Det händer varje år.
I år är inte något undantag där vi fått se ett helt gäng stjärnor tacka för sig i SHL med antingen redan påskrivna kontrakt med utländska klubbar eller med siktet inställt på antingen NHL, KHL eller den schweiziska ligan.
Förra året fick vi se spelare som Ryan Gunderson, Adam Reideborn och Jesse Virtanen lämna ligan för spel i KHL. Denna vår har inte stjärnflykten uteblivit.
I listan nedan har jag så klart tagit hänsyn till hur pass bra spelarna i fråga är, men jag har också tagit hänsyn till klubbarnas möjlighet att ersätta de förlorade spelarna.
Spelare likt Ryan Lasch är inte med på listan då varken Frölunda eller Lasch själv stängt dörren för en eventuell fortsättning i klubben. Samma sak gäller spelare som Patrik Berglund i Djurgården och Joel Lassinantti i Luleå, där spelarna just nu är klubblösa men där båda parter ändå visat intresse för en fortsättning i klubben.
Jag räknar inte heller med en spelare som Lias Andersson som bara var utlånad från New York Rangers till HV71, utan det är rena spelartapp från antingen en klubb till en annan eller där det med all önskvärd tydlighet står klart att det inte blir någon fortsättning.
10. Rhett Rakhshani
Från: Frölunda
Till: Ej officiellt
Kommentar: SHL-veteranen Rakhshani var under sin första säsong i Frölunda en stabil poängplockare i grundserien innan han växte ut till en gigant i slutspelet, något som senare resulterade i ett SM-guld för göteborgarna.
Amerikanen kunde inte riktigt hålla uppe samma poängtakt i den gångna säsongens grundserie som under SM-slutspelet 2019, men han var trots det en nyckelspelare i Frölundas lagbygge 2019/20. Han fick delar av säsongen spolierad till följd av skador, men hann trots det mäkta med 25 poäng på 36 matcher vilket gav honom en femteplats i den interna poängligan.
Tappet av Rakhshani är tungt, men Frölunda har hämtat in poängstarke slovenen Jan Mursak som skulle kunna fungera lite som en ersättare åt Rakhshani. Frölundasupportrarna hade förmodligen dock inte haft något emot att behålla amerikanen, då landsmannen, tillika storstjärnan, Ryan Lasch ser ut att lämna klubben.
Var karriären går vidare är i dagsläget oklart för Rakhshani. Den schweiziska storklubben Davos har tidigare visat intresse för både Rahshani och Lasch, men NLA-klubben har i dagsläget inte offentliggjort någon av spelarna.
Rhett Rakhshani.Foto: Bildbyrån/Simon Eliasson
9. Linus Sandin
Från: HV71
Till: Philadelphia Flyers (NHL)
Linus Sandin byggde vidare på sin framgångsrika säsong i Rögle 2018/19 genom att växa ut till en målkung i HV71. 24-åringen anslöt till Jönköpingslaget inför säsongen och blev snabbt en nyckelspelare. På 51 matcher noterades Sandin för 19 mål och totalt 36 poäng, en notering som gav honom en andraplats i den interna poängligan.
Under den pågående säsongen så började uppgifter göra gällande att Sandin blickade bort mot Nordamerika och för lite drygt en vecka sedan stod det klart att 24-åringen skrivit på ett ettårskontrakt med Philadelphia Flyers efter att ha nobbat både Boston och Tampa.
19 mål är svårt att ersätta rakt av. HV71 har hittills hämtat in Jesper Kokkonen och Fredrik Forsberg på forwardssidan och även om Forsberg är en hockeyallsvensk målmaskin av rang och ett av SHL:s absolut mest spännande värvningar, så är det inte rättvist att förvänta sig uppemot 20 mål från masen.
Linus Sandin.Foto: Jörgen Jarnberger/Bildbyrån
8. Dominik Furch
Från: Örebro
Till: Ej officiellt
Det var nog många som var osäkra på Dominik Furchs förmåga inför säsongen. Visst, han hade levererat fina siffror i KHL och hade rutin från både VM och OS med Tjeckien, men med målvakter är det alltid lite speciellt att komma till en ny liga.
