Inför årets säsong har ligan förvisso förlorat publiklagetLeksand till SHL men å andra sidan har man blivit av med sorgebarnet Pantern.Årets publiksnitt landar på blygsamma 2 519 åskådare per match.
Icke övertygande publiksiffror i de inledande omgångarna iår bortförklarades exempelvis med ”måndagsmatcher lockar ingen större publik”eller ”match innan löning är aldrig bra”. Visst kan det ligga något i dessabortförklaringar men det går ändå inte att blunda för att ligan startar ungefärrunt 20 september varje säsong och således hinner två omgångar spelas innanlönen tickar in.
I takt med att tv-produktionerna blir allt proffsigare ochbättre kräver det allt mer från klubbarna när det kommer till att locka folktill hallen eller arenan. Klart som tusan det är bekvämt att stanna hemma itv-soffan istället för att ta sig till hallen. Några betydande faktorer kanvara; tidssparande, billigare, ingen kö till varken kylen eller toaletten.
Hur ska klubbarna locka åskådarna till hallen?
INGEN KLUBB ÄR DEN ANDRA LIK
Alla åskådare är inte ”hardcore” hockeyfans som främst gårdit för hockeyns skull. Vissa går dit för att uppleva stämningen, andra villkänna gemenskap eller rent av piffa upp vardagen med lite underhållning. Enannan kategori människor kanske går till rinken av sociala skäl. Oavsett vilkaorsaker som gör att åskådarna letar sig till hallen måste klubbarna bli bättrepå att konkurrera med C More.
Ingen klubb är den andra lik, i Växjö kanske det fungerarmed kräftskiva medan det inte alls är gångbart i Luleå eller Stockholm. Manmåste hitta infallsvinklar som inte går att få genom tv-rutan. Stämningen är enklockren vinkel som tv:n inte är i närheten av att kunna konkurrera om. Det ärdock svårt att locka folk till hallen genom att peka på en häftig inramning ochstämning om det är halvtomt på läktarna. Däremot är en kokande, fullsatt arenabland det häftigaste man kan uppleva i idrottsväg, oavsett vilken sport dethandlar om.
Utsålda lador är det varje klubb måste sträva efter. Menvägen dit är lång, väldigt lång till och med. Klubbarna måste ha stort tålamod,målmedvetet jobb samt en långsiktighet. När klubbarna sedan når en så pass högbeläggningsgrad att ladan känns full så är det mycket lättare att säljabiljetter då inramningen och stämningen är livesportens största vapen i jakt påbetalande åskådare.
Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån
DÅLIGA PÅ ATT LOCKA NYA GRUPPER
För att komma dit, när man är belåten med beläggningen ihallen, finns en rad långsiktiga åtgärder att ta till. Här kommer några:
Bygg profiler
Idag är det inte ovanligt att spelarnaavverkar tio klubbar under en karriär. Det gör det än viktigare att värna omsina redan befintliga profiler som är kvar från föregående år, men även attsnabbt skapa profiler av lagets nya spelare. Här kan klubbarna gärna ta hjälpav sociala medier där även spelarna själva kan ta ett större ansvar attprofilera sig själva och även skapa sig ett varumärke som kanske sträcker siglängre och djupare än bara hockeyspelaren. Bygg intresse, skapa en hype kringbåde dig själv och laget, ut och härja lite.
Visst, det kanske inte passar allaklubbar, men spelare i mindre klubbar som Tingsryd, Kristianstad, Almtuna, Västervik,Karlskrona och BIK Karlskoga kan gott och väl ge sig ut och svinga lite.Profiler kan skapas på många olika sätt och det behöver absolut inte vara denbästa spelaren utan det kan lika gärna vara grovjobbaren som blockar fem skottvarje match. Att utmärka sig på något sätt och ta sig tid för fansen ävenutanför rinken brukar vara vägvinnande koncept. Att sitta framför tv-speletdagarna i ända är inte särskilt vägvinnande.
