Anton Blomberg, forward, Skövde mot
Gustav Jansson, forward, Vimmerby
26-årige Blomberg är Skövdes bästa poängmakare, han är lagets bästa målskytt och den spelare som är allra mest profilstark i laget. Men, och det är ett viktigt men, laget lyfter inte trots hans gedigna leverans i allehanda protokoll. Det spelar ingen roll hur många mål han bombar, de strukturella problemen i lagbygget och spelet i största allmänhet gör att laget förlorar ändå och snart har tåget gått. Händer ingen dramatiskt (och det ser det knappast ut att kunna göra) ligger laget snart väldigt fast förankrat i botten av Allettan södra.
Det kan vara en god idé att frigöra pengar för ett framtida lagbygge genom att skicka iväg en av lagets förmodligen dyraste spelare och samtidigt göra plats för en tryout på den positionen. Skövde kommer att behöva bygga om inför framtiden och det finns spelare som om de får chansen kanske skulle kunna ta klivet fram som målskyttar.
I Vimmerby är läget det omvända. Visst, laget ligger just nu i botten, men här finns potentialen för att gå långt om man bara får ordning på målskyttet. Där har laget kört tvärfast och en yvig typ som Blomberg med sin jättebössa skulle kunna vara precis den sorts spelare som löser knutarna. Han tänker inte så mycket, han bara gör.
Gustav Jansson har målskytte i sig men har inte fått ut det under sina säsonger i Vimmerby. Han har hamnat långt ner i lagets hierarki och skulle må bra av ett miljöombyte. Delar av säsongen har han varit utlånad till Nyköping. En joker som skulle kunna få ny fart i Skövde till en betydligt billigare penning än Blomberg.
Miro Mäkinen, forward, Tranås mot
Matias Varttinen, forward, Kalmar
Ibland funkar det inte som det var tänkt. De båda finnarna värvades till sina respektive klubbar som tilltänkta spetspjäser, men har haft det förvånansvärt svårt att få det att lossna. Trots det har klubbarna haft imponerande stort tålamod med sina underpresterande importer.
Varttinen inledde väldigt svagt i Kalmar för att sedan spela upp sig innan en olycklig skada kom i vägen. Men även om det sakta men säkert tog sig har den hajpade finländaren som många jagade inför säsongen inte presterat på en nivå som Kalmar hade tänkt sig.
Saken är densamma med Mäkinen i Tranås. 25-åringen värvades direkt från Liiga-laget Ässät och skulle vara en av dem som ledde Tranås, men har mest gjort avtryck genom några klumpiga matchstraff för ovårdat språkbruk. Med avstängningar som följd.
Ibland är det bara så att man måste medge att det inte blev som det var tänkt och kanske skulle det kunna vara en bra grej för de båda klubbarna att bara byta floppfinnar rakt av och hoppas att ett miljöombyte är vad som behövs för att få ut den där potentialen som alla vet finns där.
Victor Gagic, forward, Halmstad mot
Fredrik Stridlund, back,Väsby
Säsongen 19/20 slog det lågor om Victor Gagic både som målskytt och energispridare. Halmstad Hammers gjorde succé med en Hockeyettan-final som kronan på verket och den egna produkten var med sitt attitydstinna sätt att spela en av dem som verkligen drev laget. Men sen har det inte riktigt gått som det var tänkt. Fjolårets utflykt till storsatsande Troja/Ljungby föll aldrig riktigt väl ut och den storstilade återkomsten till Hammers 21/22 har inte blivit så värst storstilad. Gagic har inte varit dålig, men heller inte den pådrivande spelare han kan vara. Jakt på en nytändning?
Väsby söker en spelare till att bredda upp sin forwardssida med, centrar kan man knappast ha för många av om man tänkt sig att spela länge och sportchef Tom Tärnström känner förstås till Gagic sedan kamperna i den nämnda Hockeyettan-finalen. Det skulle kunna finnas en perfect fit för den burduse anfallaren i en tredjekedja hos Väsby. Speciellt som den där elakheten som han visar upp när han är som bäst är något som det spelskickliga stockholmslaget faktiskt saknar.
För att få in något bra måste man dock vara beredda att ge upp något rätt skapligt också och backsidan är en djup brunn att ösa ur för Väsby. Stridlund är en i allra högsta grad kompetent back, men det är ett helt koppel av spelare som går före honom i Väsby-hierarkin. Samtidigt är Hammers i stort behov av slutspelsrutin. De har för avsikt att tråckla sig långt bakvägen, men har en historik av att vara värdelösa i slutspelsserier. De behöver få in fler spelare som faktiskt vet vad det handlar om. Stridlund som spelat flera slutspel med Väsby och lirade i allsvenskan ifjol uppfyller de kriterierna mer än väl.
Hugo Marklund, målvakt, Östersund mot
Oscar Ingesson, forward, Örnsköldsvik
Östersund sitter i en ganska extraordinär situation i och med att både Marklund och Isak Mantler gick sönder och att man därmed var tvungna att plocka in nya målvakter. Det skrevs kontrakt med Linus Marcko och lånades Carl Hjälm från Tingsryd och plötsligt sitter man i en situation där man potentiellt har fyra speldugliga målvakter om alla är friska.
I Marklunds fall är det inte tal om, om, utan snarare när han kan spela igen och det säger sig självt att en situation med så många målvakter inte funkar. Av de fyra som finns till hands lär Marklund dessutom stå längst ner i hierarkin och bli den som får flytta på sig i första hand.
Samtidigt är Örnsköldsvik tunna på målvaktssidan (ironiskt nog efter att just Linus Marcko lämnat för Östersund). Även om Simon Rönning är en duktig keeper är det vanskligt att gå med enbart honom när det högst troligt väntar kvalspel för Hockeyettan-existensen under våren. Då vore Hugo Marklund ett rimligt alternativ för att komplettera målvaktssidan.
Östersunds sitter redan med en bred och fin trupp med potentialen att ta sig till en kvalserie mot Hockeyallsvenskan och skulle inte förvänta sig något direkt spetsigt i retur. Deras incitament är att lätta upp trängseln på målvaktssidan. Men att få Ingesson i utbyte skulle vara bra. Örnsköldsvik blir varken bättre eller sämre av att han lämnar och Östersund får in en spelare som kan avlasta, spela center några byten per match och framförallt se till att det finns kroppar att tillgå om det skulle bli jobbigt med skador efter deadline. En bra breddning.
Henri Tamminen, forward, Boden mot
Carl Becker, forward, Piteå
Det skulle vara magstarkt, det skulle försätta fans i vredesmod och skaka om hockeyn i Norrbotten, men det skulle samtidigt vara alldeles, alldeles underbart med en trejd mellan rivalerna Piteå och Boden.
Fansen i Boden älskar Henri Tamminen och hans burdusa uppsyn på isen, men han har inte varit lika framträdande den här säsongen som under sin förra sejour i klubben (19/20) och han tillhör en kategori av spelare som laget redan har gott om.
Carl Becker är en av spelarna som förknippas intimt med Piteå och ska vara en spetskille i laget, men faktum är att han efter det misslyckade allsvenska försöket i Södertälje aldrig riktigt har hittat tillbaka till sitt spetsjag. Han gör riktigt starka matcher, men har trots att han flyttats runt i laget inte återfunnit gammal fornstor poängform.
Piteå behöver någon som är lite elak och kan mörbulta motståndare så att firma Magnus Isaksson/Joakim Högberg kan få fritt spelrum. Boden behöver pur spets och Carl Becker skulle kunna blomma upp omgiven av burdusa kraftpaket som banar väg omkring honom. Ett byte förefaller rimligt.