Det har inte direkt kryllat av tjeckiska stormålvakter i SHL genom tiderna och ska jag vara ärlig var jag lite skeptisk till honom innan SHL drog igång.
Oj, vad motbevisad jag blev.
Furch var en av de stora faktorerna till att Örebro vid ett tillfälle var hela SHL:s bästa lag. Under delar av säsongen var den tjeckiske målvakten en av ligans absolut bästa målvakter tillsammans med Joel Lassinantti och Gustaf Lindvall.
Tidigare i veckan stod det klart att Furch skulle lämna klubben och han har redan ersatts genom Jhonas Enroth, vilket får sägas är mer än en fullgod ersättare. Hade Örebro inte landat Enroth hade nog Furch hamnat än högre på den här listan, men i och med att man säkrat målvaktssidan för nästa säsong så blir smällen inte lika hård för närkingarna.
Var Furch spelar nästa säsong är i dagsläget inte officiellt, men han placeras i KHL-klubben Sotji, där han i sådana fall skulle bli lagkamrat med Färjestadsflyktande Linus Johansson och Marcus Nilsson.
Dominik Furch.Foto: Johan Bernström/Bildbyrån
7. Jonathan Pudas
Från: Skellefteå
Till: Ej officiellt
Sedan "hemkomsten" från äventyr i Karlskrona och Brynäs växte Jonathan Pudas ut till en stöttepelare på Skellefteås blålinje. Kirunasonen stod för 28 respektive 26 poäng från sin backposition under sina två första a-lagssäsonger i Skellefteå innan han den här säsongen tog sitt spel till nästa nivå.
På de 52 grundseriematcherna han spelade noterades Pudas för 36 poäng (13+23) och kom således på en tredjeplats i backarnas totala poängliga i SHL den här säsongen. 27-åringens fina spel i Skellefteå resulterade även i landslagsspel, där han iförd Tre Kronor-tröjan stod för två passningspoäng på tre matcher.
Under säsongens gång kopplades Pudas ihop med flyttar till både KHL och den schweiziska ligan – och när säsongen var färdigspelad meddelade Skellefteå att deras backstjärna inte skulle bli kvar i klubben. Pudas har tidigare placerats i finska KHL-klubben Jokerit, men har i skrivande stund ännu inte presenterades av Helsingforsklubben.
Att fylla Pudas skor i Skellefteå blir inte lätt. Klubben har även tappat Filip Berglund till konkurrenten Linköping, men man hoppas nog att den hockeyallsvenska succén Adam Wilsby kan ta ett kliv i klubbens backhierarki och bli en poänggörare även på SHL-nivå, även om det så klart inte går att förvänta sig några 30+ poäng från 19-åringen.
Jonathan Pudas.Foto: Ola Westerberg/Bildbyrån
6. Linus Johansson
Från: Färjestad
Till: Sotji (KHL)
Redan under sitt andra år i klubben utsågs till lagkapten och han följde upp det genom att stå för sin poängmässigt starkaste säsong i SHL-karriären. På 49 matcher stod landslagscentern för 28 poäng (9+19), en notering som gav honom en åttondeplats i Färjestads interna poängliga.
Johansson förlängde under säsongen sitt kontrakt med Färjestad med ytterligare tre år, men en KHL-klausul möjliggjorde en flytt österut – en klausul som han i slutändan även valde att utnyttja, då det för en vecka sedan stod det klart att Johansson lämnar Karlstad för spel i Sotji de kommande två säsongerna.
Johansson slutade som sagt på en åttondeplats i den interna poängligan i Färjestad, det är kanske inte i poängprotokollet som Johanssons farväl kommer att vara som mest kännbart. Jag är övertygad om att FBK kommer att kunna ersätta de poängen i antingen något av de spännande nyförvärven eller från någon spelare som tar något ytterligare kliv i sin utveckling.