Ha en plan över nya målgrupper att locka
Att skänka bort biljetter till höger och vänster gör attproduktens värde devalveras, vilket aldrig är någon bra idé. Däremot börklubbarna inför varje ny säsong ha någon slags plan över nya målgrupper attlocka till matcher med mindre förväntad publik. Jag tänker att det långsiktigavärdet i att exempelvis dela ut 100 fribiljetter vid utvalda matcher till exempelvisnyinflyttade, nyanlända eller på något sätt se till att dela ut biljetter tillandra segment i samhället som i dagsläget kanske inte ens vet var hallen ärbelägen. Att dela ut fribiljetter till grupper som normalt inte går på hockeybidrar inte till att produkten devalveras, däremot bidrar det till en högrebeläggningsgrad, bättre stämning och kanske även en eller annan framtida”hardcore” hockeysupporter och intäktskälla. Jag upplever att klubbarna ärdåliga på att locka till sig nya grupper och där är gratisbiljetter etteffektivt sätt.
Interagera spelarna med stadens invånare
Den viktigaste punkten för att få klubbarna att lockapublik är att se till att spelarna interagerar med stadens invånare. En lösningpå problemet skulle kunna vara att skriva lite mer omfattande avtal med sinasponsorer som innefattar att företaget ”får” en spelare som ska ”jobba” påfirman exempelvis fyra timmar i veckan. Den här lösningen går med fördel ävenatt applicera även på kommunen där spelarna kommer ut till skolorna. Denkortsiktiga vinsten är att klubben kan skriva fetare kontrakt med sinasponsorer då företagen faktiskt får något mer tillbaka än bara ”good will” somdet i många fall är tal om. Den långsiktiga vinsten är att klubbarna kommer fåmängder med nya kontakter i form av spelarnas direktkontakt med lokalbefolkningen.Den kontakten kommer bidra till att Anette, 48 år med god ekonomi går från attvara totalt ointresserad av sport till att gå på fem hockeymatcher per säsongenbart för att hon känner ”Pelle” som spelar i laget samt dras med i snacket påarbetsplatsen. Kanske är det så att Anna, 42 år går på matchen tillsammans medhennes barn som fått en ny idol i form av hockeyspelaren ”kalle” som råkar”jobba” på barnets skola några timmar i veckan. Det ständigt återkommandehockeytugget på arbetsplatserna/skolorna runt om i kommunen gör att isladanlångsamt fylls på med allt fler marginalsupportrar som med tiden förhoppningsvisutvecklar ett mer genuint hockeyintresse.
GÄLLER ATT HITTA "SIN GREJ"
Det här är bara några av mina tankar kring hur man kan göra föratt locka publiken till ladorna. Det finns självfallet mängder av åtgärder ochstrategier att ta till där man ska komma ihåg att varje ort är unik och det somfungerar i Timrå kanske inte gör det i Tingsryd. Det gäller att hitta ”singrej”.
En sämre strategi är att personer som kanske är involverad iföreningen eller har någon slags koppling till klubben hasplar ur sig något istil med ”om staden vill ha ett allsvenskt lag i framtiden så får man banne migkomma till hallen”.
Dylika meningar blir endast kontraproduktiva. När man hörteller sett den meningen tillräckligt många gånger bygger det endast uppnegativitet hos den potentiella besökaren. Här ska man även komma ihåg att detofta bara är toppen av isberget då det inte sällan föreligger ständigt återkommandeswish-kampanjer, olika konstruktiva bidrag eller försäljningar av inventariersamt reducerad hyra från kommunen. Allt sammantaget bygger negativitet snarareän något positivt.
Kan det vara så att produkten inte är bättre och merattraktiv än vad åskådarantalet visar?
Elitidrott säljer uppenbarligen inte alltid sig själv, manmåste jobba för sin publik där strategin och vägen dit kan variera.
