Men, som så många gånger förr där nyhetens behag över att spela på en ny, högre nivå hade lagt sig kom verkligheten ikapp. Mörka november och december gjorde avtryck där klubbar med fler etablerade spelare började tugga igång på allvar. Från 4 november fram till årsskiftet tog KIK endast elva pinnar samtidigt som förlusterna radades på hög. 13 förluster blev det totalt under dessa två månader.
Jag vill påstå att det är under den här perioden klubben spelade bort sina chanser att undvika negativt kvalspel. Förutom november och december presterade Kristianstad faktiskt helt okej på isen. Faktum är, trots den svackan, att klubben hade allt i egna händer när man i näst sista omgången mötte Almtuna i kampen om att hålla sig kvar i ligan.
Säsongen innan vann man den sista kvalseriematchen mot just Almtuna, men i år fick Almtuna sin revansch efter en tämligen komfortabel seger med 4-0. I och med förlusten stod det klart att den negativa kvalserien väntade runt hörnet för skåningarna.I mitt tabelltips inför säsongen hade jag Kristianstad på sista plats. Jag visste att tidigare hockeyettanspelarna som Hansson, Lindblom, Krupic och Lundgren skulle hålla på den nya nivån men tyckte att avsaknaden av spets och erfarenhet i lagbygget utgjorde grunden för det blygsamma tabelltipset där jag, i Kristianstads fall, inte var helt ute och cyklade.
Målvakterna
Det blev lite av en målvaktscirkus i Kristianstad där tilltänkte förstamålvakten Joel Gistedt skadade sig bara några matcher in på säsongen. Med Gistedt på skadelistan fick nyförvärvet Robin Wallin chansen under övergångsperioden på fem matcher innan klubben agerade i jakten på ett nytt förstaval. In mellan stolparna värvades finländaren Antti Lehtonen.
När man sedan försökte klara kontraktet i sluttampen av säsongen plockade man in ytterligare en förstamålvakt i form av Christian Engstrand. Allt som allt har klubben använt sig av hela sju ombytta målvakter. Av dessa sju har fem fått speltid, och av dessa fem har man, i omgångar, haft fyra förstamålvakter. Gistedt var den klara ettan fram till han gick sönder, sedan var det Wallin som var det uppenbara valet innan klubben valde att värva in Antti. När man sedan ledsnade på Anttis målvaktsspel blev det Engstrand som fick stå alla utom en match sedan han anslöt i säsongens slutskede.
Det luktade knappast trygghet kring målvaktspositionen i Kristianstad där man i omgångar alltså lutade sig mot fyra olika förstamålvakter.Målvaktscirkusen går att se på många sätt där ett är att det hade kunnat bli annorlunda om inte Gistedt tvingats kasta in handduken för nästan hela säsongen. En nyckel till det erkänt svåra andra året blir att klubben får en trygghet i målvaktssituationen.
Antti Lehtonen var en av många målvakter i KIK.Bildbyrån
Utropstecknet
För mig är ett utropstecken en spelare som flyger lite under radarn för att sedan poppa upp i folks medvetande tack vare fina insatser på isen. Att smaska in 15 påsar, dessutom som junior, under debutsäsongen i Hockeyallsvenskan är ett utropstecken för mig.
Anton Heikkinen har med sina 15 mål varit en frisk fläkt i ett annars ganska grådassigt Kristianstad. Hans egenskaper som målskytt har inte gått större klubbar förbi obemärkt, Anton är nämligen klar för spel i Södertälje nästa säsong.
MVP
Inför säsongen hade jag gissat på att Gistedt skulle spela en nyckelroll för sitt Kristianstad i jakten på förnyat allsvenskt kontrakt. När vi nu har facit vet vi att så inte blev fallet där Joel skadade sig tidigt och var sedan borta resten av säsongen.
Istället hittar vi den notoriske poängplockaren, tillika lagkaptenen, Fredrik Hansson som lagets mest värdefulla spelare. I vanlig ordning levererade han en fin poängskörd och stannade till slut på 30 poäng fördelat på 11+19.