Det är snarare det faktum att man tappar en lagkapten som gör att tappet av Linus Johansson är så kännbart för Färjestad. Detta är andra året i rad som laget tvingas säga färväl till sin lagkapten (förra året var det Mikael Wikstrand). Vem som blir lagkapten i Färjestad nästa säsong är inte klart i dagsläget, men faktum är att det blir stora skor att fylla för den som får det ärofyllda uppdraget.
Linus Johansson.Foto: Fredrik Karlsson/Bildbyrån
5. Fredrik Händemark
Från: Malmö
Till: San Jose Sharks (NHL)
Vilken resa han har gjort, masen.
På fem år har Händemark gått från att ha skrivit ett niomånaderskontrakt med dåvarande hockeyallsvenska nykomlingen IK Pantern till att ha ett nysajnat NHL-kontrakt med San Jose Sharks värt strax över nio miljoner kronor i näven.
Det är respekt.
Sedan han lämnade Leksand 2015 så tog hans fina insatser i Pantern honom till Malmö på lån redan under säsongen 2015/16 och säsongen därpå blev han både ordinarie i SHL-klubben och landslagsspelare.
Sedan 2018 har Händemark varit kapten för skåningarna och den gångna säsongen hade han sin poängmässigt bästa säsong i karriären när han stod för 38 poäng på 52 matcher. Nu väntar en fullt välförtjänt NHL-chans i San Jose, men tomrummet blir tufft, om inte snudd på omöligt, för Malmös sportchef Patrik Sylvegård som dock nog är ganska glad för 26-åringens skull.
Även om kontraktet med Sharks är ettårig är min känsla att Händemarks sejour i NHL blir långtifrån ettårig.
Fredrik Händemark.Foto: Bildbyrån/Avdo Bilkanovic
4. Ted Brithén
Från: Rögle
Till: Bern (NLA)
Det kom nog som en ordentlig käftsmäll för de flesta Röglesupportrar när det stod klart att deras centerstjärna Ted Brithén skulle lämna klubben för spel i schweiziska Bern.
Brithén hade under säsongen 2018/19 tecknat ett avtal som skulle hålla honom i Ängelholm över säsongen 2022/23 och den gångna säsongen var 29-åringen en av SHL:s absolut främsta centrar när han fick hålla sig skadefri.
På de 33 matcher som han hann med att spela så blev det hela 37 poäng från Brithéns sida, vilket gjorde att Röglestjärnan var den spelare som hade högst poängsnitt av samtliga spelare i SHL.
Att ersätta Brithén blir således en mer eller mindre omöjlig uppgift för Rögles sportchef Chris Abbott, dels med tanke på den poängproduktion som Brithén står för, men även ledarskapet som gjort att han varit lagkapten för Ängelholmsklubben under en period. Rögle har gjort en ordentligt intressant värvning i Adam Tambellini, men jag menar på att det är tufft att räkna med att kanadensaren ska kunna gå in och ersätta Brithén.
I mina ögon är han mer eller mindre oersättlig för Rögle.
Michael Lindqvist
Ted Brithén.Foto: Petter Arvidson/Bildbyrån
3. Marcus Nilsson
Från: Färjestad
Till: Sotji (KHL)
Det såg faktiskt länge ut som att "Lilliz" skulle bli Färjestad trogen även nästa säsong. I januari skrev poängkungen på ett nytt tvåårskontrakt med klubben och där och då såg värmlänningarna ha vunnit kampen mot de mer pengastinna ligorna ute i Europa.
Nilsson sade där och då att det fanns mer ekonomiskt gynnbara kontraktsförslag på bordet, men att det var i Färjestad som han ville spela.
Tre månader senare stod det klart att den där "pengapôsen" i KHL till slut blev allt för lockande. Förra helgen presenterades Nilsson, tillsammans med lagkamraten Linus Johansson, av Sotji där han kommer att spendera den kommande säsongen.
