

Karlsson får speltid i både powerplay och box play och har snabbt vuxit ut till den där nyckelkuggen Skellefteå hoppades på att han skulle bli. 

Melker Karlsson.Melker Karlsson.Foto: Bildbyrån/Ola Westerberg

3. Bobby Nardella, Djurgården  

Bobby, vem? 

Det tänkte nog de flesta (i alla fall jag...) när Djurgården lånade in den relativt omeriterade, får man ändå säga, backen från Washington Capitals organisation i slutet av september.

Sedan Nardellas ankomst till huvudstaden har han genomgående varit Djurgårdens bästa back den här säsongen. Den 24-årige backen har charmat mig och andra hockeyälskare den här säsongen med sin spelskicklighet och sina styrkor i främst powerplay-spelet.

I ett Djurgården som har något av en mellansäsong så har Nardella varit en gigant och liksom i fallet med Ashton har Nardella även fina underliggande siffror, med bäst corsi av Djurgårdsbackarna den här säsongen. 

Med sina 22 poäng är Nardella tvåa i den interna poängligan i Djurgården och placerar sig på en tolfteplats i backarnas totala poängliga. Hans frejdiga spelstil passar väldigt bra i den europeiska hockeyn och jag skulle inte bli förvånad om han får en framgångsrik karriär i Europa, snarare än en NHL-karriär, när vi blickar tillbaka på Nardellas karriär om en sisådär 10-15 år.

Summa summarum: Nardella har varit en riktig fullträff för Djurgården och Joakim Eriksson (oavsett vad Eriksson hade att säga om Nardellas insats mot HV71 tidigare i veckan...)

Bobby Nardella.Bobby Nardella.Foto: Bildbyrån/Peter Holgersson

2. Moritz Seider, Rögle

Hajpen var på riktigt, kan man väl säga.

Moritz Seider har tagit SHL med storm sedan sitt första skridskoskär och har i ärlighetens namn inte haft många övermän på backpositionen i SHL den här säsongen. I alla fall om ni frågar mig.

Seider är en av de mest talangfulla backar som beträtt en SHL-is det senaste decenniet och varje gång man ser Rögle så känns det som att han tagit ytterligare kliv från senast man såg honom.

Även om Seiders inte varit en poängmaskin tidigare under sin unga seniorkarriär så har han tagit otroliga kliv i den offensiva produktionen under sin tid i Rögle. Med sina 24 poäng på 31 matcher är 19-åringen den åttonde poängbäste backen i hela SHL den här säsongen. 

Lägg därtill hans fysik i den defensiva delen av planen så har man en tvåvägsback i absolut toppklass på SHL-nivå. Jag tror faktiskt inte Rögle hade kunnat drömma om att Seider skulle kliva in på en sådan toppnivå som han faktiskt har gjort den här säsongen.

Nu får vi bara hoppas att skadan Seider ådrog sig i matchen mot Brynäs inte är allt för allvarlig. Glädjande nog visade det sig att det "bara" rörde sig om mjukdelsskador, vilket bör innebära att han kan återvända till spel inom en relativt nära framtid.

Moritz Seider firar ett av sina mål mot Brynäs.Moritz Seider.Foto: Bildbyrån/Maxim Thoré

1. Andrew Calof, Växjö  

Ja, vad ska man säga om Andrew Calofs intåg i Växjö, egentligen?

Kanadensaren har kommit in och lyft Växjös offensiv till en ny nivå sedan han återvände till klubben i början av november. Trots att Calof har spelat mer än tio matcher mindre än de flesta i laget så har han redan skrapat ihop 30 poäng den här säsongen och jagar faktiskt lagets interna poängligaledare, tillika SHL:s poängkung, Emil Pettersson i poängligatoppen.

Bildade till en början en fruktad kedja med Jack Drury och Emil Pettersson och har den senaste tiden även hittat ett framgångsrikt samarbete med Tre Kronor-forwarden Pontus Holmberg och nyförvärvet Brendan Gaunce.

Med sitt poängsnitt på 1,2 poäng per match är Calof bara slagen av Marek Hrivik den här säsongen – och fortsätter Calof på den inslagna vägen kommer han att gå förbi Emil Pettersson i den interna poängligatoppen (om Pettersson fortsätter att producera i den takt han gjort, det vill säga). 

Som om inte Calofs succésäsong vore nog så stod det i går också klart att Calof blir kvar i Växjö över säsongen 2023/24. Fortsätter kanadensaren på den inslagna vägen är det dock osäkert om Calof kommer att kunna motstå de erbjudanden som kommer att komma från KHL, eller kanske till och med NHL.

En sak är i alla fall säker; Växjö kunde knappast ha träffat mer rätt i rektyteringen av Calof än vad man har gjort.

Andrew Calof.Andrew Calof.Foto: Carl Sandin/Bildbyrån


TV: Veckans SHL-lag #15