Fredrik har varit en härförare i det offensiva spelet utan att för den sakens skull tumma på defensiven. Han har varit precis så bra, och kanske mer därtill, som man kan förvänta sig av honom och därför placerar jag honom som klubbens mest värdefulla spelare säsongen 19/20.
Fredrik Hansson imponerade.Bildbyrån
Besvikelsen
Då Kristianstad byggde sitt lag med ganska många spelare kvar från avancemangslaget samtidigt som man valde att inte krydda bygget med några större stjärnor vill jag påstå att jag inte kan hitta någon större besvikelse bland spelarna. I min bok presterade spelarna och laget ungefär som förväntat under säsongen med några få toppar och lite djupare dalar. Ungefär som det brukar se ut för en nykomling.
Men ska man vara lite petig är det väl en sorts besvikelse i sig att vara tvungen att värva in två nya förstamålvakter under säsongen. Även om den första målvaktsvärvningen berodde på en skada känns den andra som en liten besvikelse ändå.
Sedan kvarstår det faktum att man inte lyckades knyta ihop säcken efter den fina starten på säsongen. Men förhoppningsvis drar klubben lärdom av det faktum att en säsong på 52 omgångar är som ett maratonlopp där spurtpriset efter en mil är oväsentligt i sporten ishockey.
Genombrottet
Kristianstads stora genombrott stavas Amil Krupic. Att, under sitt blott andra år i ligan, kliva fram på det sätt han har gjort och panga dit 36 pinnar är ett fint kvitto på att talangen är på god väg att förädlas och spela på en nivå som många förutspått han skulle göra för flera år sedan.
Att killen sitter inne på en stor talang råder det inga tvivel om. Upp till 18 års ålder var han mer eller mindre bofast i ungdomslandslaget och spåddes en bra hockeyframtid. Från dess, och fram till årets säsong, har vägen varit knölig för Amil. Han har spenderat en säsong i kanadensiska juniorligan WHL samt fyra säsonger i division 1 innan han förra säsongen fick chansen i Hockeyallsvenskan och Vita Hästen.
Hos pållarna blev det ingen succé men däremot har han alltså blommat ut rejält i vinter efter att han återvänt till sin gamla klubb Kristianstad. Att vinna den interna poängligan, som back, med sex poäng är inget annat än en jättesuccé för 24-åringen.
Det är alltså inte särskilt konstigt att tyngre drakar ser potential i Amil som enligt uppgifter ska vara klar för AIK.Det är svårt att blunda för likheterna med Djurgårdens Anton Mylläri som, likt Krupic, var en jättetalang i unga år där det tog ett tag för polletten att trilla ner.
Amil Krupic blev en allsvensk toppback.Bildbyrån
Coacherna
Tränare Gath och Lilja visste förmodligen vilken tuff uppgift som väntade den här säsongen. De var också väl medvetna om snålblåsten från sidan som lätt kan infinna sig under mörka november och december där mer etablerade klubbar bara tycks tuffa på som vanligt. Något man däremot inte kunde förutse i spåkulan var skadan på Gistedt och den målvaktscirkus som sedan tog fart.
Huvudtränare Mikael Gath har kontrakt även över nästa säsong och förhoppningsvis har han tagit lärdom av säsongen som gått. Vilka spelare vill han ha ett fortsatt samarbete med och vilka tvingas han byta ut för att göra laget mer slagstarkt?
Summering och slutbetyg
Eftersom klubben placerade sig som näst sämsta lag i tabellen är det svårt att dela ut ett godkänt betyg. Men man var trots detta med i racet ända till näst sista omgången, vilket trots allt är ett slags kvitto på att man gjort någonting rätt under säsongen.
Klubben är kvar i landets näst högsta liga och det finns uppenbarligen förbättringspotential på flera punkter, men även positiva saker att bygga vidare på.Klubben får betyget två ”Peter Rooth-sarg ut” av fem möjliga.
Tidigare laggenomgångar:
Vita Hästen – Efterlängtad arbetsro i Hästen
Västerås – Ojämna – men Västerås är i toppen för att stanna