I Nilsson tappar Färjestad 54 poäng och en poängligavinnare, vilket så klart inte är lätt att ersätta. Man ser nu också ut att gå miste om Anton Wedin som uppges välja HV71 framför Färjestad, vilket gör att tappet av Nilsson känns ännu lite tyngre.
Dock får man behålla Michael Lindqvist, vilket på sätt och vis får ses som lite plåster på såren för värmlänningarna. Där finns det en spelare som kan "ersätta" de förlorade poängen som Färjestad går miste om i och med "Lilliz" farväl.
Marcus Nilsson.Foto: Fredrik Karlsson/Bildbyrån
2. Mathias Bromé
Från: Örebro
Till: Detroit Red Wings (NHL)
Tillsammans med Dominik Furch var Bromé den stora anledningen till att Örebro var så pass bra som man faktiskt var den gångna säsongen. Han hade NHL-anbud på bordet redan förra sommaren, men valde då att nobba locktonerna för att ta ytterligare en säsong i Sverige och SHL.
Det visade sig bli en stor succé för både Örebro och Bromé. Den Huddinge-fostrade forwarden fortsatte på den inslagna vägen från fjolårssäsongen i Mora och tog sitt spel till ytterligare en ny nivå hos närkingarna. På 52 matcher blev det 43 poäng för den snabbe ytterforwarden, som därmed var poängbäst i Örebro.
I Furchs fall kunde Örebro hitta en ersättare i Jhonas Enroth – i fallet med Bromé blir det ordentligt mycket svårare för sportchefen Niklas Johansson.
Visst, Emil Larsson har visat tidigare att han kan vara en poängspelare i SHL, men han känns i ärlighetens namn inte i närheten av Bromés klass. 26-åringen går helt enkelt inte att ersätta för Örebro, i mina ögon. Samtidigt var tappet något som Örebro så klart var beredda på, så de har nog en god plan på hur de ska kunna göra upp för förlusten. Men någon forward i Bromés klass lär man inte ha i laguppställningen nästa säsong, det är jag säker på.
Mathias Bromé.Foto: Johan Bernström/Bildbyrån
1. Kodie Curran
Från: Rögle
Till: Ej officiellt
Ja, vem annars än Kodie Curran skulle kunna tappa den här listan?
Slår man upp ordet oersättlig i ordboken så dyker förmodligen hans namn upp. Det lär nog dröja ett bra tag igen innan vi får se en så elegant och offensivt gudabenådad back i SHL igen. Vad Curran gjorde under sina två år i Rögle är egentligen helt sjukt. Han kom från den norska ligan, där han förvisso varit totalt dominant, och klev sedan in och tog hela SHL med storm.
Efter en tuff start på tiden i Rögle växte och växte och växte Curran under fjolårssäsongen. Reda då kunde man se hur, ursäkta ordvalet, jävla bra han var. Den här säsongen tog Curran sitt spel till nästa nivå och var bara fem poäng ifrån att vinna SHL:s poängliga – SOM BACK.
Ja, jag behöver förmodligen inte beskriva Currans betydelse för Rögle något mer. Alla vet hur otroligt bra och viktig han var för Ängelholmslaget under sin tid i klubben. Nu lämnar han (mest troligt) för spel i KHL, men han har redan gläntat på dörren för en återkomst till Rögle och SHL i framtiden. Det är dock långt ifrån säkert att Curran sätter sina skridskor på en SHL-is igen.
Jag säger det redan nu: Kodie Curran spelar NHL-hockey säsongen 2021/22 efter ytterligare en dominant säsong i Europa.
Det är jag tämligen övertygad om.
Kodie Curran.Foto: Suvad Mrkonjic/Bildbyrån
Tack för att ni tog er tid och läste. Saknar du någon spelare på listan eller har jag underskattat någon befintlig spelares betydelse? Jag är öppen för diskussion på Twitter!
Ta hand om er!
/@rasmuskagstrom
